2015-06-041 Datavetenskap Ämneskonferens Skövde den 14-16 juni 2004 Historik Ämnet Yrkesroller Dagsläget Anders Haraldsson, biträdande professor Institutionen.

En presentation över ämnet: "2015-06-041 Datavetenskap Ämneskonferens Skövde den 14-16 juni 2004 Historik Ämnet Yrkesroller Dagsläget Anders Haraldsson, biträdande professor Institutionen."— Presentationens avskrift:

1 2015-06-041 Datavetenskap Ämneskonferens Skövde den 14-16 juni 2004 Historik Ämnet Yrkesroller Dagsläget Anders Haraldsson, biträdande professor Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet

2 2015-06-042 Anders Haraldsson Började läsa informationsbehandling, numerisk analys 1966 i Uppsala. Var med och startade Datalogilaboratoriet 1969. Linköpings universitet sedan 1976. Disputerade 1977. Studierektor, prefekt mm. Numera: Ordförande utbildningsnämnd D vid LiTH med ansvar för de ”långa” tekniska datautbildningarna Bedömare i HSVs (Högskoleverket) utvärdering av högskoleingenjörsutbildningarna med ansvar för området Datateknik Svensk representant i Career Space ett Europaprojekt med ICT-industri och universitet Undervisar många grundläggande programmeringskurser

3 2015-06-043 Historia över ämnets datavetenskaps utveckling 60-talet Datorer och programmering = datalogi undervisades inom ämnet Info beh, ss numerisk analys. Många professorer i numerisk analys: Fröberg, Dahlquist, Kreiss, Ruhe mfl I slutet av 60-talet inrättas Info beh, ss administrativ databehandling med Börje Langefors 1969 startas Datalogilaboratoriet* i Uppsala, forskargrupp med ca 15 personer under Erik Sandewalls ledning. Artificiell intelligens / Implementering av Lisp KTH – Simulakompilator Göteborg - ? Lund - Algolkompilator? *) Första svenska användningen? Benämningen datalogi kommer från Peter Naur, Köpenhamn.

4 2015-06-044 Historia över ämnets datavetenskaps utveckling 70-talet Första generationen disputerade i “datalogi”: Sandewall, Arnborg, Thorelli, Tärnlund, Bengt Nordström, Mats Nordström, Haraldsson, Andler, i Lund? mfl mfl Fortfarande stark koppling till numerisk analys Datateknik som civilingejörslinje inrättas i Linköping med start 1975 med 30 platser. (I Linköping fanns DataSaab) Första professuren i info beh, ss datalogi inrättas i Linköping. Erik Sandewall blir professor 1975 och tar med sig större delen av forskningsgruppen 1976. Nya forskargrupper: Göteborg; Lund, Uppsala, KTH, Umeå etc etc

5 2015-06-045 Historia över ämnets datavetenskaps utveckling 70-talet I mitten av 70-talet införs programlinjer. Någon datalinje finns inte med. Krismöte första ämneskonferensen i Hindås 1974. Däremot inrättas systemvetenskaplig linje. Datalogi var vanlig som profil på matematikerlinjerna.

6 2015-06-046 Historia över ämnets datavetenskaps utveckling 80-talet UHÄ tillsatte en datareferensgrupp som skulle ta fram förslag på datautbildningar. 1982 Alla tekniska högskolor (Lund, Chalmers, Luleå, KTH) skall ha en D-linje 1982 Allmän linje Datavetenskapliga* programmet (Linköping, Uppsala) Uppsala hade året innan en lokal linje Datorvetenskapliga programmet. 1985 Umeå får Datavetenskapligt program. Vad gjorde resten? Hade de mindre högskolorna kommit igång? Växjö började tidigt. *) Första formella användningen av datavetenskap?

