PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål

En presentation över ämnet: "PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål"— Presentationens avskrift:

1 PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål
Fö 3/9: Lite om ledarstilsteori / allmänt om projekt Fö 10/9: LIPS-modellen för projekt / dokument Fö 11/9: Extern föreläsare Hemtentamen: Uppgifter baserade på boken ”Handbok för mindre projekt”

2 PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål
Vad är ett projekt? Bra utgångspunkt: En eller flera uppgifter som ska lösas på en begränsad tid och med begränsade mänskliga och ekonomiska resurser.

3 PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål
Viktiga egenskaper för projekt: måste ha ett avslut projektuppgiften måste vara tydlig consensus (vara överens) om projektuppgiften har beställare / utförare klara och tydliga ansvarsförhållanden

4 Beställare / sponsor/ uppdragsgivare Expert- grupp Projektgrupp PL

5 PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål
Projektledaren kan styra mot ett lyckat projekt, genom att: använda ett metodiskt arbetssätt utveckla ”ordning och reda” i gruppen klargöra uppgiften för gruppen fördela uppgifter och fatta beslut följa upp och kontrollera projektets flöde revidera planer vid behov skapa en fungerande arbetsorganisation

6 PROJEKTLEDNING – konsten att leda mot ett gemensamt mål
Vilka ”verktyg” har PL för att hantera arbetet? Gruppen: - arbetskontrakt - processanalys Uppgiften: - projektplanering - uppföljningssystem Uppdragsgiv. - referensgrupp - avstämningsmöten

7 LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton
* Kan vi karaktärisera personer som har projektledande befattningar? * Finns det allmänna egenskaper?

8 LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton
Hänsyn till gruppmedlemmarna Den ideale ledaren God kamratskap samvaro / kommunikation Låt-gå mentalitet Auktoritär ledarstil Hänsyn till projektuppgiften

9 LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton
Låt-gå God kamratskap Den ideale ledaren Basmodell Arbetsinsatsen blir: Grupp Auktoritär Hög aktivitet Trivsamt Stora arbetsinsatser som för projektet framåt ”Sken-arbeten” Arbete enligt order!! Projekt

10 LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton
Låt-gå God kamratskap Den ideale ledaren Basmodell Flödet av ideér blir: Grupp Auktoritär Inga ideér Bra som det är Idévänligt klimat Inga ideér Ideér endast från ledaren Projekt

11 LEDARSKAPSTEORI - Blake / Mouton
Låt-gå God kamratskap Den ideale ledaren Basmodell Vid konfliktsituationer: Grupp Auktoritär Slätas över Andan är viktigare Blottläggs och hanteras öppet Förhalas och glöms Ledaren visar att han/hon har rätt Projekt

12 LEDARSKAPSTEORI - Hersey / Blanchard
Relationsorientering Samrådande ledarstil Övertygande ledarstil Delegerande ledarstil Instruerande ledarstil Uppgiftsorientering Vilken ledarstil som används beror på medarbetarnas kompetens, säger forskarna!

13 LEDARSKAPSTEORI - Hersey / Blanchard
Relationsorientering Samrådande ledarstil Övertygande ledarstil Delegerande ledarstil Instruerande ledarstil Uppgiftsorientering Medarbetarnas kompetens Hög Måttlig Låg

14 PROJEKTUPPFÖLJNING Flera variabler som påverkar projektet: * tid
* uppgiftens art * pengar * kvalitetskrav * medarbetarnas tillgänglighet (arbetsvilja) * yttre omständigheter (oförutsedda)

15 PROJEKTUPPFÖLJNING Uppföljningen underlättas av: * projektmöten
* avstämningstillfällen, milstolpar (milestones) * beslutspunkter, grindhål (tollgate) Mätbara mål underlättar!

16 PROJEKTFÖRBEREDELSER
(från boken ”Handbok för mindre projekt”) Hur börjar arbetet?

17 PROJEKTFÖRBEREDELSER
Projekt behöver ”genomlysas” t.ex. på följande sätt: 1. Gör en nedbrytning (WBS = work breakdown structure) 2. Identifiera arbetsuppgifter (halv dag --> vecka) 3. Identifiera vad som beror av vad Uppgift 1 Uppgift 4 Uppgift 5 Uppgift 2 Uppgift 3

18 PROJEKTFÖRBEREDELSER
Projekt behöver ”genomlysas” t.ex. på följande sätt: 1. Gör en nedbrytning (WBS = work breakdown structure) 2. Identifiera arbetsuppgifter (halv dag --> vecka) 3. Identifiera vad som beror av vad 4. Gör tidsuppskattningar av varje arbetsmoment

19 PROJEKTFÖRBEREDELSER
Tidsuppskattningar enligt trepunktsmetoden (s.27): Deltagare Minimal tid (veckor) Maximal tid (veckor) Kalle Pelle Anna Britta Ger medel c:a 3.1 veckor Beräkna variansjusterad tid: T = (max+4*medel+min)/6 = 3.3 veckor

20 PROJEKTFÖRBEREDELSER
Tidsuppskattningar enligt trepunktsmetoden (s.27): Deltagare Minimal tid (veckor) Maximal tid (veckor) Kalle (2) 1 (5) 6 Pelle (1) 1 (4) 4 Anna (2) 1 (6) 7 Britta (2) 1 (3) 4 Ger medel c:a 3.1 veckor Beräkna variansjusterad tid: T = (max+4*medel+min)/6 = 3.3 veckor

21 PROJEKTFÖRBEREDELSER
Tidsuppskattningar enligt trepunktsmetoden (s.27): Deltagare Minimal tid (veckor) Maximal tid (veckor) Kalle (2) 1 (5) 6 Pelle (1) 1 (4) 4 Anna (2) 1 (6) 7 Britta (2) 1 (3) 4 Ger medel c:a 3.1 veckor Ger också medel c:a 3.1 veckor, trots att medlemmarna är mer osäkra!! Beräkna variansjusterad tid: T = (max+4*medel+min)/6 = 3.3 veckor Beräkna variansjusterad tid: T = (max+4*medel+min)/6 = 3.4 veckor (rimligt!!)

22 PROJEKTFÖRBEREDELSER
Projekt behöver ”genomlysas” t.ex. på följande sätt: 1. Gör en nedbrytning (WBS = work breakdown structure) 2. Identifiera arbetsuppgifter (halv dag --> vecka) 3. Identifiera vad som beror av vad 4. Gör tidsuppskattningar av varje arbetsmoment 5. Identifiera kritiska linjen, dvs den längsta kedjan av beroende aktiviteter 6. Fördela resurser, dvs vem gör vad / vem ansvarar för vad