UPPFÖLJNING SOM STYRINSTRUMENT

En presentation över ämnet: "UPPFÖLJNING SOM STYRINSTRUMENT"— Presentationens avskrift:

1 UPPFÖLJNING SOM STYRINSTRUMENT
Vad, vem och hur? Kunskapssammanträde 3 mars 2010 Margareta Isaksson var HSN:s förste ordförande från Hon brukade ofta säga: Landstinget i Östergötland är bäst i Sverige på tillgänglighet – när det gäller att registrera väntetider, men vi hör till dom sämsta när det gäller kötider Ungefär samma sak med uppföljning. Vi har bland landstingen mest omfattande och säkra data om vårdbehov, vårdkontakter, kostnader och resultat men vi skulle kunna bli mycket bättre på att använda och presentera data på ett mer tillgängligt sätt. Och analysera, dra slutsatser och åtgärda. Den här eftermiddagen är en start på detta omtag i arbetet och med god vägledning från synpunkter från efterföljande gruppdiskussioner. Bengt Göran Emtinger och Martin Magnusson

2 Nationella patientenkäter Primärvård Specialiserad vård
Öppna jämförelser Nationella patientenkäter Primärvård Specialiserad vård Hälso- och sjukvård Födelseregistret Cancerregistret Dödsorsaksregistret Patientregistret för slutenvård Läkemedelsregistret Smittskyddsinstitutets databaser Kvalitetsregistren Väntetider i Vården Vårdbarometern SKL:s ekonomi- och verksstatist Vårdkonsumtion Landstinget i Östergötland Vårddatalagret KPP (Kostnad per patient) Befolkningsdata Kvalitativ uppföljning Behovsanalyser Brukardialoger Avtalsuppföljning Vårdvalsuppföljning Verksamhetsrapportering Nu 110 år senare har vi något mer data. Här är olika datakällor som vi använder Folkhälsa Äldrevård

3 Vi har också en systematisk ordning av styrningen i landstinget där uppföljning utgör ett viktigt underlag

4 LiO-webbsida På landstingets hemsida finns resultat från ÖJ

5 Hur ligger Östergötland till och varför?
Vad gör vi för att bli bättre?

6 ”Vi dränks av information,
men törstar efter kunskap!”

7 ”Skapa rätt underlag för komplexa beslut
Det är viktigt att kunna hantera komplexa samband. Statistik och matematiska modeller kompletterar och ersätter mänskliga bedömningar inom allt fler områden. Om våra politiker, där det övervägande antalet är fritids- politiker, ska lyckas i sina uppdrag behöver de underlag som ger överblick och visar på alternativ” På nätverkskonferensen i Piteå för 3 veckor sedan var det några av oss som deltog i SKL workshop om framtidens myter. Vår grupp arbetade på detta tema.

8 Uppföljningens dimensioner Visa menyn och smakprov på resultat
Tankar om vad vi skulle kunna laga till Välja det som känns mest matnyttigt Vi kommer att lägga upp fortsättningen på detta sätt.

9 VAD? Likvärdig Kunskapsvikt Fokus Jämförelser Perspektiv Geografi
Ålder Kön Sjuklighet Kunskapsvikt Orienterande ”Nice to know” Agerande ”Need to know” Fokus Befolkning och patienter Leverantörer Organisation och effektivitet Jämförelser Mål Tid Regional Nationell Perspektiv Tendens System Uppdrag avtal Fokusfördjupning

10 VEM? Mottagare Styrning Mötesformer Medborgarinformation Politiker
Tjänstemän Personal Invånare, konsumenter Styrning Politik Landstingsledning Verksamhetsledning Mötesformer Landstingsfullmäktige Kunskapssammanträde Landstingsstyrelse Hälso- och sjukvårdsnämnd Beredningar Medborgarinformation Vad får vi för pengarna? Vad ska vi välja?

11 HUR? Rapportering Tidssikte Signalläge Detaljnivå Problemnivå
Muntligt Skriftligt Hemsida Video Tidssikte Långt Kort Signalläge Grönt: kör Gult: ha ögonen på Rött: stanna upp, agera Detaljnivå Färger Siffror Förklarande text Problemnivå Beskrivning Analys Slutsatser Alternativa åtgärder Illustrationer Tabeller Diagram Kartor

12 Strukturer, processer och långsiktig utveckling
Fyra perspektiv Tendens Strukturer, processer och långsiktig utveckling System Årsresultat och riktning Uppdrag och avtal Fortlöpande med/utan bestämda tidsintervaller Fokus Underlag och fördjupning När vi försökt strukturera uppföljningarna har vi fastnat för fyra perspektiv.

