Folkhälsoinsatser utifrån ett rättighetsperspektiv

En presentation över ämnet: "Folkhälsoinsatser utifrån ett rättighetsperspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Folkhälsoinsatser utifrån ett rättighetsperspektiv
Jämlik hälsa – Sociala investeringar Rättighetskommitténs kansli

2 Kommittén för rättighetsfrågor (2011)
Rättighetskommitténs kansli Utbildningar, konferenser TD Pilotverksamheter i rättighetsbaserat arbete Remisser, riktlinjer Organisationsstöd, projekt- och forskningsmedel Samråd med olika invånargrupper Sakområden Jämställdhet/HBT Etnicitet/trosuppfattning Funktionshinder Ålder Unikt Sverige inom offentlig sektor – Västra Götalandsregionen har en kommitté med särskilt ansvar för MR-frågorna och att politiker och tjänstemän arbetar ihop om detta Arbetar inte på individnivå utan övergripande och strategiskt Sakområden: stort område: därför har såväl tjänstemän som politiker ansvar för särskilda områden och i kontakten med civilsamhällets organisationer Ska vi verkligen utbilda alla? MR? Förkortning eller uttalat…

3 Att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv
Utgångspunkt i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter ANNA Avsnittet Grundläggande om MR Poängtera gärna Diskussionsföreläsning – se Syfte och pedagogiskt koncept

4 Mänskliga rättigheter beskriver
Vad som inte får göras mot någon människa. Vad som måste göras för varje människa. Alla människor har rättigheter. Mänskliga rättigheter är något man har i egenskap av människa, det är inget man får. ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” Det är när enskilda individer eller grupper får sina rättigheter åsidosatta eller kränkta som det blir tydligt att de aldrig kan tas för givet. Humanitär rätt Sedvänja Deklaration Konvention Vem omfattas av skyddet för mänskliga rättigheterna? Hur tolkas de? På vilket sätt sker granskiningen av deras efterlevnad? Vilka möjligheter har enskilda som utsatts för kränkningar att få upprättelse? Ett rättighetsbaserat förhållningssätt? Mänskliga rättigheter är ett svår definierat begrepp. Ett sätt att beskriva mänskliga rättigheter är som en benämning på vad som inte får göras mot någon människa, men även vad som faktiskt bör göras för varje människa. En annan definition kan vara att mänskliga rättigheter är de rättigheter som varje individ innehar endast av anledning av att de är födda, ingenting annat behöver definieras eller uppfyllas, individen har rätt till dessa rättigheter för att den är människa. Mänskliga rättigheter är den juridiska benämning på de universella rättigheter som världssamfundet enats om ska säkerställas alla människor, utan åtskillnad, runt om i världen. MR.Handlingsplan -Antidiskriminerng De mänskliga rättigheterna är universella, det vill säga, de gäller för alla oavsett nationalitet, etnicitet, kön osv. De slår fast att alla är födda fria, har lika värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. Det är i första hand regeringarna som har ansvaret för att rättigheterna respekteras.

5 Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Rättigheterna är odelbara och universella Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering Relatera till exempelvis budget och besparingar, prioriteringar … Aktuella, relevanta tidningsartiklar (kolla upp VILKA)

6 Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (1948)
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna innehåller 30 artiklar Artikel 1 anger att alla människor är födda fria och jämlika i värde och rättigheter Artikel 2 anger att rättigheter ska kunna åtnjutas av alla och att diskriminering är förbjuden

