Flera skadeståndsskyldiga och jämkning

En presentation över ämnet: "Flera skadeståndsskyldiga och jämkning"— Presentationens avskrift:

1 Flera skadeståndsskyldiga och jämkning

2 Vem av flera skadevållare får betala?
”Det var inte jag – det var Erik!” – Solidariskt ansvar, farligt sällskap och skalliga skadevållare

3 Flera skadeståndsskyldiga
Situationen: A och B orsakar tillsammans en skada för C (t ex misshandlar C) Utgångspunkten: Om flera kan vara skadeståndsskyldiga, skadelidande kan välja vem han vill rikta anspråket mot. I första hand riktar man sig väl mot den som (man tror) kan betala. (”Man kan inte lugga en skallig”).

4 Flera skadeståndsskyldiga
Skadeståndslagens huvudregel 6:3: Svarar flera för samma skada, svarar de solidariskt. Förutsättning: Det måste vara samma skada. Vid tvivelsmål får man bedöma det enligt kausalitets- och bevisreglerna.

5 Flera skadeståndsskyldiga
Innebörd av solidariskt ansvar Skadelidande kan rikta sitt anspråk mot vem som helst av skadevållarna och i princip kräva fullständig ersättning från denne. Den betalande kan sedan regressvis kräva övriga skadevållare. Gäller inte bara vid skador som orsakats “tillsammans och i samråd” utan även om skadevållarna omedvetet agerat tillsammans. (Kallas av Hellner för tillfällig samverkan). Hänsyn kan tas till ringa medvållande i eventuell jämkningsbedömning.

6 Flera skadeståndsskyldiga
Undantag från huvudregeln om solidariskt ansvar Solidariskt ansvar om ej, enligt SkL 6:3, “annat följer av att begränsning gäller i den skadeståndsskyldighet som åvilar någon av de skadeståndsskyldiga”. Vad som avses är jämkning.

7 Käbblande brottslingar, omdömeslösa pojkar och fattiga stackare
Regress och jämkning Käbblande brottslingar, omdömeslösa pojkar och fattiga stackare

8 Flera skadeståndsskyldiga
Fördelningen mellan skadevållarna Mellan de skadeståndsskyldiga inter partes – d v s i allmänhet inte så intressant för den skadelidande.  I realiteten ofta en affär mellan försäkringsbolag. Regress mellan försäkringsbolag sker ofta enligt schematiserade förhållanden eller undviks helt, enligt Hellner. Tidigare: ingen regress mellan skadeståndsskyldiga vid skadestånd p g a brott. (Jmf. Pactum turpe) Ändrades genom NJA 1937 s 264 (plenifall): Fördelningen mellan de inblandade ska göras efter vad som är ”skäligt”. (Graden av vållande)

9 Exempel i lagstiftningen
Jämkning Exempel i lagstiftningen Särskilda regeln om unga i SkL 2:4. Skadeståndsskyldighet för personer under 18 år. Notera förarbetena – restriktiv tillämpning avseende personer mellan år. Enbart för culpaansvar (se Hellner 15.2). Föreligger ansvarsförsäkring sker i princip ej jämkning. Psykiskt störda i SkL 2:5 Jämkning för det allmänna och principaler enligt SkL 3:6

10 Medvållanderegeln i SkL 6:1
Jämkning Medvållanderegeln i SkL 6:1 Vid personskada om uppsåtligt eller grovt vårdslöst medverkande. (1 st). Grovt vårdslöst – en betydande nonchalans och hänsynslöshet. Skall vara av ”mycket allvarligt slag”. Notera den särskilda regeln om personskada lett till döden (första st., sista men.): Självmördare Vid sak- och förmögenhetsskada ingen inskränkning till grov vårdslöshet. Jämkning skall ske efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på båda sidor och omständigheterna i övrigt.

11 Allmänna jämkningsregeln i SkL 6:2
Oskäligt betungande för den skadestånds-skyldige, kan jämkas efter vad som är skäligt Ansvarsförsäkring utesluter i princip jämkning men även om skadevållaren borde haft ansvarsförsäkring kan jämkning på den grunden vara utesluten.

12 Jämkning Särskilda regler 36 § avtalslagen: Kontraktuellt skadestånd
Compensatio Lucri Cum Damno (Egentligen inte en jämkningsregel men kan ge samma effekt. Snarast en obehörig vinst-regel. Jmf ExprL 2:4)