Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

En presentation över ämnet: "Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare"— Presentationens avskrift:

1 Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare
Helene Wrede Spec i allmänmedicin och företagshälsovård behörighetsutb i försäkringsmedicin Försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR och företagsläkare

2 Behöver du som arbetar i sjukvården kontakt med Försäkringskassan?

3 1913 första sjukkassan 1800 talet innan de första socialförsäkringarna blev verklighet blev den sjuke hänvisad till de så kallade sjukhjälpskassor, som bildades av arbetare. Dessa var föregångare till dagens försäkringskassa. Det var först på 1930-talet som staten erbjöd ekonomiskt stöd. 1913 Staten tar hand om föreningarna och ger dem pengar att stötta de gamla och sjuka som inte var förmögna att försörja sig på egen hand. 1955 socialförsäkringen omfattar alla som bor eller jobbar i Sverige.

4 Vad gör en försäkringsmedicinsk rådgivare?
FMR är FK:s medicinska expert (Specialist = expert på försäkringen) Vi ser en bråkdel av alla intyg (avidentifierade) ansvarar för att öka den medicinska kunskapen och försäkringsmedicinska kompetensen medverkar i utbildning i försäkringsmedicin såväl internt som externt uttalar sig aldrig om rätten till… (aldrig om arbetsförmåga eller myndighetsbeslut) uttalar sig enbart om vad man kan utläsa ur aktuella intyg – aldrig om individen/patienten

5 Stark medicin med biverkningar
kan vara nödvändig och ibland viktig för att den försäkrade ska bli frisk, men kan också vara destruktivt och medikalisera tillstånd som skulle kunna förbättras snabbare om personen är kvar i arbete

6 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Socialstyrelsen och FK fick 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. År 2007 gav Socialstyrelsen som ett led i detta ut ett - försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

7 Beslutsstödet Består av två delar
Övergripande principer vid sjukskrivning Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser Rekommendationerna bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt förhållandet till arbetets belastning och krav. Ett stöd både för läkare och personliga handläggare på FK

8 Beslutsstödet Sjukskrivningen
Mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker SS-process Vägledning för bedömning av arbetsförmåga och längd på SS SS ska grundas på medvetna ställningstaganden om en SS:s effektivitet och ändamålsenlighet Lika över hela landet Tydlighet och förutsägbarhet

9

10

11 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården
Den som avser att utfärda ett intyg ska vara objektiv vid insamlingen av det material som ska ligga till grund för intyget Ett intyg ska som regel utfärdas efter en personlig undersökning av personen Skrivas på ett språk som kan förstås av lekman Ange var olika uppgifter kommer ifrån, egen iakttagelse, patientuppgift etc.

12 Att skilja på intyg och utlåtande - en praktisk indelning (SOU 1994:71)
Beskrivning av sakförhållanden, såsom status, vård och behandling Utlåtande Bedömning av sakförhållandens inverkan på viss situation - såsom arbetsoförmåga

13 Sjukdomsbegrepp diseas sickness illness
Underliggande patologi, biologiskt definierat, läkarens perspektiv. Den sjuklighet som det vid en viss tidpunkt finns en diagnos för. diseas sickness illness De symtom en person själv upplever och identifierar som sjukdom, dvs självupplevda besvär Tillhör en annan dimension. Det är den sociala rollen, sjukrollen, som en person tar eller ges i ett visst kulturellt sammanhang.

14 Det finns ju ingen definition av sjukdom i Socialförsäkringsbalken…
Vad brister i lagen om begreppet sjukdom? Vaddå? Det finns ju ingen definition av sjukdom i Socialförsäkringsbalken… Men väl förarbetena i Socialvårdskommittens betänkande 1944 (SOU 1944:15) Varje onormalt kropps- eller själstillstånd, vilket icke sammanhänger med den normala livsprocessen Vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom

15 Medikaliseringen - motorn bakom?
Många är inblandade: Läkarkåren Patientföreningarna Allmänhetens förväntningar på den medicinska teknikens möjligheter att upphäva ohälsa Läkemedelsindustrin, som är den som starkast driver fram nya sjukdomsbegrepp för att sälja nya produkter till allt fler

16 Sjukskrivning Det är viktigt att läkaren begränsar sin bedömning till det som han eller hon verkligen kan bedöma och ta ansvar för Uttala sig om individens sjukdom och funktionstillstånd och hur dessa faktorer påverkar arbetsförmågan

17 Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning
DFA-kedjan Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Observationer, undersökningsfynd, utredningsresultat Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling Det är inte sjukdomen i sig utan en sjukdoms konsekvens för funktionstillståndet och arbetsförmågan som kan motivera en sjukskrivning

18 När man fyller i ett läkarintyg är det viktigt att sjukskrivande läkare och FK i så stor utsträckning som möjligt har ett gemensamt språkbruk. Läkaren ansvarar för att lämna uppgifter på ett språk som kan förstås av lekmän. Informationen ska också vara rätt och relevant, enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:29).

