Hur främjar examination studenternas lärande? Workshop 07-04-17

En presentation över ämnet: "Hur främjar examination studenternas lärande? Workshop 07-04-17"— Presentationens avskrift:

1 Hur främjar examination studenternas lärande? Workshop 07-04-17 rosalind.duhs@upc.su.se rosalind.duhs@upc.su.se

2 Tidsplan 9.10–10.20Varför examinerar vi? Studenten och examinationen 10.20-10.40Kaffe 10.40-12.00Vad (utöver faktakunskap) testas under olika slags examinationer? Att examinera era lärandemål 12.00–13.00Lunch 13.00–13.30Karin Fogelberg: Vad examinerar vi egentligen? En undersökning av examinationsformer i medie- och kommunikationsvetenskap 13.30–15.00 Workshop aktivitet: lärandemål och examinationsformer, inkl kaffepaus 15.00–16.00Presentation av lärandemål och examinationsformer i helgrupp Diskussion och sammanfattning

3 Lärandemål för workshopen Efter genomgången workshop förväntas deltagarna kunna: planera examinationsformer utifrån en analys av lärandemål med tillhörande innebörd och konsekvenser skapa en inre logik mellan lärandemål, undervisningsaktiviteter och examination / examinationsformer anpassa examinationen av lärandemål till ämne och arbetet med undervisning och lärande (tillsammans med sina studenter)

4 Examination för lärande Alverno: Assessment-as-learning must judge performance in contexts related to life roles Include explicitness of expected outcomes, public criteria and student self assessment Include multiplicity and be cumulative and expansive Include feedback and external perspectives as well as performance Be multiple in mode and context (Mentkowski and Associates, 2000)

5 Lärandemål och examinationsform NEUROPSYKOLOGISK TEORI OCH DIAGNOSTIK 10 p: Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Självständigt planera, genomföra och avrapportera neuropsykologiska utredningar Specifikt ska studenten kunna: Beskriva nervsystemets anatomi och utveckling Analysera huvudteorierna inom neuropsykologi avseende vuxna, och belysa aktuella frågeställningar och metoder Tillämpa aktuella neuropsykologiska metoder och frågeställningar och relatera dessa till tidigare testteoretiska kunskaper Välja bland olika neuropsykologiska diagnostiska metoder avseende vuxna och barn, administrera dessa, och analysera och tolka resultaten EXAMINATIONSFORM: Utföra en neuropsykologisk utredning och avrapportera den. Skriva en analys av utredningen; motivera valet av diagnostisk metod med hänsyn till aktuella frågeställningar och beskriva hur resultattolkningen har skett. Nätburen examination

6 Uppnå lärandemål 1 Planera examinationsformer utifrån en analys av lärandemål med tillhörande innebörd och konsekvenser Arbeta ensam. Skriv fritt om examinationen av lärandemål. (5 min) Jämför det du skrivit med vad din granne skrivit. Skriv en gemensam lista över era mål för dagen. (5 min)

7 Examination Varför? Brainstorm (5 min)

8 Examination Varför? Bl. a. för: 1.Motivation 2.Lärande 3.Feedback (till studenter) om styrka och svaghet 4.Feedback (till lärare) om hur studenterna klarar kursen 5.Bedöma studenternas prestationer (betyg) 6.Kvalitetssäkring – internt och externt 1-4 kräver mycket examination, oftast kamratbedömning. 5 och 6 kräver rigorös (valid och reliabel) examination, men den behöver inte ske särskilt ofta.

9 ’Strategic compliance’ Strategisk medgörlighet Ytliga förhållningssätt till lärande Fokus på behörighetskrav “Kommer det på tentan?” Extrinsisk motivation

10 Examinationen integreras… … i studenternas lärprocesser ’backwash=återsvall’

11 Summativ examination Bidrar till studentens slutresultat Allt som bidrar till slutresultatet bör inte komma på slutet av kursen!

12 Integrera examinationen i lärprocessen Arbeta mycket med lärprocessen genom återkoppling = formativ examination Kurskrav Övningar/aktiviteter (skriftliga och muntliga) som examineras formativt ska helst vara obligatoriska, men bidrar inte till studentens slutbetyg  ‘Time on Task’ Återkoppling leder till lärande

13 Återkoppling om lärandemålens uppfyllelse (med bedömningskriterier) Återkopplingens sju pelare: 1.Främjar utvecklingen av självvärderingsfärdigheter och reflektion om lärandet (studenten väljer återkopplingsområde, bedömer arbete) 2. Möjliggör dialog kring lärande mellan studenter och med lärare (diskutera vad man har lärt sig och hur) 3. Klargör vad en god prestation innebär: mål, kriterier, förväntad kvalité (Förklara med hjälp av exempel, kommentera och betygssätta arbete)

14 Återkopplingens sju pelare (forts.) 4. Erbjuder möjligheter att stänga glappet mellan nuvarande och önskad prestationsnivå (feedforward ’action points’, omarbeta text) 5. Ger studenter användbar information av hög kvalitet om lärandet (sätt att uppnå lärandemålen) 6. Skapar positiv och motiverande självkänsla och självförtroende (’feedback sandwich’) 7. Förser lärare med nyttig information som bidrar till undervisningens utveckling (’enminutsskrivning’)

15 Lärandemålskategorier Klargör vad som krävs genom den formativa examinationen: tre områden: SFS2006:1053 –kunskap och förståelse –färdighet och förmåga –värderingsförmåga och förhållningssätt Bolognaprocessen: ’anställningsbarhet’ ’rörlighet’

16 Bedöma Vad bedömer vi egentligen utöver faktakunskap? Diskutera följande med din granne: 1.Skriftliga fält- eller praktikrapporter 2.Inlämningsuppgifter 3.Individuell skriftlig tentamen 4.Skriftlig litteraturöversikt som redovisas 5.Uppsats: parvis respons i seminarieform med utvalda opponenter. (10 min)

17 Era lärandemål och examinationsformer Analysera varandras lärandemål i förhållande till nuv. examinationsformer Välj en kursplan (inte din egen!) Studera lärandemålen. Studera examinationsformerna. Testas färdigheterna som tränas? (15 min i grupper om 3)

18 Uppnå lärandemål 2 Skapa en inre logik mellan lärandemål, undervisningsaktiviteter och examination / examinationsformer

19 Undervisnings- och läraktiviteter Kursmål / syften Lärandemål Examinations- former? ’CONSTRUCTIVE ALIGNMENT’ Inre logik i lärandemål, lärande, och examination Röd tråd mellan lärandemål, lärande, och examination

20 Inre logik? Arbeta ensam. Läs en valfri kursplan. Granska lärandemålen, undervisningsaktiviteterna och examinationen. Finns det en inre logik mellan dessa? (10 min)

21 Uppnå lärandemål 3 Anpassa examinationen av lärandemål till ämne och arbetet med undervisning och lärande (tillsammans med sina studenter)

22 Studera lärandemål och examinationsformer Arbeta i grupper om 3 personer Läs igenom ett/ett par lärandemål och tillhörande examinationsformer. Notera ev. ändringsförslag. Motivera gärna era ändringar! (10 min) Vi diskuterar ett par exempel på ändringsförslag.

23 Aktivitet Arbeta i era ämnesgrupper Titta på resurserna om lärandemål och examinationsformer Finns det något som kunde justeras/ändras? Återsamling med VERNISSAGE Kl. 15.00 Varje grupp skriver ett/några exempel på lärandemål och examinationsformer på blädderblock

24 Era lärandemål och examinationsformer Hur gick det? VERNISSAGE

25 (Biggs, p. 42) Uppnå professionell kunskap Vad? Hur? När? Professionellt kunnande TEORI PRAKTIK

26 Undervisning och läraktiviteter Konceptuell förändring ’Studentens upplevelse’ ’Student-centrerat förhållningssätt’ Teori-praktik Eller praktik-teori? Kan studenten bygga upp teorier med hjälp av praktik ?

27 The reflective practitioner and Kolb’s experiential learning cycle Reflection difficult at start of career (Eraut s. 61)

28 Lärandemål, examination och valfrihet Studentens ansvar och metalärande Valfrihet i lärande: projekt, frågeställning, PBL, rollspel, debatt ’Ways of thinking and practising’ Sätt att tänka och praktisera/utöva sitt yrke

29 Lärandemål, kursinnehåll och examination Bygg vidare på tidigare kunskap Fokusera på aktivt lärande Arbeta formativt med metalärande och självvärdering Motiverande återkoppling Förhandlingsbar bedömning med kriterier

30 Uppföljning Tre saker som jag tar med mig från den här dagen Frågor och problem som jag fortfarande har En sak som jag kan använda mig av direkt

31 Utvärdering Jag uppskattade … Jag saknade …

32 Referenser Biggs, J. (2003). Teaching for Quality Learning at University. 2nd ed. Buckingham: The Society for Research into Higher Education & Open University Press. Eraut, M. (1994). Developing professional knowledge and competence. London and Washington D.C.: The Falmer Press. Mentowski, M. and Associates (2000). Learning that lasts: integrating learning development, and performance in college and beyond. San Francisco: Jossey-Bass. Schön, D. (1987). Educating the Reflective Practitioner. San Francisco: Jossey-Bass. Återkopplingens sju pelare: Från http://www.heacademy.ac.uk/senlef.htm