Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län 2025. 10 år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -

En presentation över ämnet: "Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län 2025. 10 år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -"— Presentationens avskrift:

1 Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län 2025. 10 år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” - Liv & Hälsa ungs databas www.landstingetsormland.se/lhu

2 Enkätundersökning riktad till elever Följande årskurser 2014 – 5, 7 och 9 i grundskolan – 2 gymnasiet – särskolan årskurs 7 - 4 på gymnasiet Undersökningen genomförs på lektionstid Frågeområden: livsvillkor, levnadsvanor, hälsa Genomförts 2004, 2006, 2008, 2011 och 2014 Om Liv & Hälsa ung

3 Liv & Hälsa ung 2014 135 skolor deltog i undersökningen (av 150 möjliga), sammanlagt ca 9 600 elever. Svarsfrekvens: Åk 5Åk 7Åk 9Åk 2 gymn.Särskolan 94 %90 %85 %84 %86 %

4 På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos skolungdomar På länsnivå kan jämförelser mellan olika undersökningsår visa på faktiska trender över tid På skol- och kommunnivå bör man tolka resultaten med försiktighet då det handlar om mindre grupper med elever. Tänka på att se mönster och inte fastna i enstaka frågor Viktigt att komma ihåg att livsvillkor, levnadsvanor och hälsa påverkar varandra i ett komplext samspel Hur ska resultaten tolkas?

5 Att beakta - om vi vill påverka skillnader i hälsa De första åren är avgörande för en individs framtida utveckling Med tidiga insatser kan framtida utanförskap och ohälsa undvikas - det är dessutom så mycket billigare att ta en kostnad idag än att skjuta upp den Sektorisering mellan och inom landsting och kommuner riskerar att skapa ”stuprörstänkande” Generella insatser är basen men räcker inte alltid till… de måste vara utformade för att nå alla Den ekonomiska styrningen är ofta alltför kortsiktig. Insatser som ger effekter på längre sikt och ”vinster” för andra aktörer än den som genomför och finansierar insatsen blir i ett sådant system svåra att försvara ekonomiskt, inte minst gentemot akuta behov.

6 Olika typer av ojämlikhet i hälsa Socialt skapade skillnader i hälsotillstånd (kön, ekonomi, utbildningsnivå, sysselsättning, funktionsnedsättning) Ojämlik tillgång till och nyttjande av samhällsservice Geografiska och regionala skillnader

7 Flickor Pojkar Bor med båda föräldrarna Båda föräldrarna arbetar/studerar Bor inte med båda föräldrarna Minst en förälder arbetslös/sjukskriven Ingen funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Andel elever som mår bra uppdelat på olika bakgrundsfaktorer åk 9

8 Överviktiga/feta Tränar minst 2 ggr/vecka Tränar sällan/aldrig Provat narkotika Aldrig provat narkotika Druckit alkohol senaste året Inte druckit alkohol senaste året Inte dagligrökare Dagligrökare Normalviktiga Andel elever som mår bra uppdelat på olika bakgrundsfaktorer åk 9

9 Har ingen nära kompis Har minst en nära kompis Inte nöjd med sin fritid Nöjd med sin fritid Mobbad minst 1 ggr/vecka Inte mobbad Skolkar minst 1 ggr/vecka Brukar inte skolka Trivs ganska eller mycket dåligt i skolan Trivs ganska eller mycket bra i skolan Andel elever som mår bra uppdelat på olika bakgrundsfaktorer åk 9

10 Skolskuratorn är lätt att få tag på - andel som svarat stämmer bra %

11 Skolsköterskan är lätt att få tag på - andel som svarat stämmer bra %

12 Andel som besökt någon ungdomsmottagning %

13 Det finns ingen mirakelmedicin! Gör något, gör mer, gör det bättre! ”Om vi är intresserade av att bryta trenden mot ökande hälsoskillnader är det rimligen så att svaret inte står att finna i någon ännu oupptäckt faktor som lätt kan åtgärdas, utan att det är många små förändringar och förbättringar inom en rad olika program och policyområden som krävs. Då krävs modet att fråga inte bara vad vi gör bra, utan också vad vi gör som har liten eller motsatt effekt, vad vi gör för lite av och vad vi kan lära av andra.” Professor Olle Lundberg, CHESS

14 Vad gör vi idag för att minska skillnader i hälsa hos barn och unga? Vilka goda exempel finns? Vad kan vi göra mer? Vad kan vi göra bättre? Frågor att diskutera

15 Vägen framåt är krokig…. men möjlig Ingen quick-fix…. Långsiktighet & uthållighet En etisk fråga – att leva upp till mänskliga rättigheter Avsätt mer pengar i budget för hälsofrämjande och förebyggande insatser Satsa tidigt i ålder och i orsakskedjan Samverkan - riv stuprör Gör något – gör mer – gör bättre! Investering i humankapital idag - ger vinster för framtiden

16 Mer om Liv & Hälsa ung www.landstingetsormland.se/lhu