Juridisk svenska. Kurs för Mannheimer & Swartling 2007

En presentation över ämnet: "Juridisk svenska. Kurs för Mannheimer & Swartling 2007"— Presentationens avskrift:

1 Juridisk svenska. Kurs för Mannheimer & Swartling 2007
Tillfälle 1: Kurspresentation, probleminventering och inledning.

2 Om mig. Mårten Schultz, född 1973. Jurist sedan 1997.
Lärare, forskare vid Stockholms universitet. Arbetar med: Civilrätt, främst skadeståndsrätt, samt rättsteori (blawg) (hemsida) (e-post)

3 Motto som upprepas bland jurister: Språket är juristens viktigaste arbetsredskap

4 Kursens ”lärandemål” Ge grundläggande kunskaper om juridiskt språkbruk och juridiska begrepp Ge insikter om den svenska ”juridisk-språkliga kulturen” (stilistik, koder, etc.) Öva skriftligt språk

5 Pedagogisk tanke Grupparbeten, diskussioner kan ge aha-upplevelser och insikter Texter som illustrerar särdrag med den juridiska svenskan - och problem Inlämningsuppgifter som ger möjligheter att öva på att skriva

6 Dagens tillfälle 1: En första orientering: En gruppdiskussion om att läsa juridisk text (en dom) och svårigheter 2: En inledande föreläsning om juridikens stil

7 Gruppövning

8 Inledande probleminventering
Dela in er i grupper om två-fyra personer. Läs rättsfallet individuellt. Diskutera i gruppen vad rättsfallet handlar om, vad är det domstolen blivit ombedd att göra, vad är det rättsliga problemet. Fundera över följande uttryck: Yrkande, grunder och domskäl, domslut. Var beredda på att redovisa er diskussion

9 Språk, juridik och stil: Inledning till seminarieserien
Mårten Schultz Presentationen finns även på: under länken ”Juridisk svenska 2007”

10 Grundfrågor: Ett juridiskt språk?
Finns det särskilda juridiska uttryck? En särskild juridisk vokabulär? Finns det en särskild juridisk grammatik? Använder jurister en särskild formalia? Hur hänger juristernas språk ihop med stil? Finns det skillnader mellan skriven och muntlig juridisk svenska?

11 ”Den juridiska argumentationen”
Med uttrycket ”den juridiska argumentationen” avses egenheter i det språk som jurister använder. Som exempel innefattas vissa grundläggande begrepp, där de processuella kanske är viktigast. Innefattar även stilistiska grepp. Men också: Vissa metodologiska egenheter. Sammanhänger med rättskälleläran.

12 Ett juridiskt språk: Juridiska uttryck
Processuella begrepp. Ex: Vitsorda. Legaldefinitioner: Ex: Ren förmögenhetsskada (skadeståndslagen, 1 kap 2 §) Juridiska bestämningar. Straffbud m m. Exempelvis: Våldtäkt, BrB 6:1

13 Juridiska uttryck (forts.)
Ovanstående exempel kan sägas tillhöra den juridisk-tekniska begreppsapparaten. I den mån sådana uttryck är svåra eller krångliga, har svårigheten och krångligheten en poäng.

14 Juridiska uttryck (forts)
Juridisk-tekniska uttryck går inte att på ett oproblematiskt sätt förändra. Synonymer kan inte användas hur som helst, det går ofta inte att förenkla genom alternativa formuleringar utan att meningsinnehållet förändras. Extremt exempel: Nomenklatur (smaka på det ordet) i domar

15 Juridiska uttryck (forts): ”Juridiska” uttryck som ej har teknisk betydelse
Vissa uttryck förekommer ofta i rättsliga sammanhang och tillhör en vanlig jurists språk utan att uttrycken är tekniska som de ovanstående. Några exempel: Obilligt, avge yttrande, eljest, ehuru. Statsrådsberedningens Svarta lista. Synonymer som inte – är tanken – skall förändra betydelsen.

16 En juridisk grammatik? Juristers grammatik följer naturligtvis vanliga grammatiska riktlinjer men vissa särskilda egenheter. Jurister ofta ”petiga”, åtminstone om man jämför med vissa (moderna) språkvetare (anything goes så länge det är begripligt) Dålig grammatik betraktas ofta som ett tecken på dålig juridik

17 Konkreta förslag för att skriva svenska i juridiska sammanhang

18 Bristande tempuskonsekvens Syftningar Bisatser (undvik)
En ”juridisk” grammatik: Några återkommande synpunkter från undervisningssammanhang Bristande tempuskonsekvens Syftningar Bisatser (undvik) Skiljetecken (särskilt felaktig användning av semikolon)

19 Forts: ”Juridisk” svenska för juriststudenter. Några tips.
Skriv korta meningar Skriv inte ”fint” Skriv inte ålderdomligt Var tydlig Var konsekvent Skriv inte mer än du behöver (Hänvisa alltid till källa vid sakpåstående)

20 Några särskilda saker: Svenska juristers bruk av latin
Vanligare tidigare, men latinska uttryck förekommer även idag i många sammanhang. Som uttryck för specifika regler: Culparegeln Som sammanfattande uttryck för mer brokiga rättsliga företeelser: Compensatio lucri cum damno Vanligt som uttryck för grundläggande rättsprinciper: Ne bis in idem; res judicata

21 Bruket av latin. Pro et contra
En längre tids kampanj mot latinska uttryck. Ofta finns det helt ekvivalenta synonymer och dessa kan (och ibland bör) då användas. Särskilt om det latinska uttrycket framstår som lärdomsprål. (Ex: Causa causans) Andra uttryck kan bäst betraktas som uttryck för föråldrade synsätt (Ex: Bonus Pater Familias)

22 Latin (forts.): Pro-argument
Rötterna i den romerska rätten (om det finns sådana rätter). Kontinuitet. Den europeiska dimensionen. Kommunikation över gränserna. Kanske ni känner till? (conditio sine qua non?) Många uttryck har blivit ”terms of art”, vars närmare betydelse inte kan återges med synonymer

23 Slutsats Juridisk svenska är – eller bör vara – samma svenska som eljest, även om jurister måste använda sig av vissa tekniska uttryck och dessutom ofta vant sig vid att skriva litet ålderdomliga uttryck, som eljest.

24 Uppgift Läs utdelade rättsfallet Skriv en kort pm (en halvsida)
om fallets kärnfråga och vad utgången blev.