V ÄLKOMMEN TILL VÄRLDENS FÖRSTA UNIVERSITETSKURS OM W IKIPEDIA ! Kursens lärare från vänster: Michael Andersson, Magnus Eriksson, Johanna Sefyrin.

En presentation över ämnet: "V ÄLKOMMEN TILL VÄRLDENS FÖRSTA UNIVERSITETSKURS OM W IKIPEDIA ! Kursens lärare från vänster: Michael Andersson, Magnus Eriksson, Johanna Sefyrin."— Presentationens avskrift:

1 V ÄLKOMMEN TILL VÄRLDENS FÖRSTA UNIVERSITETSKURS OM W IKIPEDIA ! Kursens lärare från vänster: Michael Andersson, Magnus Eriksson, Johanna Sefyrin

2 N ÅGRA REAKTIONER INFÖR KURSEN ”Höstens bästa distanskurs, som fick mig att gå från ’wtf?’ till ’uh, det är nog rätt smart, ändå’ till ’hey, det här skall jag f*n läsa’ på fem minuter, har tydligen platser kvar.” (Haokah på likstrom.se) ”Jag tycker att det här lätt är höstens tuffaste kurs. De institutioner som står för en betydande del av skapandet och utlärandet av kunskap har dessutom en hel del att tjäna på att närma sig världens mest lästa uppslagsverk och ge det små knuffar för att få det att bli bättre. Fortfarande platser kvar!” (Julle på Catahya.net) ”Meningslöst att anordna kurser i hur man använder en sådan webbsida. Vem som helst kan väl använda wikifelia.“ (Jason på Catahya.net)

3 K URSENS MÅLGRUPP Studenter Lärare Bibliotekarier Systemadministratörer Webbansvariga, kommunikatörer och informatörer Journalister Erfarna Wikipediaanvändare Wikipediaadministratörer Andra som vill förstå Wikipedia som fenomen, och värdera Wikipedia

4 K URSENS LÄRANDEMÅL Efter kursen ska du kunna: skapa och redigera svenska och engelska wikipediaartiklar av god kvalitet, med källhänvisningar, tabeller, illustrationer och mallar. diskutera vad som är ett rimligt källkritiskt förhållningssätt till wikiuppslagsverk som referens redogöra för vanlig kritik av Wikipedias tillförlitlighet och diskutera hur tillförlitlighetsproblemen kan motverkas vara administratör för en wiki

5 F LER BETYGSPARAMETRAR Betygssättningen baseras vidare på hur väl du: förstår wikiterminologi kan arbeta i grupp och behärska de sociala och demokratiska spelregler som gäller på wikiplatser ger värdefulla bidrag till kursmaterialet och kurskamraternas texter, och författar texter som är användbara på liknande kurser och kommande kursomgångar som komplement till läroboken kan diskutera tillämpningar och samhällskonsekvenser kan förklara aktuella teknikutvecklingstrender kan redogöra för och diskutera forskning inom området kan genomföra en egen undersökning som ger upphov till ny kunskap inom området, vad gäller samhällsvetenskapliga eller tekniska aspekter. håller kursens deadlines.

6 U PPLÄGGNING AV KURSEN 1: Översikt och författande (Magnus Eriksson) 2: Trovärdighet och samhällsbetydelse. (Johanna Sefyrin) 3: Teknik och administration. (Michael Andersson) 4: Fördjupningsprojekt. (Johanna och Magnus)

7 K URSENS REDOVISNINGSUPPGIFTER Diskussionsuppgifter Gemensamma artikelförfattaruppgifter på kurswikin (grupparbeten). Används och vidareutvecklas av övriga. Artikelförfattaruppgifter på sv.wikipedia.org (Svenskspråkiga Wikipedia) Quizzar Uppsats. Frivilligt: Vidareutveckla kursmaterialet.

8 F ÖRDJUPNINGSPROJEKT Egen liten undersökning Tekniskt eller samhällsvetenskapligt/humavetenskapligt ämne Gärna i grupp Motsvarande 5-10 A4-sidor per författare. Endast A-nivå!

9 F ÖRSLAG PÅ SAMHÄLLS / HUMANVETENSKAPLIGA PROJEKT Installera, administrera och bygg upp en egen wiki, gärna med ett innehåll som du tror kan vara av intresse för många Utvärdera och jämför två wikimotorer Testa och utvärdera en robot eller annan MediaWiki- applikation, gärna genom att jämföra två lösningar eller tekniker Författa manualtext som beskriver något verktyg som idag är dåligt dokumenterat - med pedagogiska illustrationer och exempel där du demonstrerar verktyget. Programmera ett script för en robot eller annan MediaWiki-appliation. Föreslå utveckling av en ny applikation baserat på MediaWiki-serverns API Egna förslag?

10 F ÖRSLAG PÅ TEKNISKT PROJEKT Gör en mätning av några artiklars tillförlitlighet genom blindtester. Skriv ett referat av två forskningsartiklar, eller magister- eller kandidatuppsatser, eller en doktorsavhandling, inom området. Granska dem kritiskt. Kommer källorna fram till olika resultat? Vad är din egen uppfattning? Gör en egen undersökning, t.ex. enkät om lärares syn på wikipedia som referens, kvalitetsmätning av artiklar genom stickprovskontroll, analys av wikipedias statistik, intervjuer, etc. Besvara en frågeställning med hjälp av denna statistik. Skriv en essä där du argumenterar för en egen uppfattning Översätt eller författa ett antal wikiartiklar inom ett område med anknytning till kursen Egna förslag

11 D ISPOSITION Sammanfattning, Introduktion (en tydlig problemformulering, dvs rapportens konkreta mål), Bakrundsmaterial (litteraturreferenser/teori). Om din metod är litteraturstudie hamnar detta istället i resultatkapitlet. Metod (tillvägagångssätt för den egna undersökningen), Resultat (objektiva observationsresultat, gärna i form av tabeller, listor diagram) Analys, Diskussion och/eller Slutsatser (Argumentera för en egen subjektiv uppfatning. Sammanfatta ny kunskap som din studie har gett upphov till. Ge synpunkter på uppfattningar i källor. Värdera kritiskt när ditt resultat är giltigt. Föreslå fler projekt inom området.) Källor/referenser

12 Wiki (efter Wikiwiki, hawaianskt ord för snabb), webbplats som snabbt kan redigeras av många.

13 E N WIKI ÄR Ett webbpubliceringssystem eller web content management system (web CMS), dvs: Webbaserad redigering Enkelt att redigera Dokumenthistorik Dessutom karaktäreriseras en wiki av följande: Redigeringen fördröjs inte av godkännandeförfaranden. Enkel sökning Enkel länkning mellan artiklar Nya användare stoppas vanligen inte Wikikod

14 ”Jaha, du menar ungefär som Wikipedia” 16-årig bibliotekspraktikant när bibliotekarien visar e-versionen av Encyclopedia Britannica och förklarar vad det är.

15 ”Ja men vad är det för skillnad mellan Wikipedia och Google då? Vem är det som matar in all information i Google? ” Professor, 50+, när jag försökte förklara betydelsen av Googles rankingformel för Wikipedias popularitet.

16 SOM MÅNGA KAN REDIGERA …

17 … MEN OFTA ÅTERSTÄLLS REDIGERINGARNA.

18 V ANLIGA TILLÄMPNINGAR FÖR WIKIER Ordböcker och upplagsverk, exempelvis Wikipedia och andra wikiprojekt som drivs av Media Wiki foundation. Projektsajt. Underlättar beslutsgången och informationsflödet inom projektet, och kan ersätat möten. Ger ”koncensusdemokrati”. Tillfälligt stabila versioner betraktas som accepterade av alla intresserade. Community. Blogg. Lärplattform. Verktyg för kollaborativt författande.

19 O M W IKIPEDIA Fritt och öppet uppslagsverk Världens största encyklopedi. 250 språkversioner Startades av Jimmy Wales och Larry Sanger januari 2001 13 milj besök per dag Världens 6:e populäraste sajt 97% av Wikipediaartiklarna rankas som topp-tio av Google. En.wikipedia.org:Sv.wikipedia.org: 3 300 000 artiklar 357 500 artiklar 8000 nya/dag200 nya/dag 67000 aktiva Wikipedianer700 aktiva Wikipedianer Startades januari 2001Startades maj 2001

20 W IKIPEDIA VÄXER FORFARANDE

21 Ä R W IKIPEDIA EN BRA KÄLLA ? 61 % av amerikanska journalister använder Wikipedia för research i arbetet. Undersökning vid George Washington universitets strategiska PR-program Risk för rundgång! Tillfälligt klotter och vandalism vidareförmedlas ibland i media. “Rätt använd är Wikipedia en journalistisk guldgruva. … Den stora nyttan hos Wikipedia handlar om källor.” Lisa Bjerre, krönikör, Journalisten.se Vissa universitetslärare tillåter inte Wikipedia och andra uppslagsverk som källa. Andra säger att man inte får bygga en uppsats helt på uppslagsverk som källor.

