Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit

En presentation över ämnet: "Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit"— Presentationens avskrift:

1 Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit
Tord Juhlin Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset MAS

2 Bakgrund Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjuk- vård Efterföljs dessa? Regionala Medicinska rådet hjärta/kärl Förmaksflimmer första område

3 Förmaksflimmer Vanligaste hjärtrytmrubbningen svenskar Kostnaderna ökar kraftigt Om 15 år svenskar

4 1 % av sjukvårdskostnaderna i
Storbritannien Prediktor för mortalitet Associerat med ökad risk för stroke Kartläggning av behandling och handläggning därför intressant och angelägen

5 SPUR-inspektioner Långsiktigt, uthålligt system för kontinuerligt lärande och moni- torering Personliga besök av “inspektörer” Dialog-lärande från goda exempel

6 Inspektörer utses av Regionala medi-
cinska Rådet Skriftlig mall byggda på SoS rikt- linjer, skickas ut innan besöket Alla 15 sjukhus besöks Två inspektörer/audit

7

8

9 Utformades som diskussioner, ej inspektioner - tillåtande klimat
Bilateral fortbildning Metoden i sig medförde en upp- gradering av kvalitetsindikatorerna

10 Starka punkter UKG + thyreoideastatus används flitigt på alla sjukhus Vårdprogram finns på nästan alla sjukhus Skattad väntetid till elkonvertering efter terapeutiskt PK i 3 veckor är kort, oftast < 2 veckor

11 Alla har AVK-register Rutiner finns kring Waranutsättande, men kontroll brister Begränsat läkemedelssortiment ger större säkerhet. Utöver vanlig betablockad mest Sotalol, Cordarone och Tambocor; pa- tienterna följs på med/kard klin, dock ej alltid Sotalol

12 Svaga punkter Inremittering – samordning Waran- insättande. Väntetid som nu är 5 – 12 veckor kan gå ned till 4 – 6 veckor med bättre rutiner. Bättre samordning med PV och privatläkare Efterkontroller. Rutiner saknas, vilket ger bristande kontroll av blodtryck och hjärtfrekvens

13 Parallella organisationer inom samma
sjukhus samordnar ej verksamheten kring patienter med förmaksflimmer där det finns akut klin och kard/med klin Tyst kunskap = avsaknad av nedtecknade rutiner. Exempel: 1 läkare och 1 sjuk- sköterska har hand om alla patienter som elkonverteras. Verksamheten fungerar ut- märkt, men är sårbar. Önskas: Nedtecknade rutiner

14 Cordaroneregister saknas hos majoriteten
av sjukhusen, trots biverkningsprofil som kräver kontroll under hela behandlingstiden AVK-registret är svåranalyserat. Förmaks- flimmer kan stå under flera olika diagnoser och ibland ej ens vara registrerat Registret bör också delas upp på primär- och sekundärprevention

15

16 Positiv attityd vid besöken
”Flimmerpolisen” Brett genomslag och samsyn på vårdprogrammet

17 Väckt intresse och uppmärksamhet
Artikel i Läkartidningen 2007 Föredrag på Nationellt möte Uppsala 2008 Norrland tar efter modellen

18 2007 Nya audits Positivt klimat Flera svagheter åtgärdats Effektivare organisationer Ny rapport och nytt vårdprogram