7 Diskrimineringslag 2008:567 Förbjuder diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Den ”nya” diskrimineringslagen ersatte då tidigare sju olika lagar mot diskriminering. Samtidigt som lagen trädde i kraft inrättades Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO ersatte de fyra tidigare ombudsmännen mot diskriminering, Får vara kort, men vid behov/om frågor kommer/på heldagsutbildningen kan också följande tas upp: Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera I kapitel 3 beskrivs Aktiva åtgärder och som bland annat handlar om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder. Det kan handla om att det ska finnas en Jämställdhetsplan, utbildningsinsatser, att förebygga och förhindra trakasserier, Likabehandlingsplan med mera. Främjande/aktiva åtgärder för alla diskrimineringsgrunder utom ålder och x (kolla upp). Utökad lag om åldersdiskriminering; tidigare enbart utbildning och arbete. Nu utökat till att även gälla varor, tjänster, bostäder, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd och offentlig anställning. Koppling kan göras till hälso- och sjukvårdens prioriteringsutredning som heter ”Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen”, SOU 1995:5. Är (ska) fortfarande vara grunden för de riktlinjer om prioriteringar som tas idag inom sjukvården. Utredningen leddes av Jerzy Einhorn (känd läkare och riksdagsman på den tiden). Tar upp tre principer; 1. Människovärdesprincipen, 2. Behovs- eller solidaritetsprincipen och 3. Kostnadseffektivitetsprincipen. De två första knyter väl an till FN:s principer. Dessa principer är också rangordnade från 1 till 2 till 3. Prioriteringar inom hälso- och sjukvården är ett mycket aktuellt, svårt och hett område då principerna och verklighetet och ekonomin kommer i skarp läge.

8 Onödig ohälsa Ohälsan står i samband med kända bestämningsfaktorer som: Brist på inflytande Ekonomisk otrygghet Diskriminering Brist på tillgänglighet

9 Vi blir funktionshindrade …
”Jag är övertygad om att ett fysiskt funktionshinder inte behöver innebära något större problem. De praktiska svårigheterna som finns skulle lätt kunna avhjälpas med teknik och bättre samhällsorganisation”. ”Vi blir funktionshindrade genom att gå in i den roll som förväntas av oss. Det är samma problem som gäller för andra underställda grupper. Du uppfostras till att uppfylla förväntningarna. Till slut tror du själv att du sådan som rollen bestämmer”. Ann Åkerberg: Hur vore livet om du var en funktionshindrad kvinna?

10 Juridiskt bindande konventioner
Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008) Se ”Huset” i kompendiet. Lars: få in Huset som miniatyrbild i denna bild!?

11 Centrala FN-principer
Jämlikhet Icke-diskriminering Delaktighet Transparens/öppenhet Rättssäkerhet Rättighetskommitténs kansli

12 Rättighets- och skyldighetsbärare
Rättighetsbärare – alla invånare i kommunen, länet och Sverige Skyldighetsbärare – alla anställda inom kommunen, landstinget/regionen eller staten ANNA Förklara komplexiteten …! Staten skyldighetsbärare men delegerat ansvar till olika myndigheter – kommuner/landsting/regioner Olika roller – arbetsgivarrollen, verksamhetsutövare och arena för befolkningens demokratiutövande

13 Från behov till rättigheter
Ett rättighetsbaserat arbete förtydligar vem som är rättighetsbärare respektive skyldighetsbärare. Insatser till ”utsatta människor” riskerar att enbart åtgärda effekterna och inte strukturerna. Finns inga ”svaga grupper” utan bara mer eller mindre starkt skydd. Från vi (som hjälper) och dom (som behöver) till oss (alla har olika behov men samma rättigheter) Få stöd till egenmakt för att utkräva sina mänskliga rättigheter JAN RBA – omsätta MR Utveckla resonemanget om egenmakt, i förhållande till hälsofrämjande Vilken bild har vi av en patient? Någon det är synd om som och som vi vill hjälpa? Vad sätter vi i centrum? (Prognosen) Vem är motpart? Vilken bild har vi av en brukare? Någon som har ett behov av något? Den som brukar våra tjänster? Fokus på det som brukas dvs. sjukvård (jord-brukare)Vem är motpart? Vilken bild har vi en kund? Utbud efterfrågan/vallfrihet? Någon med ekonomiska resurser? Fokus på profit? ”Nöjda kunder har alltid rätt.” Vem är motpart? Producentrn Vilken bild har vi av en rättighetsbärare? Vad händer med maktrelationen!?

