Barn och Ungdomshabilitering

En presentation över ämnet: "Barn och Ungdomshabilitering"— Presentationens avskrift:

1 Barn och Ungdomshabilitering
Maria Forsgren

2 Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning
Rörelse-hinder Utvecklings-störning Autismspektrum- tillstånd Syn- nedsättning Hörsel- nedsättning Förvärvade hjärnskador Tinnitus Dövblindhet Dövhet Audionom-mottagningen Lund Dövblindenheten Dövenheten Tolkcentralen Synenheten barn och ungdom Hörselenheten vuxna Hörselenheten barn och ungdom Synenheten vuxna 10 lokala enheter SKED1 BarnReHab Skåne Riksgymnasiet 5 lokala enheter Logistikenhet Hjälpmedel DAHJM2/ DUMLE3/ Datatek 5 lokala enheter Hjärnskade- koordinator Barn- och ungdomshabiliteringen Margareta Nilsson Syn,- hörsel- och dövverksamheten Helén Holmström Vuxenhabiliteringen Ingrid Kongslöv Hjälpmedel Mikael Reingsdahl Barn- och ungdomar som får en hjärnskada före 18 års ålder har rätt till rehabiliteringsinsatser på BRH direkt efter sjukhusvistelsen eller senare om det uppstår problem t.ex. i skolan. Ekonomi Thomas - Risberg Forskning och utveckling - Kerstin Liljedahl HR och kommunikation - Charlotte Hagö Strategisk planering - Karin Wuttke IT - Lars-Göran Larsson Råd och Stöd, LSS - Lars-Ole Nielsen Adm. chef och stf FC- Lars-Ole Nielsen Skånes taltidning - Birgitta Fredén 1) Skånes Kunskapscenter för Elever med Dyslexi 2) DAtorbaserade HJälpMedel 3) Du Utvecklas Med LEk Förvaltningschef Karin Bengtsson

3 Vad gör habiliteringen??
Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidig förvärvad funktionsnedsättning utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet. def enligt soc.styrelsen termbank Styrkan är det MULTIDICIPLINÄRA omhändertagandet dvs helhetssynen av barnets situation

4 Vilka BARN sköts på habiliteringen
Neuropsykiatrisk team (ca 220 barn) ex: autism, atypisk autism, svår ADHD Rörelsehinderteam (ca 190 ) ex: CP ca 70, MMC 8, svåra kromosomavvikelser, progressiva muskelsjukdomar 18, förvärvad hjärnskada, neurofibromatos Utvecklingsstörningsteam (ca 200 ) Mb Down (37), Fragil X, Retts syndrom, Kromsomavvikleser,Oklar etiologi Flerfunktionshindrade (ca 25)

5 Flertal barn de olika grupperna har en utvecklingsstörning och ca 80 st har epilepsi
Barn mellan 0-18 år ( 20 år ) Gemensamt för alla är att det ska finnas en sannolik varaktig funktionsnedsättning av sådan dignitet att man behöver ett multidiciplinärt omhändertagande

6 Vilka jobbar på habiliteringen
Helsingborg: Läkare 1-1,25 tjänst Sjuksköterska 2 Psykolog 5 Kurator 4 Sjukgymnast 5 Specialpedagog 5 Logoped 4 Arbetsterapeut 3 Sekreterare 3 Chef 1

7 LÄKARENS ARBETE Följa och optimera beh för pat med kroniska och progredierande sjukdomar Vårdprogram: undersökningar, kontroller, läkemedelsbehandlingar ex CP, TC, NF, MMC, Down, Duchenne, SMA Initiera nya behandlingar och utredning utefter förändringar i kliniken MÅNGA BARN MED SVÅRA FUNKTIONNEDSÄTTNINGAR UTAN KLAR BAKOMLIGGANDE GENES

8 forts. läkarabetet Samarbete med kringpersonal, vad är möjligt och förväntat utifrån grundsjukdom Samarbete med kringspecialiteter: barnläkare, hud, öron, ögon, synenheten, neurokirurg, genetiker, ortoped, handkirurg, BUP, neurofys, distriktsläkare, specilisttandvården Samarbete med skola, försäkriningskassan, socialförvaltningen Föräldrarutbildning ( föräldrargrupper, syskongrupper) Långsiktig kontakt och relation med barn och dess familjer

9 Rörelsehinder Cerebral pares Ryggmärgsbråck Muskelsjukdomar
Reumatiska sjukdomar

10 Utvecklingsstörning Downs syndrom Genetiska avvikelser, syndrom
Försenad utveckling Missbildningar och sjukdomar i CNS Hjärnskador

11 Neuropsykiatriska funktionshinder
Autismspektrum tillstånd, autism i barndomen, Aspergers syndrom, PDD-nos Svår ADHD

12 Vad menas med flerfunktionshinder?
En omfattande och svår problematik med funktionsnedsättningar inom flera områden. Funktionshindret går inte att kompensera för genom åtgärder i miljön. Personen är helt beroende av andra människor.

