Vattenundersökningar vid Norra Randen 2003. Norra randen (NR) - 6 sjömil öster om Grisslehamn - Lat 60 o 06’N, Long 18 o 57’E - Bottendjup 130 meter.

En presentation över ämnet: "Vattenundersökningar vid Norra Randen 2003. Norra randen (NR) - 6 sjömil öster om Grisslehamn - Lat 60 o 06’N, Long 18 o 57’E - Bottendjup 130 meter."— Presentationens avskrift:

1 Vattenundersökningar vid Norra Randen 2003

2 Norra randen (NR) - 6 sjömil öster om Grisslehamn - Lat 60 o 06’N, Long 18 o 57’E - Bottendjup 130 meter

3 Provtagningsprogram för Norra randen DjupSyrePO4Tot-PNH4 NO2, NO3Tot-NSiPOC,N,P * Klorofyll 0XXXXXXXXX 5XXXXXXXXX 10XXXXXXXXX 15XXXXXXXXX 20XXXXXXXXX 25 XXXXXX 30XXXXXXX (X) 40XXXXXXX (X) 50XXXXXXX (X) 60XXXXXXX (X) 70XXXXXXX 80XXXXXXX 90XXXXXXX 100XXXXXXX 125XXXXXXX Temp var 0.5 m (CTD) till 5 m ovan botten Klorofyll slang 0 - 20 m Salt var 0.5 m (CTD) till 5 m ovan botten POC, N, P * Prov slås ihop till ett integrerat prov Siktdjup Secchi-skiva (X) Endast under våren Växtplanktonslang 0 - 20 m Besöksfrekvens 1 gång/månad

4 Både provtagning och analys vid laboratoriet Marin ekologi vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet är ackrediterade genom Swedac. För mer information om metoder, se rapport ”Vattenundersökningar vid Norra randen 2003”, som finns som word-fil på www.kustdata.su.se

5 Fiskebåten Isabella användes vid provtagning Provtagnings- tillfällen 30 okt 2002 23 jan 2003 13 feb 27 mar 24 apr 22 maj 16 jun 17 jul 19 aug 26 sep 23 okt 12 nov 18 dec 2003 27 jan 2004

6 Högsta uppmätta temp 19.8 o C 20022003 Under sommaren utvecklades en tydlig termoklin på 20-30 m djup. OBS. Varje färgnyans i diagrammen är ej återgiven i skalan, som innehåller hälften av nyanserna i diagrammet. De svarta punkterna visar provtagningsdjup.

7 Haloklinens (saltsprångskiktets) djup varierade kraftigt under året Salthaltsminimum i januari (5,2) och juli (5,0) Medelsalthalten i ytvattnet (0-20 m) under 2003 var 5,5 (5,0-5,8) Tydlig salthaltsökning i bottenvattnet

8

9 Syreminskning bottenvattnet i samband med inflöde av saltare vatten, men lägsta halten var ej under 8 mg/l.

10 Minskning av kvävehalten (förutom ett prov) i samband med ökande salthalt i bottenvattnet

11 Ökad halt fosfor när salthalten ökar i bottenvattnet

12 Den största delen av fosforökningen var i form av fosfat

13 Vårblomning och höstblomning av alger

14 Totalfosforhalten i översta 50 metrarna. Hög fosforhalt i ytvattnet under vintern 2003-2004, troligen pga den ökade halten i bottenvattnet under sommaren-hösten Ökad halt samtidigt med ökad salthalt Stor variation i fosforhalt, 17 µg/l – 7 µg/l – 20 µg/l i ytvattnet 0-20 m. Minskning av fosfat i samband med vårblomningen

15 Kraftig ökning av silikat (och nitrat) i samband med utsötning i ytvattnet. Kraftig minskning av silikat i samband med vårblomningen (från 550-350 µg/l) Ökning i samband med salthaltsökning

16

17

18 Medelvärden för ytvattnet (0-20 m) vid Norra randen mellan oktober 2002 och januari 2004.

19 NR Temperatur i ytvattnet 0-20m (C14 0-10m) BY31 BY29 C14

20 NR Salthalt i ytvattnet 0-20m (C14 0-10m) BY31 BY29 C14

21 Kraftig ökning av totalkväve i ytvattnet (0-20 m, station C14 0-10 m) under sommaren vid BY29 och BY31 beroende på kvävefixerande blågrönalger

22 5-10 µg/l högre P-halt i ytvattnet i egentliga Östersjön (BY31 och BY29) än vid Norra randen