22 December 2005: Vetenskapliga tidskriften Nature jämförde EB med engelskspråkiga Wikipedia 4 allvarliga fel i EB och 4 allvarliga fel i en.wikipedia = jämnt skägg Mindre fel som faktauppgifter, utelämnanden, missledande formuleringar 162 i en.wikipedia 123 i EB Men kvaliteten varierar mellan Wikipediaartiklar. Svenskspråkiga Wikipedia har fortfarande en bit på väg. K AN MAN LITA PÅ W IKIPEDIA ?

23 K LOTTER OCH V ANDALISM Mediantid för att återställa klotter: Mellan 3 och 15 minuter beroende på studie.

24 V ANDALISM : F ALLET J OHN S EIGENTHALER, S R Amerikansk journalist och författare. Bl a redaktör på USA Today 1982-1991.

25 V ANDALISM : F ALLET J OHN S EIGENTHALER, S R. Vandalism upptäckt av vännen Victor S. Johnson, Jr. i September: "John Seigenthaler Sr. was the assistant to Attorney General Robert Kennedy in the early 1960's. For a brief time, he was thought to have been directly involved in the Kennedy assassinations of both John, and his brother, Bobby. Nothing was ever proven."

26 V ANDALISM : F ALLET J OHN S EIGENTHALER, S R Även: "John Seigenthaler moved to the Soviet Union in 1971, and returned to the United States in 1984. He started one of the country's largest public relations firms shortly thereafter."

27 V AD UTMÄRKER EN TILLFÖRLITLIG ARTIKEL ? Stort redigeringsdjup. Många tillförlitliga källor Inga varningsmallar såsom: “Källa behövs” ”Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.” påbörjadutöka den Utvalda artiklar: Utmärkta artiklar Bra artiklar Rekommenderade artiklar

28 INTRESSEKONFLIKTER PÅ W IKIPEDIA November 2009: Ashberg “avslöjar politikernas Wikipediamygel”. Wikipediaredigeringar med “politisk smutskastning” hade skett från IP-adresser som tillhör riksdagshuset. Januari 2007: Wikipediaadministratören Rick Jelliffe avslöjar att Microsoft hade erbjudit homom betalt för att justera artiklar om deras öppna dokumentformat OOXML. December 2005: Adam Curry, tidigare VJ på MTV och numera internet-entreprenör, medger att han ändrat i inlägget om podcasting för att ge honom själv mer ära för att ha utvecklad tekniken, samtidigt som han tonat ned Kevin Marks. Curry bad senare om ursäkt i ett blogginlägg.

29 W IKISCANNER - BEVAKAR ÄNDRINGAR I W IKIPEDIA

30 1.Verifierbarhet. 2.Fritt och öppet innehåll 3. Wikipedia är enbart ett uppslagsverk. 4. Skriv från neutral synpunkt. 5. Etikett W IKIPEDIAS FEM GRUNDPRINCIPER 1 2 3 4 5

31 1. V ERIFIERBARHET [källa behövs] Uppge källhänvisningar. Ingen originalforskning.

32 2. F RITT INNEHÅLL Plagiera inte upphovsrättskyddat material.

33 "Wikea, uppslagsverket du bygger själv" Ö PPET INNEHÅLL

34 E N NY TREND... Maj 2010: Bonniers släpper 27 författarfotografier under den fria licensen CC-BY-SA 3.0.CC-BY-SA 3.0

35 COPYLEFT - LICENSER Wikipedia använde GPDL (GNU Public Document License) till sommaren 2009. Sedan dess används cc by-sa 3.0 (Creative Commons Attribution-share alike version 3.0).

