Tisdag 22:e mars Klass: B91 och B92 Sal E2

En presentation över ämnet: "Tisdag 22:e mars Klass: B91 och B92 Sal E2"— Presentationens avskrift:

1 Tisdag 22:e mars Klass: B91 och B92 Sal E2
Från malm till metall Tisdag 22:e mars Klass: B91 och B92 Sal E2

2 Metaller och mineraler
I naturen kan man endast träffa på några av de allra ädlaste metallerna som grundämne, dvs i atomform. De allra flesta metallerna är istället bundna i kemiska föreningar som vi kallar mineral. I mineralen finns metallerna oftast i form av joner.

3 Malm Malm = ett mineral som innehåller så mycket metalljoner att det lönar sig att bryta det och omvandla det till metall Olika malmer har olika egenskaper Därför måste man använda olika metoder för att göra om malmerna till metall

4 Malmer som innehåller viktiga mineral
Metall Malm Kemisk formel Aluminium Bauxit AlO(OH) Bly Blyglans PbS Järn Blodstensmalm (hematit) Svartmalm (magnetit) Fe2O3 Fe3O4 Koppar Kopparkis Kopparglans CuFeS2 Cu2S Krom Kromit (kromjärn) Cr2FeO4 Nickel Nickelsulfid NiS Zink Zinkblände ZnS

5 Kopparkis Kopparkis (malm) är en kemisk förening bestående av koppar, järn och svavel. Det är dessa kemiska föreningar som gör att färgen i malmbiten varierar.

6 Från malm till metall Först bryts malmen i gruvor nere i marken
När den hämtats upp grovkrossas den Malmen innehåller mycket ”skräp” därför måste den anrikas. Det betyder att ”skräpet” tas bort. För att göra om metalljonerna till rent grundämne dvs metallatomer använder man olika kemiska reaktioner.

7 Från malm till produkt

8 Järnmalm blir råjärn De järnmalmer som oftast används för järnframställning är oxiderna, magnetit och hematit. I Sverige bryts järnmalm både i Kiruna och i Malmberget djupt nere i marken.

9 Järnmalm blir råjärn När järnmalmen krossats och anrikats upphettas den tillsammans med koks och kalksten i en hög ugn som kallas masugn.

10 Masugn Luft blåses in i ugnens nedre del för att koksen ska brinna bättre. Då koks brinner bildas kolmonoxid (CO) som reagerar med syre i järnoxiden (järnmalmen). Av CO blir det koldioxid (CO2 ) och av järnoxiden erhålls råjärn.

11 Råjärnet När råjärnet tappas ur masugnen: innehåller det ca 4% kol
är mycket hårt och sprött det går inte att forma det går lätt att smälta och kan därför gjutas (hällas i formar) till olika produkter, t.ex. spisplattor.

12 Hematit Om järnmalmen är hematit (Fe2O3 ) kan reaktionen i masugnen se ut så här

13 Metallframställning påverkar miljön
Malmbrytning och metallframställning påverkar miljön på många sätt: Landskapet blir fult Det släpps ut farliga ämnen både i gruvorna och där metallen förädlas Det bildas hundratusentals ton slagg. Slagg är det ”skräp” som blir kvar när man fått ut metallen ur malmen.

14 Metallframställning påverkar miljön
När regnvattnet rinner genom slagghögarna tar det med sig giftiga metaller och andra föroreningar. Dessa sprids då i naturen och förorenar även grundvattnet. Rökgaserna innehåller svaveldioxid som kan bidra till försurning och växthuseffekten.