7 2015-06-047 Historia över ämnets datavetenskaps utveckling 90-talet 1993 kommer Fria universitet och högskolor. Högskoleingenjörsutbildningarna kommer till. Alla gör som dom vill. Idag har vi säkert 200-300 program inom data. Återkommer med valsiffror från årets val Framför oss Bolognanapassning

8 2015-06-048 Linköping Redan från mitten av 70-talet så byggdes kvalificerad datautbildning upp och man fick en flygande start med en hel forskargrupp. 1983 inrättas IDA – Institutionen för datavetenskap. Både teknisk och filosofisk fakultet (datalogi, datorsystem och ADB). Idag 270 anställda, 70 disp lärare, 20 professorer, 180 forskarstuderande, varav 90 med doktorandtjänst Produktion: 92* doktorsexamina i datalogi (av 138) och 130 lic examina (av 234) *) varav två är Skövdes

9 2015-06-049 Vad är datavetenskap? Närliggande områden Datalogi / Programvaruteknik Software engineering Datorsystem / Datorteknik Informatik / Informationssystemutveckling / Systemvetenskap / ADB / Ekonomiska informationssystem Tekniska beräkningar / Numerisk analys Kognitionsvetenskap / Människa-dator system Datorlingvistik / Språkteknologi Bioinformatik Geografiska informationssystem Medieteknik Informationsteknik / Teknisk information / Medieproduktion Datasäkerhet / nätverk

10 2015-06-0410 Vad skall datavetenskap betyda? Hur kan vi bringa ordning på svensk terminologi. Vad skall ämnen heta? Vad skall program heta? Skillnad på datalogi och datavetenskap? Är inte båda computer science / computing science. Vad heter Software engineering på svenska? Ingår SE i datalogi/datavet eller ingår datalogi/datavet i SE eller är det två skilda discipliner?

11 2015-06-0411 Vad skall datavetenskap betyda? ACM / IEEE tar fram med jämna 10 år förslag på “Curricula” inom data. Deras struktur är: Computing curricula Software engineeringInformation science Computer technologyComputer science

12 2015-06-0412 Yrkesroller Till vilka yrkesroller utbildar vi i Sverige? Vi kanske skulle behöva en svensk variant. Framtida yrkesroller: Skall vi utbilda generalister som kan allt eller mer specialister inom olika områden (utöver ingenjörer och datavetare har vi systemvetare, kognitionsvetare, medieingejö- rer …) eller befattningar (programmerare, projektledare, marknadsförare …) eller skall olika tillämpningsområden (maskinteknik, bioteknologi..) utbilda sina egna”dataspecialister”

13 2015-06-0413 Konsekvenser för ämnet Skall datavetenskap bli en liten disciplin som säkerställer kompetens inom kärnområdet och kan utbilda och forska där, jfr matematik, num analys eller vara ett brett och tvärvetenskapligt område nära tillämpningarna?

14 2015-06-0414 Yrkesroller - Career Space Ett tiotal företag (Intel, IBM, BT, Nokia, Microsoft, Siemens, Cisco ……) bildar ett konsortium för att dels identifiera olika yrkesroller inom ICT-industrin och dels inbjuder europeiska universitet för att se hur dessa deras utbildningar motsvarar kraven för de olika yrkesrollerna. Yrkesrollen beskrivs med ”Job description”, ”Tasks associated with the job”, ”Technology areas associated with the job”, Type and level of skills – Behavioural Skills och Technical Skills” Material med www-sidor för presumtiva studenter finns på http://www.career-space.com/

15 2015-06-0415 Career Space – generic ICT skills profiles Exempel bland ca 18 st: Radio Frequency Engineering …. Communications Network Design Software and Applications Development Software Architecture and Design Multimedia Design IT Business and Consultancy Tecnical Support Product Design System Specialist Research & Technologu Development ICT management ICT sales management

16 2015-06-0416 Utbildningsprogram för ”generic ICT skills profiles” Resultat: De flesta yrkesrollerna ges mer eller mindre omfattande inom existerande program I en rapport ”Curriculum development guidelines” beskrivs dels gapet mellan Datavetenskap (computer science) och Elektroteknik (electrical engineering) som på det flesta univ / tekn högskolor kommer från helt olika traditioner. (D-linjen kom till 1975 i Linköping med dessa båda områden) och dels förslag på minst 3 månaders industriell erfarenhet

17 2015-06-0417

18 2015-06-0418

19 2015-06-0419 Önskade signaler från industrin Behovet av utbildade inom olika områden och nivå. I Computer Sweden (17 mars) kan vi läsa om kampanjen som Teknikföretagen, IT-företagen och univ gör för att locka fler studenter till IT-utbildningarna. Björn Axelsson (kompetensansvarig på IT-företagen) tror att antalet jobb inom IT-sektorn på 5-10 års sikt kommer att öka med 50-100.000. Inom vilka områden, volym, på vilken nivå? Vilka skall universiteten/högskolorna utbilda? Programmerare? Projektledare? Teknikspecialister? Produktutvecklare? Tekniskt underhåll och support? Användarorienterade systemvetare? Design, kognitionsvetare, medieproducenter? Nivån: hing/kandidat, civ ing/magister, lic/doktor

20 2015-06-0420 Näringslivskommentarer – ibland motsägande Mer mjuka ämnen, projektledning, ekonomi eller Lär studenten teknik vi kan lära dem det andra Studenten måste komma i produktion snabbare, de måste kunna industrins verktyg, språk mm eller Tumma inte på grundläggande och principiella kunskaper, vi kan lära dem det de behöver på företaget

21 2015-06-0421 Universitetet - industrin Vad skall ersätta praktiken? Är det viktigt för industrin att studenten har praktik? Är det viktigt för studenten och utbildningen med praktik under utbildningen? Det är önskvärt (men kanske ej nödvändigt) för utbildningen att studenterna får praktik. Frågan är mycket näringslivets, är det viktigt för er måste ni ställa upp. Former kan vi säker komma överens om.

22 2015-06-0422 Industriell programvaruutveckling – Software engineering – en utredning från Teknikföretagen Det varierar mycket mellan univ/högskolorna om hur man hanterar området, volym, djup, projekt mm Ingenjörsmässighet kommunikation skriva-prata arbeta i grupp, olika roller problemlösning kunna använda dagens verktyg och metodik LiTH driver tillsammans med MIT, Chalmers, KTH mfl CDIO- projektet (Conceive, Design, Implement, Operate) som ha förändrar Y-programmet (Elektroteknik och teknisk fysik)

23 2015-06-0423 Problem och vad skall vi göra? Kompetens inom industriell programvaruteknik. I allmänhet har lärarna inom programvaruteknik inte erfarenhet själva att arbeta industriellt med programvara (stora program/projekt, många programmerare, följa projektmodeller mm) Vad är undervisningsbart av erfarenheter och insikter? Vad lär vi ut under utbildningen och vad får företagen ta hand om? Bästa lärarkompetensen har Blekinge och Linköping, där även omfattande forskning och forskarutbildning utförs. Linköping har under 7 år haft en företagsforskarskola ”Tillämpad IT och industriell programvaruteknik” med industridoktorander med medel från KK-stiftelsen (ca 40 MSEK + företag/univ 50 MSEK). Behövs forskarutbildade inom området?

24 2015-06-0424 Problem och vad skall vi göra? Framtida kompetensförsörjning. Kan inte släppa Career Space’s syn på yrkesroller och kompetensområden. Risken är att vi nu får nischade program för att locka IT-studenter. Vi kanske behöver 5-10 olika “generiska” IT-program som är anpassat för olika förkunskaper och yrkesroller. Eller skall det bli så här: Computer Sweden (22 mars). “Datorspel ger högskolor liv”. “För att rädda det som räddas kan av spillran av IT- utbildningarna satsar högskolorna på datorspelutbild- ningar”. För några år sedan var det “medie”-utbildningar.

25 2015-06-0425 Problem och vad skall vi göra? Framtida kompetensförsörjning. Genom att tydligare kunna beskriva olika roller vad man gör inom IT-industrin och vad IT används till inom annan industri, så borde vi bättre kunna beskriva till vilka roller våra program är designade för. Exempel på frågeställningar: - När är programmeringskunskapen det viktigaste? Räcker det att kunna språk, verktyg, algoritmer, designmetoder? - När måste vi även ha tillämpningskunskap, förstå den tekniska eller administraitv omgivningen inom vilket programmen skall verka. - Måste man förstå hur produkten framställs, marknadsförs och säljs. - ….. …..

26 2015-06-0426 Vad kan förbättras? Många av frågorna och förbättringsförslag finns i rapporten: Utbildninskoncept Industriell Programvaruutveckling, ITQ och Teknikföretagen http://www.itqnord.se/PDF-program/1Rapport%201.1.pdf