Maria Berglund, HS Halland

En presentation över ämnet: "Maria Berglund, HS Halland"— Presentationens avskrift:

1 Maria Berglund, HS Halland
Cofoten Maria Berglund, HS Halland tel ,

2 Om verktyget Klimatavtryck (på engelska ”Carbon footprint”) av en hel gård (ton CO2-ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse Begränsat om åtgärder ”ton koldioxidekvivalenter” Svårt ta till sig Stora ”utsläpp” (100-tals ton), men egentligen en omräkning Ska ALLTID följas med viktenhet ”Nya” utsläppsbilder – lär dig förstå resultaten OBS! Klimatavtrycksberäkningen är ett verktyg i klimatkollen, inte målet!

3 Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser
1 kg koldioxid = 1 kg CO2-ekv 1 kg metan = 25 kg CO2-ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO2-ekv 4AR (IPCC, 2006)

4 Vilka utsläpp ingår? Ett (kalender)år CO2, N2O, CH4 N2O CH4 NH3
gårdsgräns Djurhållning, stallgödsel Insatsvaror och inköpta tjänster Försålda varor Växtodling NO3-, NH3 systemgräns N2O N2O CO2

5 Datainsamling för växtodlingsgården
CO2, N2O, CH4 N2O N2O CO2 NO3-, NH3 Insatsvaror och inköpta tjänster Växtodling Försålda varor Vilka varor/tjänster? Hur mycket (kg, l, kWh…)? Egna värden på växthus-gasutsläpp per enhet? Grödor: Areal, avkastning, bärgning av skörderester N-gödsling Jordart (P- och K-klass samt mullhalt måste anges i SiM, men påverkar inte klimatberäkningarna) Vilka produkter? Hur mycket (kg, kWh…)?

6 Datainsamling för djurgård
N2O NH3 Djurhållning, stallgödsel CH4 Växtodling Försålda varor Insatsvaror och inköpta tjänster Samma som för VO-gård Egna värden på växthus-gasutsläpp per enhet? Gäller speciellt för foder Djur: Antal platser, gödselslag, speciella data för nöt; vikter, åldrar, grovfoderandel (ev betessäsong – har större betydelse för klimatet än i andra SiM-beräkningar) Stallgödsel: Spridningsteknik, -tidpunkt etc. Växtodling – samma som för VO-gården Samma som för VO-gård

7 Klimatavtryck växtodlingsgård

8 Klimatavtryck mjölkgård

9 Klimatavtryck grisgård

10 Till Cofoten…

11 Är resultaten rimliga?! Jämför med tidigare beräkningar på gårdar med samma inriktning!: Nöt/mjölk: Fodersmältningen ca 50 % av utsläppen, sen stallgödsel samt inköpt foder och/eller VO (=N2O mark + mineralgödsel + energi) Gris: Mesta från foder, antingen inköpt och/eller egen VO (=N2O mark + mineralgödsel + energi), sen stallgödsel Växtodling: N2O mark, prod mineralgödsel, energi (diesel) Om någon stapel blir jättehög: Kontrollera dina beräkningar! Insatsvaror: Rätt enhet (kg/ton)?! Rätt siffror (nån 0:a för mycket??) N2O mark: Är skörden angiven i TON per HEKTAR?! Om resultatet blir osannolikt bra har du sannolikt missat nåt! Är alla insatsvaror med?! Överlagring, inköpta tjänster. Är Produkter ut och avkastningen rimlig?!

12 Viktiga nyckeltal för att styra rätt:
Växtodling kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg Nmineralgödsel resp kg Norganisk gödsel) liter diesel per ha respektive per ton Djurhållningen Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) – speciellt fokus på proteinet (soja) Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet)

13 Observera! Glöm inte ENERGIN!!
Export av gödsel: Måste anges som avyttrad gödsel under spridning! (Tidigare under Produkter UT) Införda djur anges på samma sätt som i Växtnäringsbalansen i Stank – obs, emissionsfaktor fås genom separat Excelfil Varningar syns BARA på aktuell flik i Cofoten!  Kontrollera om speciella data måste anges i Cofoten när du gjort ändringar i Stank Djurantal: Tabba igenom alla knappar i Stallgödsel när du gjort ändringar i Stank! Åker- och naturbetesareal anges i Stank (Växtnäringsbalans) Kvävet viktigt, men kväveförlusterna har mindre betydelse  oroa er inte för utlakningsberäkningen!!

14 Kort manual till Cofoten…

15 Koppling mellan Stank och Cofoten
Relevanta knappar för CofotenI Produkter IN & UT: mängd produkter Areal åker & naturbete Djuren: antal, speciella data, bete Stallgödsel: slag, lagring, spridning Grödor: areal, skörd (ev utlakningsberäkning) Cofoten = Ny knapp

16 Växtnäringsbalans Används i Cofoten

17 Stallgödselberäkningar
Alla knappar används i Cofoten.

18 Gödsel – utlakning VÄXTFÖLJD, Gödslingsplan
Måste anges, men används inte Används i Cofoten för att beräkna lustgas från mark

19 Cofoten klimatberäkningar
Växtnärings-balansen Stallgödsel-beräkning Gödslingsplan Nytt i Cofoten Resultat-rapporter

20 Växtodlingsgården i Cofoten

21 Produkter IN – samma som Växtnäringsbalans
Ny huvudgrupp = energiinsats Hjälpsnurror Ny uppgift = Växthusgasutsläpp Bara N som växtnäringsämne Beräknar: Klimatavtryck per produkt = mängd produkt A*växthusgasutsläpp per enhet produkt A Mängd N tillfört mark (kommer in under Lustgas)

22 Produkter UT Här lägger du in ev. egen bioenergi. Uppgifter kan användas för att beräkna nyckeltal vid sidan om (t ex kg CO2e per kg mjölk)

23 Utlakning (+ammoniakförluster från mineralgödsel)
Beräknar mängd kväve som försvinner i växtodlingen. Används för att beräkna indirekt lustgasavgång. Beräknas som: kväveförlust*emissionsfaktor

24 Markkol - förändringar av kolförrådet i mark
Ökad mullhalt  marken en sänka för koldioxid Minskad mullhalt  marken är en källa till koldioxidutsläpp CO2 från mulljordar = emissionsfaktor*areal Mineraljordar: kg CO2 = ∆ kg kol/ha*areal*44/12 (Rådgivaren får själv ange värde på ∆)

25 Odling Beräknar hur mycket kväve som finns kvar i skörderester) Används för att beräkna direkt lustgasavgång

26 Lustgas – direkt avgång från mark till atmosfär
Resultat av beräkning. Lustgasavgången beräknas som: Kväve tillfört mark*emissionsfaktor Uppgifter om kvävetillförsel kommer från tidigare flikar

27 Djurgården i Cofoten

28 Djurhållning  metan från djurens fodersmältning
Idisslare (kor, får, getter): Produktionsdata (vikt, kg mjölk, tillväxt etc.)  Uppskattat foderbehov  kg metan per djur Enkelmagade djur (grisar, hästar, fåglar): Schablonvärde per djur

29 Lagring av stallgödsel – ger metan, lustgas och ammoniak
Metan - Bildas från kol/organiskt material (VS) i gödseln: kg VS*EFCH4 typ av lagring*EFdjurslag Lustgas - Bildas från kväve (N): kg N*EFN2O typ av lagring Ammoniak – ger indirekt lustgasavgång, ju mer ammoniak desto mer lustgas EF = emissionsfaktor

30 Spridningsteknik – ammoniakutsläpp som ger indirekt lustgasavgång