14 FN:s sex principer för ett rättighetsbaserat arbete
Inventera olika individers och gruppers tillgång till en eller flera mänskliga rättigheter Målen relateras mänskliga rättigheter Verksamheten/uppgiften fokuserar särskilt på områden och/eller grupper där skyddet är svagast Hur ser tillgången ut till Västra Götalandsregionen olika verksamheter? Finns servicen överhuvudtaget och i tillräcklig omfattning? Genom att relatera målen till FN:s artiklar och principer blir målen tydligare och mer oomtvistade. Det är också ett bra sätt att få in ett MR-tänk i verksamheterna genom att använda ett MR-språk. Viktigt och glöms/bortprioriteras ofta bort. Det finns inga svaga grupper (alla människor har stor och oanad kapacitet som många gånger inte ges tillfälle att ”blomma ut”). Det är samhället som genom svagt skydd, otillräckliga resurser orsakar detta och därför har ett ansvar som skyldighetsbärare att fokusera på dessa områden/grupper 14 14

15 5. Utvärdering görs av både mål/effekter och arbetsprocesser
4. Samtliga arbetsprocesser bygger på centrala rättighetsprinciper som delaktighet och inkluderande, icke-diskriminering och jämlikhet, tydligt ansvarstagande och transparens 5. Utvärdering görs av både mål/effekter och arbetsprocesser 6. Rättighetsskyddet stärks genom ansvarigas förmåga att leva upp till sina åtaganden och rättighetsbärarnas förmåga att kräva och åtnjuta sina rättigheter Ni känner igen att här kommer de centrala FN-principerna igen och de bildar självklart grunden för ett rättighetsbaserat arbete och ska gås igenom konkret och systematiskt. Viktigt att inte bara utvärdera målet om exempelvis delaktighet i på vårdcentralen för patienter och personal. Lika viktigt är att utvärdera hur man arbetade med detta – var alla delaktiga, gjordes arbetet transparent och öppet osv … Rättighetsskyddet stärks genom att skyldighetsbärare/personal/anställda ansvar tydliggörs och medvetandegörs och att rättighetsbärarna/patienterna blir mer medvetna och får mer kunskap om sina rättigheter. 15 15

16 Rättighetskommitténs kansli
4A-modellen Availability, Accesability, Accepability & Adaptability (Committee on Economic, Social and Cultural Rights General Comments no 21) Tillgång Tillgänglighet Acceptans Anpassbarhet Rättighetskommitténs kansli

17 Rättighetskommitténs kansli
Två exempel Artikel 6 (ESK), Rätten till arbete Arbetsmarknadsnoder – personer med funktionsnednedsättning och andra grupper som har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden Artikel 12 (ESK), Rätten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa Psykiatrin, Psykosvård Nordost i Göteborg Rättighetskommitténs kansli

18 Västra Götalandsregionen har en ambition
Att verka för att olika grupper, som har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden, ska ha möjlighet till arbete och delaktighet i yrkeslivet VGR, som offentlig arbetsgivare, bör ta ett särskilt socialt ansvar och föregå med gott exempel Som en av flera delar i denna ambition – inrättande av arbetsmarknadsnoder Punkt 1: Från Det goda livet - Vision Västra Götaland Punkt 2 och 3: Från regionstyrelsens beslut att inrätta Arbetsmarknadsnodsprojektet

19 Arbetsmarknadsnoder Socialt ansvarstagande
Västra Götalandsregionen - ledande när det gäller praktik/arbete för personer med funktionsnedsättning Chefer och handläggare - goda kunskaper om funktionshinder Utveckla rehabiliteringsprocessen för redan anställda Samverkansavtal Västra Götalandsregionen, FK och AF Fyra samordningstjänster Särskilda medel

20 Resultat 278 påbörjat praktikperiod varav 227 övergått till anställning Ökad kunskap om personer med funktionsnedsättning Förbättrad rehabiliteringsprocess för långtidssjukskrivna

21 Rättighetshjulet Centrala principer: Jämlikhet Icke-diskriminering
Delaktighet Transparens Rättssäkerhet Kartläggning Planering Genomförande Uppföljning Lars fixar bild + riktigt hjul Exempel/reflektioner på andra metoder/pågående arbeten: En gemensam rättighetsplan istället för … Tillgänglig information och kommunikation/ inkluderande språk Bemötande och delaktighet – att starta med människan TD (Tillgänglighetsdatabasen) Rättighetsbaserad argumentation som grund när olika rättigheter kolliderar

22 Tack för mig! Jan Terneby
MR-strateg med inriktning forskning, utbildning och äldrefrågor Mobil: Mail: