Seminarium om - risk- och sårbarhetsanalyser - kommunala handlingsprogram Med ny mandatperiod finns chansen att ta ett mer samlat grepp på trygghets-

En presentation över ämnet: "Seminarium om - risk- och sårbarhetsanalyser - kommunala handlingsprogram Med ny mandatperiod finns chansen att ta ett mer samlat grepp på trygghets-"— Presentationens avskrift:

1 Seminarium om - risk- och sårbarhetsanalyser - kommunala handlingsprogram
Med ny mandatperiod finns chansen att ta ett mer samlat grepp på trygghets- och säkerhetsfrågorna i kommunen RSA och kommunala handlingsprogram enligt LSO är två av de viktigaste verktygen att styra denna verksamhet Bör leda till ett säkerhetsarbete som är koordinerat och långsiktigt Tryggare, säkrare och attraktivare kommun

2 Risk-och sårbarhetsanalyser
09:30 Inledning Syftet med RSA Föreskrifterna och förmågebedömning Vägledning RSA RSA i ett regionalt perspektiv 12:00 Lunch Kommunala handlingsprogram 13:00 Processen,vägledning Kommunens ansvar Statistik som verktyg 14:20 – 14:45 Fika Kommunexempel: Laholm 16:00 Avslutning

3 Aktiv dialog på 3 sätt Skriftliga frågor som lämnas in till oss efterhand Vi kommer ha dialog/uppsummering vid dagens slut Ställ gärna frågor under hand Under dagen kommer vi försöka fånga frågor Dagens presentationer + frågor & svar på - sök på seminarier och välj risk-och sårbarhetsanalyser

4 I Budgetpropositionen för 2011 finns målen för politikområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, kap 4 Samhällets krisberedskap Regeringens skrivelse 2009/10:124 Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet Regeringens fastlagda mål för vår säkerhet är att värna: befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden, som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri och rättigheter. Mål för politikområde 6, och samhället krisberedskap. I BP11 och i Skrivelsen till riksdagen ”Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet kan man läsa den politiska inriktningen för arbetet, och inriktningen ser jag som gällande kommande år, den kommer troligen att vidareutvecklas och förädlas men slår ann tydligt: Utgångspunkten i krisberedskapen är ansvarsprincipen. Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det även vid en kris. Ansvarsprincipen innebär även ett ansvar att samverka med berörda aktörer. Ansvarsprincip och närhetsprincip – att krisen ska hanteras så geografiskt och organisatoriskt nära krisen som möjligt är viktigt. Den enskilde i fokus – robust och säkert samhälle vilket innebär resultatmål för området (RU10). Den enskilde har ansvar för sin egen beredskap avser att ha insikt om att allvarliga händelser och kriser kan uppstå, att samhället kan behöva prioritera sina resurser och ansträngningar samt att för sin egen del förbereda sig därefter. Den enskildes ansvar - samhällets ansvar. Tittar vi i ett internationellt perspektiv uttrycker EUs medlemsstater genom Lissabonfördraget en vilja att ge och ta emot stöd, både civilit och militärt, såväl vid kriser som allvarliga händelser i fredstid som väpnade angrepp. Under Svenska EU-ordförandeskapet 2009 nåddes framgångar på civilskyddsområdet då rådsslutsatser om förebyggande av katastrofer inom EU antogs. Slutsatserna innebär att EU för första gången har tagit ett övergripande initiativ för att höja medlemsstaternas förmåga att förebygga kriser och katastrofer!! 4.5 Förebyggande och förberedande BP11 Utveckling av RASer - öka medvetenhet hos beslutsfattare o verksamhetsansvariga, om hot, risker och sårbarheter inom den egna verksamheten för att skapa underlag för egen planering – bör utgöra en integrerad del i VP, arbetet bör bedrivas samordnat med riskanalyser som regleras i annan lagstiftning… Skydd mot olyckor samt barn och ungas säkerhet – MSB bör delta aktivt i Socialstyrelsens arbete med att ta fram en nationell HP och ÅTG-plan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer, brandskyddet bör utgå från den enskildes förutsättningar och behov, redovisa hur brandskyddet i boendemiljöer och liknande miljöer kan stärkas, Gemensam syn på och samordningen av barnsäkerhetsarbete är viktigt – viktigt med fortsatt arbete i den myndighetsgemensamma plattformen Översvämningar, nationell plattform för arbete med naturolyckor, Farliga ämnen, Informationssäkerhet, Skydd av samhällsviktig verksamhet, Delar av MSB arbete som hänger ihop Kommunala handlingsprogram Risk- och sårbarhetsanalyser Stöd till övrigt systematiska säkerhetsarbete Äldresäkerhet Barnsäkerhet Krisberedskapsarbete Fördelning av 2:4-medel Skydd av samhällsviktig verksamhet Naturolyckor Klimatanpassning EU-rådsslutsatser för Prevention Översvämningsdirektivet Nationell Plattform för arbete med naturolyckor

5 Regeringes preciserade mål för samhällets krisberedskap
minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män och hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö Arbetet med samhällets krisberedskap bör även bidra till att minska lidande och skadeverkningar av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder. Utgångspunkten i krisberedskapen är ansvarsprincipen. Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det även vid en kris. Ansvarsprincipen innebär även ett ansvar att samverka med berörda aktörer. Ansvarsprincip och närhetsprincip viktigt, den enskilde i fokus – robust och säkert samhälle vilket innebär resultatmål för området (RU10). Den enskilde har ansvar för sin egen beredskap avser att ha insikt om att allvarliga händelser och kriser kan uppstå, att samhället kan behöva prioritera sina resurser och ansträngningar samt att för sin egen del förbereda sig därefter. 4.5 Förebyggande och förberedande BP11 Utveckling av RASer - öka medvetenhet hos beslutsfattare o verksamhetsansvariga, om hot, risker och sårbarheter inom den egna verksamheten för att skapa underlag för egen planering – bör utgöra en integrerad del i VP, arbetet bör bedrivas samordnat med riskanalyser som regleras i annan lagstiftning… Skydd mot olyckor samt barn och ungas säkerhet – MSB bör delta aktivt i Socialstyrelsens arbete med att ta fram en nationell HP och ÅTG-plan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer, brandskyddet bör utgå från den enskildes förutsättningar och behov, redovisa hur brandskyddet i boendemiljöer och liknande miljöer kan stärkas, Gemensam syn på och samordningen av barnsäkerhetsarbete är viktigt – viktigt med fortsatt arbete i den myndighetsgemensamma plattformen Översvämningar, nationell plattform för arbete med naturolyckor, Farliga ämnen, Informationssäkerhet, Skydd av samhällsviktig verksamhet, Delar av MSB arbete som hänger ihop Kommunala handlingsprogram, RSA, Stöd till övrigt systematiska säkerhetsarbete, Äldresäkerhet, Barnsäkerhet, Krisberedskapsarbete Fördelning av 2:4-medel, Skydd av samhällsviktig verksamhet, Naturolyckor, Klimatanpassning, EU-rådsslutsatser för Prevention, Översvämningsdirektivet Nationell Plattform för arbete med naturolyckor, mm

6 Risk- och sårbarhetsanalyser
Jonas och Anna presentation av oss. Ställ gärna frågor under tiden!

7 Agenda förmiddag Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser
Vad är en risk- och sårbarhetsanalys? Risk- och sårbarhetsanalyser och riskhantering Föreskrifter och förmågebedömning Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser Länsstyrelsen Anna

8 Risk- och sårbarhetsanalyser
Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (Krisberedskapsförordningen) Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Anna Detta är de lagstiftningar som föreskrifterna utgår i från

9 En bra hockeyspelare spelar där pucken är
En bra hockeyspelare spelar där pucken är. En suverän hockeyspelare spelar där pucken kommer att hamna. Wayne Gretzky

10 Syfte med risk- och sårbarhetsanalyser
Ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten Ge underlag för samhällsplaneringen Bidra till att ge en riskbild för hela samhället Anna Detta är syftet med RSA som angett i Regeringens proposition (2007/08:92) Stärkt krisberedskap för säkerhets skull Två syften, dels egennyttan för den egna organisationen och dels att bidra till en risk för hela samhället Beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten Ge underlag för samhällsplaneringen Bidra till att ge en riskbild för hela samhället

11 RSA och riskhantering

12 Vad är en risk- och sårbarhetsanalys?

13 Samordning av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser
Jonas Kommuner, landsting och statliga myndigheter bedriver säkerhetsarbete ur olika perspektiv där varje myndighet får betraktas som unik utifrån vilken roll och ansvarsområde som myndigheten har och i vilken miljö som myndigheten verkar i. Tyngdpunkten i säkerhetsarbetet får därför olika karaktär. Det finns dock goda anledningar att inta en helhetssyn vad gäller säkerhetsarbetet då arbetet, av effektivitetsskäl, bör bedrivas integrerat med organisationens övriga processer. De analyser, planer och övrigt arbete som genomförs inom säkerhetsområdet bör ha en tydlig koppling till varandra. Genom ett sådant förhållningssätt undviks dubbelarbete och resurser utnyttjas på ett effektivt sätt samtidigt som organisationens beslutsunderlag för att hantera risker förbättras. Viktiga områden inom säkerhetsarbetet riskerar heller inte att falla bort eller att tyngdpunkten i säkerhetsarbetet blir felaktig.

14 Riskperspektiv Jonas Den främsta informationskällan utgörs normalt av tillbud och störningar som förekommer i den dagliga verksamheten samtidigt som det är svårt att få en relevant information som kan ge ett underlag för bedömningen av de allra svåraste kriserna. Riskskalan är i detta resonemang en tydlig modell över hur förhållandet mellan frekvens och konsekvens ser ut utifrån olika olyckor och katastrofer. Detta innebär att flera lagstiftningar ställer krav om riskanalyser utifrån samma riskkällor. Det finns därför anledning att samordna riskanalyser utifrån flera lagstiftningar. Det är dock viktigt att notera att det även fortsättningsvis är olika lagstiftningar

15 Riskperspektiv LSO LEH Jonas
Detta innebär att flera lagstiftningar ställer krav om riskanalyser utifrån samma riskkällor. Det finns därför anledning att samordna riskanalyser utifrån flera lagstiftningar av effektivitetsskäl. Det är dock viktigt att notera att det även fortsättningsvis är olika lagstiftningar

16 Samordning av arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser

17 Diskussion Hur ser ni på möjligheten att samordna arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser utifrån flera olika lagstiftningars krav om riskanalyser? Anna och Jonas

18 PAUS

19 Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser
Bemyndigande från regeringen Höjd kvalitet samt jämförbarhet och enhetlighet Ett viktigt instrument för att inrikta arbetet inom krisberedskapsområdet Styr tid, periodicitet, mottagare samt en disposition för redovisningen Anna

20 Föreskrifternas utformning
Tid Periodicitet Mottagare Kommun 30 september Mandatperiod samt en mindre årlig rapportering Länsstyrelsen Landsting Socialstyrelsen med kopia till länsstyrelsen samt MSB Lst/central myndighet 15 november Årligen Regeringskansliet med kopia till MSB Anna

21 Disposition i redovisning - kommuner
Övergripande beskrivning av kommunen Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Jonas Syftar till att rama in övrig redovisning. Kan bestå av organisatoriska, funktionella beskrivningar samt beskrivning av det geografiska området, ex infrastruktur, kommunikationer mm 2 Hur har arbetet bedrivits, vilka metoder har använts för att beskriva risker mm. Detta är användbart för att kunna aggregera resultatet från kommuners och landstings redovisningar till regional nivå. Vilka avgränsningar har gjorts 3 Vilken samhällsviktig verksamhet är identifierad, finns det prioriteringar gjorda utifrån prioritering vid elbortfall, pandemi mm 4 5 Detta handlar om förstärkningsresurser, personella och materiella. I övrigt inte definierat. Sprunget ur regeringens strävan att få en bättre uppfattning om vilka förstärkningsresurser som finns att tillgå. 6 Förmågebedömning utfifrån det geografiska områdesansvaret 7 Förmågebedömning utifrån kommunens egen organisation 8 Vad har ni gjort och vad avser ni att göra med anledning av RSA-resultatet,

22 Disposition i redovisning - kommuner
5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning till risk- och sårbarhetsanalysens resultat Jonas Syftar till att rama in övrig redovisning. Kan bestå av organisatoriska, funktionella beskrivningar samt beskrivning av det geografiska området, ex infrastruktur, kommunikationer mm 2 Hur har arbetet bedrivits, vilka metoder har använts för att beskriva risker mm. Detta är användbart för att kunna aggregera resultatet från kommuners och landstings redovisningar till regional nivå. Vilka avgränsningar har gjorts 3 Vilken samhällsviktig verksamhet är identifierad, finns det prioriteringar gjorda utifrån prioritering vid elbortfall, pandemi mm 4 5 Detta handlar om förstärkningsresurser, personella och materiella. I övrigt inte definierat. Sprunget ur regeringens strävan att få en bättre uppfattning om vilka förstärkningsresurser som finns att tillgå. 6 Förmågebedömning utfifrån det geografiska områdesansvaret 7 Förmågebedömning utifrån kommunens egen organisation 8 Vad har ni gjort och vad avser ni att göra med anledning av RSA-resultatet,

23 Kommuners och landstings regelbundna uppföljning och rapportering
Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7 §. Genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7 §. Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. Jonas Detta är en kort rapport. Syftet är att få in en riskhanteringsprocess i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och att det är ett arbete som har en ständigt pågående process. Underlättar även ex. länsstyrelsernas uppföljning av kommunerna

24 Krishanteringsförmåga
Förmågebedömning Krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten Materiella resurser Personella resurser Jonas Detta är förmågebedömningen. Tanken är att skapa lite jämförbarhet och enhetlighet. Tanken är inte att ex. kommunen ska genomföra en förmågebedömning för varje identifierad risk utan ett urval. Det finns stora möjligheter för lst att samordna förmågebedömningen i ett regionalt perspektiv. Kommunöverenskommelsen medger förmodligen inte att kommuner och landsting genomför samma förmågebedömning som länsstyrelserna. Det finns brister i förmågebedömningen, men MSB arbetar samtidigt på att kvalitetssäkra en ny förmågebedömning