19 4. Funktionsnedsättning - observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat
Beskriv den angivna sjukdomens påverkan på patientens fysiska respektive psykiska funktioner och hur denna påverkan observerats vid din och andra professioners undersökning och medicinska utredning. Om möjligt, redogör även för hur du har fastställt funktionsnedsättningen, till exempel genom laboratoriesvar, röntgen, undersökningsfynd eller skattningsskalor. Använd enkel svenska som är begriplig för en person utan medicinsk utbildning. Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation Nedsatt kraft Smärta Koncentrationssvårigheter Nedsatt uthållighet Minnessvårigheter Trötthet Exempel på funktionsnedsättningar

20 5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning
Ge en tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar patientens förmåga, liksom av hur omfattande konsekvenserna är. Denna information är den mest centrala för bedömning av rätten till sjukpenning. Använd enkel svenska som är begriplig för en person utan medicinsk utbildning. Den beskrivna aktivitetsbegränsningen ska relateras till patientens aktuella arbetsuppgifter eller, om patienten är arbetslös, till ett normalt förekommande arbete. Om patienten är föräldraledig ska aktivitetsbegränsningen relateras till förmågan att ta hand om barnet.

21 5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning
När det gäller aktivitetsbegränsningar i rörelseorganen ska dessa vara beskrivna så att det framgår om patienten exempelvis har förflyttningssvårigheter, nedsatt tolerans för sittande eller framåtböjda arbetsuppgifter eller inte klarar lyft eller långvarig statisk belastning av någon kroppsdel. Omfattningen av begränsningen kan beskrivas till exempel i gångsträcka med eller utan hjälpmedel eller hur länge sittande eller stående tolereras. Vid psykiska problem kan aktivitetsbegränsningen innebära att patienten kan ha mer eller mindre svårt att vara uppmärksam, lära nytt och förstå instruktioner eller att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift, hantera stress, förändring och andra psykologiska krav eller att förstå och uttrycka sig i tal och skrift. Ge också gärna en uppskattning av om aktivitetsbegränsningen är lätt, måttlig, svår eller total (Skalan är hämtad ur WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF)

22 5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning
att ändra kroppsställning att bibehålla kroppsställning att lyfta armarna ovan axelhöjd att gå med eller utan hjälpmedel att lyfta att sitta att utföra finmotoriskt arbete med händerna att vara uppmärksam att lära nytt, förstå instruktioner att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav att förstå och uttrycka sig i tal och skrift Exempel på aktivitetsbegränsningar

23 5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning
Försök nivågruppera begränsningen, det är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Ex på en svår aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en svår aktivitetsbegränsning. Hur långt patienten kan gå (med eller utan hjälpmedel) är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

24 5. Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos och funktionsnedsättning
Koncentrationssvårigheter och nedsatt uthållighet (F) Om en patient, som har svårighet att vara uppmärksam, klarar av att köra bil eller cykla i stadstrafik liksom att följa ett TV program i mer än 45 minuter kanske begränsningen kan anses vara normal. Om patienten däremot inte klarar av att följa en berättelse eller ett program på TV i mer än 10 minuter och/eller på egen hand ta sig över en starkt trafikerad väg innebär den svåra begränsningar när det gäller både privat- och yrkesliv.

25 Fyrfältaren (ambivalenskors)
Att komma tillbaka till arbete 1. Vad är bra för dig med sjukskrivning 4. Vad skulle vara bra med att komma i arbete 2. Vad är mindre bra för dig med sjukskrivning? 3. Om du skulle gå tillbaka till arbetet vad skulle problemet med det vara?

26 Sjukskrivningsfall - tankar
Vilken känsla får du? Vad är dilemmat? Vilka är handlingsalternativen? Vilka möjligheter finns på sikt? Alkohol? Våld i nära relation?