36 D ELA MED DIG AV DINA BILDER !

37 Encyklipediskt relevanta artiklar : Passar i ett uppslagsverk Är av allmänintresse Är så tidsbeständiga att de kan underhållas. Teoretiska Uppfyller Wikipedias relevanskriterier för området Inte en produktkatalog med prisuppgifter Inte en webblänklista. Inte enbart bruksanvisningar, ordboksartiklar, bakrecept, osv. 3. W IKIPEDIA ÄR ENBART ETT U PPSLAGSVERK

38 Skriv även om konkurrenter och kritik av din organisation. Undvik reklam, värdeord och superlativ. Återspegla alla relevanta uppfattningar – inte bara en sanning – och visa vilken uppfattning som är etablerad t.ex. inom dagens forskningen. 3. S KRIV FRÅN NEUTRAL SYNVINKEL

39 5. E TIKETT Utgå från att alla har goda avsikter. Respektera koncensusprocessen. Använd inte flera identiteter i bedrägligt syfte.

40 B EDRÄGLIGT BETEENDE : F ALLET E SSJAY Februri 2007: Det avslöjas att Wikipedia- administratören “Essjay”, anställd på Wikia av Wikipedias grundare Jimmy “Jimbo” Wales, har utgett sig för att vara “tenured professor in theology” på sin användarsida, men saknade högre utbildning. Han hade lyckats få en forskares redigeringar raderade och forskaren blockerad.

41 Wikikod: ==Huvudrubrik== Huvudrubrik ===Underrubrik=== Underrubrik ''wiki'' wiki (kursiv stil) '''wiki''' wiki (fet stil) '''''wiki''''' wiki (fet och kursiv stil) Ger: F ORMATERING

42 L ISTOR OCH INDRAGNING * Punktlista. ** Indragen punktlistan. # Numrerad lista. ## Indragen numrerad lista. : Indragen text. :: Mer indragen text. Punktlista. Indragen punktlista. 1.Numrerad lista. 1.Indragen numrerad lista. Indragen text. Mer indragen text. Wikikod: Ger:

43 Wikikod: Ger: [[Wiki]] Wiki Wiki (länk till artikeln om Wiki) [[Wiki#Se även]] Wiki#Se även Wiki#Se även (länk till avsnittet ”Se även” i artikeln om Wiki) [[wiki]]er wikier wikier (länk till artikeln Wiki) [[universitet|lärosäte]] lärosäte lärosäte (länk till artikeln Universitet) I NTRAWIKILÄNKAR

44 Wikikod:Ger: http://www.miun.se http://www.miun.se [http://www.miun.se Mittuniversitetet] Mittuniversitetet (extern länk till webbplats) Mittuniversitetet E XTERNA LÄNKAR

45 Wikikod:Ger: Andersson, M, et al, [1] (Fotnot) [1] "Boktitel", förlag, 2010 ==Källor== Källor 1. ^ Andersson, M, et al, "Boktitel", ^ förlag, 2010 F OTNOTER OCH KÄLLFÖRTECKNING

46 Wikikod:Ger: [[kategori:Mitthögskolan]] Kategori: Mitthögskolan KategoriMitthögskolan (längst ned i artikeln) [[en:Mid Sweden University]] På andra språk English K ATEGORISERING OCH I NTERWIKILÄNKAR

47 Signera meddelanden i diskussion med fyra tilde. Mange01 27 maj 2010 kl. 10.02 (CEST) Tre tilde blir utan tid och datum. Mange01 Signera meddelanden i diskussion med fyra tilde. ~~~~ Tre tilde blir utan tid och datum. ~~~ Wikikod: Ger: S KRIV UNDER INLÄGG PÅ DISKUSSIOSSIDOR

48 Ö VRIGA WIKIER PÅ W IKIMEDIA. ORG

49 K ULTURELLA SKILLNADER MELLAN WIKI OCH CMS CMS:er i linjeorganisationenWiki-kulturen “Ju fler kockar desto sämre soppa”“Ju fler kockar desto bättre soppa” En ansvarig för varje sida.“Ägande” förekommer men betraktas som dåligt beteende. Låg acceptans för klotter och experiment. Klotter betraktas som nybörjares väg in. Dokument publiceras inte förrän de är färdiga Dokument blir aldrig färdiga. Beslut tas efter mötenWikiprocessen är beslutsprocessen Ideella organisationer styrs demokratiskt, företag genom förankringprocesser Koncensusstyre, meriokrati. Alla handläggare förväntas hjälpa till. Få gör det mesta av jobbet. Detaljstyrd behörighet.Öppen, eller stor grupp behöriga.