13 Behovsanalyser – underlag till uppdrag
Barn- och ungdomars psykiska hälsa Vård i livets slutskede Äldre – demenssjukdom, depression och ångest Hälsofrämjande arbete Jämlik vård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Hjärtsjukvård och nationella riktlinjer Vård och stöd under graviditet och förlossning Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet

14

15 Uppföljning av vissa skallsatser inom länssjukvård
Öppettider Tillgänglighet inom talvård Tillgänglighet inom bensår Närståendestöd CPAP-verksamheten Återbesök amputerade Tillgänglighet STD Handledning Multimodal ASiH inom NSÖ Hudtumörprocessen MM

16 Uppföljningsområden i vårdval
Patienterfarenheter Tillgänglighet Medicinska resultat Vårdprocesser/patientflöden Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Kompetens Ekonomisk stabilitet

17

18

19 Systemresultat Nationell patientenkät primärvård

20 Matvanor 16 15 Motion 23 22 Tobak 15 14 Alkohol 9 9
Diskuterade läkaren någon av följande levnadsvanor med dig? Östergötland Rikssnitt Matvanor Motion Tobak Alkohol

21

22 Uppföljning – struktur och innehåll
HÄLSA - Faktorer som påverkar hälsa och ohälsa - Faktorer som speglar hälsa och ohälsa SAMVERKAN - Indikatorer som speglar samverkan mellan Landsting och kommunerna PROCESS - Indikatorer som speglar olika vårdprocesser RESULTAT KLINISKA - Indikatorer som speglar sjukvårdens RESULTAT resultat RIKTAD - Designad uppföljning av särskilda områden UPPFÖLJNING ex. specificerade satsningar SAMLAD - Hur ser det ut på mycket övergripande nivå? UPPFÖLJNING Når vi bättre hälsa och en bra vård?

23 Faktorer som påverkar hälsa och ohälsa

24 Indikatorer och faktorer som speglar
hälsoläget

25 Samverkan kommuner och landsting
Resultat I

26 Samverkan kommuner och landsting
Resultat II

27 Samverkan kommuner och landsting
Resultat III Avlidna på sjukhus

28 Vårdkonsumtion 9 av 14 lägre konsumtion än rikssnittet

29 Vårdkontakter 3 av 5 lägre än rikssnittet

30 Sjukvårdens resultat God Vård

31

32 Sjukhusvisa medicinska resultat
X Y Z

33 Sjukhusvisa resultat Kostnader
Universitets- Läns- och US ViN LiM sjukhus länsdels sjukhus Kostnad per DRG 37067 35066 35793 39709 35834 Kostnad per förlossning 15231 23852 25027 26465 Kostnad för bortop livmoder 42772 27380 29022 53915 44866 Kostnad för totalprotes höft 75576 75730 70160 84135 71584

34 Är grönt alltid grönt eller kan grönt vara rött?
Beror (alltid) dessa skillnader på hur väl sjukvården fungerar eller finns också andra förklaringar?

35 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet
Förväntad dödlighet beräknad utifrån skillnader mellan landstingen avseende olika riskfaktorer och andra bestämningsfaktorer för ohälsa

36 Komplexa samband

37 Medicinska resultat i relation till kostnad

38 Förtroende för vården

39 Lednings- rapport För tjänste- mannaled- ningen Process- uppföljning

40 Ökad satsning på barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Uppföljning av särskild satsning Ökad satsning på barn och ungdomar med psykisk ohälsa Dagar Tillgänglighet enligt vårdgaranti bättre! Fler kontakter på BUP!

41 Men har fler kommit till på BUP?
Nytillkomna individer På BUP per år NEJ! Unika individer på BUP per år

42 Översiktlig resultattavla
Faktorer som påverkar hälsan Faktorer som speglar hälsan Översiktlig resultattavla Kunskaps-baserad vård Arbetslöshet, Fetma, Rökning, Utbildning, Alkoholvanor, Självskattad hälsa, Tandhälsa, Inkomst Medellivslängd, Åtgärdbar dödlighet, Antal hjärt- infarkter, Lungcancer, Skador hos barn, Fallskador vuxna Tonårsaborter Allmänna medi- cinska indikatorer Specifika medicinska indikatorer Säker vård Samverkan med kommunerna Effektiv vård/ kostnader Förtroende/ nöjdhet Tillgänglighet Läkemedel och äldre Oplanerad inlägg- ningar på sjukhus Vårdkonsumtion Vård i livets slutsked Hälsotillstånd efter stroke Operationer/ inv Riket Vårdkontakter/ inv

43 Bättre hälsa? Hälsan i vissa delar god: Observandum:
Medellivslängd Självskattad kroppslig och psykisk hälsa relativt god Åtgärdbar dödlighet bland tredjedelen av landstingen med lägst Observandum: Östergötland hör till den tredjedel av landstingen med flest hjärtinfarkter Hälsan för speciella grupper?: Psykiska hälsan hos barn och ungdomar Drogberoende Personer med neuropsykiatriska tillstånd Funktionshindrade Men riskfaktorer för ohälsa: Låg medelinkomst Hög arbetslöshet Relativ hög andel rökare, övervikt och låg fysisk aktivitet Riskabla alkoholvanor

44 Bra vård? Observandum: Effektiv vård: Men även observandum avseende:
Förebyggande vård skralt Förtroendet för vården relativt lågt men ökar något Jämförelsevis långa ledtider inom bl a cancer- vården Skrala resultat för vården i livets slutskede Fortfarande många indikatorer som är sämre jämfört med övriga landsting (Öppna jämförelser) Ingen eller dålig kunskap om många sjukdomsgrupper där uppföljning saknas eller är sparsam Effektiv vård: Relativt få oplanerade sjukhusinläggningar bland äldre Adekvat läkemedels- behandling av äldre Sammantagna medicinska resultat i ÖJ bland den bästa tredjedelen av landstingen Bra patientsäkerhetsarbete Förbättrad tillgänglighet Lägst kostnad per invånare Låg kostnad per DRG och andra vårdinsatser Jämförelsevis låga kostnader för regionvården på US Men även observandum avseende: Relativt låg vårdkonsumtion Relativt få vårdkontakter