13 Vad menas med flerfunktionshinder?
Rörelseförmågan är starkt nedsatt och förmågan till viljemässig och självständig förflyttning är starkt nedsatt,även vid användning av tekniska hjälpmedel. Stora kognitiva svårigheter att förstå och tolka omgivningen och att förmedla sig. Kommunikationsproblem.

14 Vad menas med flerfunktionshinder?
Graden av utvecklingsstöning kan vara svår att testa p.g.a kommunikationsproblem. Träningsklass är oftast den lämpligaste skolformen. Personen lever ofta här och nu. Tidsbegrepp är abstrakta. Konkreta föremål kan göra en situation begriplig eller signalera en aktivitet

15 Vad menas med flerfunktionshinder?
Ytterligare funktionshinder kan vara Svårigheter att äta Problem från mage och tarm Epilepsi Synnedsättning Hörselnedsättning Ortopediska komplikationer

16 Ytterligare funktionshinder
Smärta som kan vara svårtolkad Andningsproblem Gastrostomi Gastroesofagal reflux

17 Bemötande Lugn stimulusfattig miljö Tydlighet, tid, bilder
Förberedelse

18 Överföring till primärvården
Överföringsmöte kan ske när läkare antingen på BOU eller i primärvården anser det påkallat. Var sker det lämpligast, BOU eller primärvården?

19 Vad ska föras över Den samordnande funktionen, kontinuiteten
Behandlingsansvar för det som inte kräver annan specialitet än allmänmedicin Ansvar för att utfärda intyg för aktivitetsersättning, färdtjänst, p-tillstånd, personlig assistent m.m Dietistkontakt Viktkontroller Sjuksköterske kontakt avseende hjälpmedel

20 Vad ska föras över? Kunskap om familjens situation

21 Vad ska inte föras över? Ansvar för epilepsisjukdomar
Ansvar för mer komplicerad pykiatrisk behandling och bedömning Behandling av allvarlig eller svårkontrollerad lungfunktionsnedsättning Samt övrig problematik som kräver specialist vård

22 Alexander f -05 Värkarbete v 24+0 , vtnavgång, CRP 29, förlöses med akut sectio v FV 796. Apgar Intuberas efter ngr minuter, respvårdad, curosurf, HFO, Hb 111, Vårdad 2,5 mån i Lund, IRDS, KNS sepsis, BPD, grad 3 blödning bilat, posthemorragisk hydrocefalus, shuntop 1 mån ålder, susp kramp Fenemalbeh, CFM 3 dygn ua Vårdad neonatal Hbg 1 mån

23 Op vä ljumskbråck 4 mån ålder, ROP förändringar
O2 i hemmet, RS inf Nutritionssvårigheter och kräkningar.Kommer till hab vid knappt 2 åå. Gångdebut vid 1 år. Inget språk och avvikande i kontakten. Utvecklingsförsening Öron paracentes och rör samt pga snarkningar adenoidop Ögon skelar lappbeh, synnedsättning?? CVI??

24 Motoriskt duktig och rör sig väs obehindrat. Tonusökning i benen.
Kortvarig ögonkontakt och fastnar i stereotypier, tycker om leksaker som låter. Inget språk, Saglar. Hyperaktiv. Mycket kontakt med specialpedagog och kurator. Remiss till BUP avseende autism diagnos 2010 men kundes inte fås att medverka. Tappat intresset för mat något och planar på viktkurvan. Kontakt med dietist. PEG?? Uttalade sömnsvårigheter Sväljningsrtg ua, EEG ua. Specialsttandvården

25 Följts i 27v studien, familjen duktiga på att uttrycka behov och känslor.
Upplever starkt att man har satsat enorma resurser på Alexander under neonatalperioden men att de nu känner sig lämnade Dagis med assistent och nu börjar särskolan. Utvecklingstörning med uttalade autistiska drag. Assistent och börjar planera för avlastningsboende för att familjen ska orka med. Finns även en storasyster.