Föreläsning 2: Det svenska politiska systemet

En presentation över ämnet: "Föreläsning 2: Det svenska politiska systemet"— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 2: Det svenska politiska systemet
- Demokratisering och parlamentarismens genomslag Grundläggande: varför sker en demokratisering: rösträttsreform, försvagad elitmakt, parlamentarism, försvagad kungamakt, fram växer ett samhälle som dessutom domineras av socialdemokratin, arbetsrörelsen. Varför? Varför inte revolution? Varför inte starka konflikter? Fundera på de frågorna under föreläsningens gång så återkommer vi i slutet.

2 Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten
Centralisering vs decentralisering Kungamakt vs oligarki vs folkmakt Politisk vs ekonomisk makt Beroende vs oberoende av omvärlden Konfliktdemokrati vs konsensusdemokrati Många aspekter kan beröras, men detta är några centrala när det gäller fördelningen av statens roll, makt i samhället, och sedermera utvecklingen av demokratin Möjighetern Till varierationer i skattesaster kan förmodas vara små. Konfliktdemokrati – konsensusdmokrati. Lewin: boken bråka inte. Finnsa stark politisk kutlur som går ut på att vara överens, inte bråka. Prop. Valsystem uttryck för detta. Majoritetsval, proportionellt valsystem. Prop .: ett parti får platser i riksadgen i propotiron till antal röster. Den som får flest röster i ett valdistrikt får det disktriktets plats, dvs alla röster i distriktet: representatnt för disktriketet. Ger i allmänhet starka regeringar (se dock UK). ”First past the post”.

3 Sveriges styrelseskick: en exposé 1520-1920
: Kungamakten och centralmakten stärker sin position, främst på adelns bekostnad : Adel och borgarklass stärker sin makt, främst på kungamaktens bekostnad : Folkstyrelsen stärker sin makt på bekostnad av kungamakt och aristokrati. Den moderna demokratin formas

4 Sveriges demokratisering: fyra faser
1809 års konstitution och 1800-talets reformer Kampen om den allmänna rösträtten Parlamentarismens seger Demokratins konsolidering

5 1. 1809 års konstitution: maktdelningsprincipen
Kompromiss mellan viljan att begränsa kungamakt och inte göra den för svag Verkställande makt: kungen i samråd med statsråd Lagstiftande makt: delas mellan kung och riksdag Konstitutionsutskottet skapas Dömande makt: Högsta domstolen

6 1800-talet: Successiv förändring av styrelseskicket
Kungamakten tappar terräng, riksdagens position stärks successivt 1840 års departementalreform 1866: avskaffandet av ståndsriksdagen Tullstriden: parlamentet stärker sin position Från fyra kamrar (stånd) till tvåkammarriksdag. Båda måste vara överens. Enligt 1866 valdes förts kammaren av lan och de större städernas stasdsfullmäktige, den kommunala rösträtten i sin tur graderad efter inkomst och förmögenhet, få personer i praktiken valbara. Andra kammaren valdes med majoritetsval, varvidf varje krets utom de större städerna skulle utse en ledamot. Rösträtt till andra kammaren tillkom män , som uppnått 21 års ålder och innehade fastighet taxerad. Måste ha betasla komunalskatt (21 % av alla mynduga män)Mer herremnakt än ståndsriksdagen. Tullstriden innebar en kamp om i vilken mån Sverige skulle vara proteknoistisk eller ej, men det viktiga var att represnetanter blev indragnma i en parti strid, menn vallöften och fick mandat från folket att genomdriva en fråga.

7 Rösträttsfrågan: spelplanen och argument
Läget i början av 1900-talet: Inkomstgraderad rösträtt, bara för män och åldersgräns Argument för allmän rösträtt: Mänsklig rättighet Uppfostran Försvarsargument Argument emot: Inget ”property”, inget ansvar Rädsla för ”pöbelvälde” Tiden … - Europeisk demokratisering Urbanisering Folkrörelserna växer Bildningen sprids Tidigare begränsad rösträtt. Inkomst, förmögenhet, andra kammaren. Första kammaren valdes indikret via kommunerna. Argument frö: förmögenhet – stabilitet. De som betakar skatt är kompetenta, ålder visar på förmåga erfarenhet. Arv? Även ärvda pengar betydde ofta bildning och intresse för det allmänna. Även en del konservativa ansåg att rösträtten behövde utvidgas för att undvika revolution.

8

9 Rösträttsfrågan: en kompromissartad process
Högern & kungamakten Vänstern (liberaler och socialdemokrater) …vill införa allmän rösträtt, helst inom ramen för ett majoritetsvalssystem … vill undvika allmän rösträtt, i synnerhet inom ramen för ett majoritetsvalsystem Högens undvika att förlora nästan allt inflytande, vänstern vill naturligtvis maximera sitt inflytande.

10 Rösträttsfrågan: utfallet
Allmän rösträtt till riksdagen för män införs , Men, på riksdagsnivå införs ett proportionellt valsystem = Utfallet delvis alltså en kompromiss Staaf lyckade inte, Lindman (Allmänna valmansförbundet) lyckades övertyga första kammaren som stod emot, beslutet. Högern fick möjloighete att

11 Rösträtten 1866 1907-09 1919-21 1945 Första kam. Män (35 år)
Indirekt val Gradering efter förmögenhet och inkomst Betald skatt Män (24 år) Män och kvinnor (23 år) Män och kvinnor (21 år) Andra kam. Män (21 år) Krav på taxerad inkomst eller fastighetsinnehav Betalad skatt Fattigvårdsstreck Enkammarriksdag från 1974!

12 Parlamentarismens eller maktdelning?
Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande och dömande makt åtskilda Parlamentarism: Regeringen beroende av parlamentets stöd eller acceptens 1809 års konstitution byggde på maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes parlamentarismen under 1800-talet Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen Samtidigt hotades monarkins existens av vänsterpartierna krav på republik Parlamentariskm kan se lite olika ut: hur stark är relationen mellan parlament och regering: i UK mycket stark, i Sverige har den över tid försvagats. Regeringsledamoter hämtas tex i allt mindre utsträckning från riksdagen.

13 Motstånd mot parlamentarismen
Staaf bildar regering 1911, och fattar beslut i försvarsfrågan i strid med kungens uppfattning Pansarbåtsinsamlingen Bondetåget och borggårdstalet där kungen tar strid i försvarsfrågan Staafs regering avgår, ämbetsmannaregering tillträder Starka högernmän, Sven Hedin bla, startade insamlingar för en F-båt,lä’mnad över pengar till regeringen Staaf somm inte kudne säga nej, en båt beställdes. Ett bondetåg organiserades, bönder skjutsades via tåg till Stockholmoch vandrade från cenhtralen till slottet. Staaf inställde tills vidare byggandet av F-båten, ramaskri hos högrekrafter. Insamling 1912. böden tågade till slottet. Kunges tal relativt försiktigt, men starka inslag avv den verkställande makten, i synnerhet i frösvarsfrågor låg hos kiungten.

14 Parlamentarismens seger
Första världskriget: politisk och ekonomisk kris Ryska revolutionen (1917), det tyska kejsardömets fall och inbördeskrig i Finland (1918) Stor oro för upplopp och tom revolution Kungen accepterar den parlamentariska principen vid valet av liberalen Edén till statsminister 1917 Kvinnlig rösträtt införs 1919 Sverige starka band till Tyskland, ekonomiska och personella, drottningen från Tyskland och stor beundrare av den tyske Kejsaren. Även rel. Till tsradömet i Ryssland. Sedan dess har parlamentarismen inte ifrågasatts av kungamakten, även om kungen vid vissa tillfällen försökt utnyttja sin makt (midsommarkrisen 1941).

15 Förklaringar till demokratiseringen
Strukturella förklaringar Socioekonomiska faktorer Internationell påverkan (diffusion, hot om revolution, krigsrisk) Socialt kapital Aktörsinriktade förklaringar Vikten av starka folkrörelser Drivande entreprenörer (Staaf) Skickliga strategiska aktörer (Lindman och Branting) -ökad ekonimskt välstånd, industrialiseringen, utbildningsnivå, urbanisering Franska revolutionen, liberalismen, marxismen, värnplikten (massarméer), Sk: kultur, ej så starka skillnader, tillit i samhället, rel. Litet homogent samhälle, inga starka etniska konflikter etc., frånvaror av krig Aktörer: starka folkrörelser arbetade för dmeokrati, starka band med England. Lindman: lyckjades lotsa igenom rösträttsbeslutet i riksdagens båda kamrar.

16 Demokratin och det turbulenta 1920- och1930-talen
Det framväxande hotet mot demokratin : Fascism, nazism och kommunism Börskrasch och depression Oro på den svenska arbetsmarknaden: Ådalen 1931 Starka motsättningar mellan socialdemokrater och kommunister

17 Svensk demokrati under 1920-talet: ett turbulent landskap
1920-talet: minoritetsregeringarnas tid Kosackvalet 1928: socialdemokraterna förlorar I väntan på revolutionen?

18 Det politiska systemets stabilisering: krisuppgörelse
Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och bondeförbundet (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik, men får acceptera en protektionistisk näringspolitik (bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik, men får acceptera en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik Socialisering av vinsterna, ej av näringslivet.

19 Det politiska systemets stabilisering: Saltsjöbadsavtal
Saltsjöbadsavtalet LO och SAF kommer överens om spelregler för arbetsmarknaden Institutioner för att hantera konflikter Båda parter vill undvika statlig inblandning Båda händelserna utgör tillsammans ett ”formativt moment” i utvecklingen av den ”svenska modellen” Socialisering av vinsterna, ej av näringslivet.

20 Sveriges demokratisering: fyra faser
1809 års konstitution och 1800-talets reformer Kampen om den allmänna rösträtten Parlamentarismens seger Demokratins konsolidering

21 Kom ihåg! Sverige demokratiseras i europeisk anda och samtid
Kungamakt med tydlig nationell identitet Sen o snabb industrialisering Parlamentarism > Maktdelning Konsolidering av demokratin Inklusion Regional likhet Arbetsmarknadspolitik Välfärdsstaten växer fram