Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information

En presentation över ämnet: "Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information"— Presentationens avskrift:

1 Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information
Minnet Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information

2 3 minnessystem Procedurminnet Semantiska minnet Episodiska minnet

3 Procedurminnet Färdigheter som vi har lärt oss
Automatiskt Vi minns hur vi går, cyklar, kör bil, åker skridskor, använder musen till datorn… Med lite träning sker proceduren utan ansträngning eller medveten koncentration

4 Det Semantiska minnet Kunskaper som vi ”sparar” och minns
Huvudstäder, årtal, synonymer, olika språk Script – förklarar invanda rutiner, beteenden Restaurang, bio, läkare Det semantiska minnet har en hög organisation. Innehåller alla våra kunskaper om världen som vi kan sätta ord på.

5 Det episodiska minnet Minns specifika händelser i tid och rum
Återhämtning – minns vad vi gjorde för några minuter sedan eller flera år sedan Bröllopsdag, studenten, uppkörning… Flushbulb memory Specifik bild av stunden man upplevde minnet i 9/11 Sammankopplade med chock – minns för evigt

6 Det episodiska minnet Tid och rum Fokus på tid kan delas upp i:
Sensoriskt minne Korttidsminne långtidsminne

7 Sensoriskt minne Tar hand om information som når våra sinnen och lagrar den Lagring i en tiondels sekund Sållning! Inte tillgång till vårt sensoriska minne

8 Korttidsminne Tillgång till minnet i sekunder, minuter
Viktigt att minnas en kortare tid För att veta vad vi ska göra måste vi komma ihåg vad vi har gjort Information rensas bort om inte upprepning sker ”Tillfälligt lagringsutrymme” 7 enheter Chunking

9 Långtidsminne Permanent bevaring av minnen
Beroende av LTM för att kunna leva Känna igen vänner, kollegor. Hitta till/från jobbet och hem... Hur lagras information? Upprepning Kopplar – aha… Intresse och motivation Sparar det viktigaste

10 Minnesstörningar Sämre minne – för mycket att hålla kvar i minnet
Åldrande i sig påverkar inte minnet något nämnvärt, men vid hög ålder får vi det svårare att handskas med våra minnen Episodiska minnet försämras med ålder Minns inte händelser lika klart Svårare att lagra och plocka fram information Viktigt att stimulera minnet för att hålla igång kapaciteten

11 Minnesstörningar Minnet påverkas av hur vi mår psykiskt
Rädda, ångest, nedstämdhet Traumatiska upplevelser Svårt att minnas händelser eller information kopplat till upplevelsen Stress Lite stress kan öka minneskapaciteten Mycket stress försämrad kapacitet, blockering

12 Minnesstörningar Glömma det mest självklara
Minnas det mest irrelevanta Väcka minnen till liv genom ledtrådar Minnen i långtidsminnet är inte oföränderliga Minnen kan förvrängas, blekna, blandas ihop

13 Glömska Lagrad information går förlorad Styrkan av minnet
Mer eller mindre viktigt? Förträngning – ”motiverad glömska” Skydd för psyket

14 Minnesstörningar Totalminnesförlust – amnesi
Psykisk form av minnes förlust Traumatiska upplevelser Olyckor, dödsfall, katastrofer, våldsbrott Antingen glömmer man själva händelsen eller det man var med om innan Förmågan att bilda minnen försämras inte Minnet kan komma tillbaka genom bearbetning

15 Minesstörningar Organisk form av minnesförlust
Hjärnan påverkas av skallskador, blödning, demens, alkohol, droger Alzheimers sjukdom Svårt att lagra info i KTM Kan inte plocka fram minnesbilder Utvecklingsstörningar Begränsat KTM

16 Bildkällor http://www.jokkmokk.se/ext/templates/extPage.aspx?id=8115