50 A TT SKAPA EN EGEN W IKI 1. Enklast: Testa ett kommersiellt wikihotell (wiki hosting service), exempelvis 1. Wikia*, 2. MindTouch 3. Zoho Wiki 4. WetPaint 2. Alternativ: Installera en egen wikiserver, exempelvis med programvaran 1. MediaWiki*. Se svenskt kompendium http://www.iis.se/docs/Mediawiki.pdf. http://www.iis.se/docs/Mediawiki.pdf 2. PmWiki *) Samma programvara som Wikipedia använder. Jämförelse mellan wikier finns på www.Wikimatrix.org.www.Wikimatrix.org

51 A TT TÄNKA PÅ INNAN MAN STARTAR EN WIKI 1. Ska wikin vara läsbar och tillgänglig för alla i världen? 2. Ska den ha fritt och/eller öppet innehåll ? 3. Passar det du har tänkt skriva om på Wikipedia? Isåfall kan det vara svårt att konkurrera med Wikipedia. 4. Kan wikin ligga på en kommersiellt wikihotell (t.ex. wikia.com) eller på en egen server (t.ex. med programvaran Mediawiki)? 5. Om egen Mediawikiserver: Behöver man installera tillägg (extensions) för fotnoter, avancerade mallar, mm? Gör det tidigt! Info om färdiga paket med Mediawiki+extensions+operativsystem finns på http://www.mediawiki.org/wiki/Software_bundles http://www.mediawiki.org/wiki/Software_bundles 6. Förväntas alla projektmedlemmar bidra lika mycket? 7. Finns risken att det rinner ut i sanden, och slutar med en rad halvfärdiga sidor, och gör det något?

52 A LTERNATIV TILL EN W IKI Webbpubliceringssystem (Web content management system, CMS) Skillnad kulturell snarare än teknisk. Präglas av linjeorganisationens krav. Ofta bättre WYSIWYG-editor Ofta sämre sökmöjliheter och svårare att länka Document CMS, T.ex. Sharepoint Molntjänster, onlinekontorspaket, projektwebbplatser T.ex. Google docs Gruppvara T.ex. Google Wave Gemensamma mappar på mejlservern Versionshanteringssystem Delad diskaccess, gemensam mapp

53 M EDIAWIKIS ADMINISTRATÖRVERKTYG Radering av sidor och bilder eller återställning av raderade sidor eller bilder Skrivskydd av sidor, och borttagande av skyddet. Möjlighet att redigera skrivskyddade sidor (däribland huvudsidan) och systemmeddelandena på Special:Allmessages. Blockering av användare och IP-adresser, och hävande av blockeringar. Rulla tillbaka är ett verktyg som gör det lite lättare och snabbare att återställa klotter, men det är önskvärt att alla användare hjälper till att göra sådant.

54 W IKIER OCH W IKIPEDIA I ORGANISATIONEN Funkar Wikipedia som källa? Är det okej att skriva om sin egen organisation på Wikipedia? Vad kan man isåfall skriva? Och hur gör man? Kan man ersätta beslutsmöten med en egen wiki och använda den som projektplats?

55 H UR BLIR MAN ADMINISTRATÖR PÅ W IKIPEDIA ? Utses en gång om året i omröstningar Välkänd och aktiv i wiki- gemenskapen 75 procents stöd krävs för att bli vald till en befattning Man kan bli nominerad eller nominera sig själv De som valts får sina verktyg av en s.k. byråkrat. S.k. internationella stewards kan ta ifrån administratörer deras behörigheter

56 Illustrationer och foton från http://commons.wikimedia.org tillgängliga under licensen Creative Commons by-sa 3.0: http://commons.wikimedia.org Wikea.png Protester.jpg Encyclopedia Catalana 1970 001.jpg Admin T-shirt.svg Be-Nice-or-Leave-Poster.jpg M.fl. Några slides är gjorda av Lars Iselid, Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek. K ÄLLOR

57 T ACK FÖR ORDET ! Magnus.Eriksson@miun.se Mittuniversitet, Institutionen för Informationsteknik och medier (ITM) Avdelningen for Informations- och kommunikationssystem