25 Kritiska beroenden och samhällsviktig verksamhet
Föreskrifterna reglerar att aktörerna ska identifiera vilka kritiska beroenden som finns för den samhällsviktiga verksamheten

26 Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Anna

27 Samhällsviktig verksamhet
En verksamhet som uppfyller ett eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Anna Verksamheten är av sådan betydelse för medborgarnas liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt våra grundläggande värden att den måste kunna bedrivas eller fortgå även vid allvarliga händelser eller kriser.[1] [1] Denna begreppsförklaring är tills vidare specifik för arbetet inom Styrel.

28 Diskussion Vad är samhällsviktig verksamhet inom er organisation och i förekommande fall det geografiska området? Vilka svårigheter och möjligheter ser ni i att identifiera kritiska beroenden? Anna

29 Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser
Gemensam för kommuner, landsting och statliga myndigheter Ej reglerande eller styrande Februari 2011 Särskild publikation med sakområden Utvärdering av föreskrifterna påbörjas under 2011

30 Frågor? Bilder: sök seminarier/risk- och sårbarhetsanalyser Kontakt MSB: Jonas Eriksson, tfn Anna Rinne, tfn Tack!

31 Kommunala handlingsprogram enligt LSO
Hej och välkomna till eftermiddagen som handlar om kommunala hp enligt LSO. Jag heter…och jobbar på enheten för planerings- och analysstöd. Jag heter… och arbetar på samma enhet.

32 Eftermiddagens schema
: Processen, Vägledning : Kommunens ansvar och handlingsprogram : Statistik som verktyg : Fika : Kommunexempel: Laholm : Avslutning Emma: eftermiddagens schema ser ut så här. Kommunens skyldigheter: Björn Johansson Statistik: Rainar All Laholm: Petra fransson, pär-åke eriksson

33 Systematik och processer
Förbättra Planera Följa upp Genomföra Emma: Systematik och processer Ett systematiskt arbetssätt kännetecknas av tydliga och väl genomtänkta processer. Processer är ett flöde av händelser och varje process består av fyra grundläggande beståndsdelar. Man planerar verksamhet och aktiviteter, genomför dessa, följer upp och utvärderar hur det gick samt förbättrar och utvecklar i ett ständigt återkommande flöde. Detta brukar illustreras med det s.k. PDSA-hjulet – plan, do study, act Baka en kaka! Processen specifikt för hp illustreras genom den s k ”snurran”! Som ni säkert känner igen…

34 Åtaganden, Genomförande
Analys Analys Förbättring Nuläge Prioriteringar Nuläge Patrik: Snurran ser vi som den röda tråden i säkerhetsarbetet. Det systematiska säkerhetsarbetet pågår ständigt. Processen med att ta fram handlingsprogram enligt LSO, arbeta efter dem och följa upp dem, hakar i eller utgör en del av de andra processer som löper parallellt inom de kommunala verksamheterna. Med utgångspunkt i PDSA-hjulets fyra delar, kan den mer detaljerade processen beskrivas enligt illustrationen ovan. I faserna nuläge och analys, kartlägger/analyserar man den lokala riskbilden, som kan innehålla allt från vardagsolyckor till katastrofer. Med andra ord från fallolyckan till det långa elavbrottet. I den här fasen finns, som vi pratat om på förmiddan, goda förutsättningar för att ha ett samlat arbete utifrån flera lagstiftningar. Varför? Effektivisera resurserna, lättare att skapa en helhetsbild, undvika att frågor faller mellan stolarna. Analysen är sedan underlag för kommunens prio på området. Det kan handla om att göra en avvägning mellan: Olika typer av olyckor som vardagsolyckor och sällan förekommande olyckor som kan ha allvariga konsekvenser. Olika typer av målgrupper med olika förmåga att själva skydda sig t.ex. barn och gamla Vidare ska kommunen sätta upp mål för verksamheten, som i sin tur ska anges i hp. Målen ska gå att följa upp, detta för att se om kommunen nådde upp till det man planerat för, för att i sin tur skapa möjlighet att förbättra verksamheten. Processens sju steg Steg 1 – Nuläget Först behövs en översiktlig bild av kommunen och dess invånare, risker för olyckor, samt en uppfattning om det säkerhetsarbete som bedrivs inom olika förvaltningar och organisationer. Nulägesbeskrivningen utgör grunden för det fortsatta säkerhetsarbetet och för processen med ständiga förbättringar. Steg 2– Analys Utifrån nulägesbeskrivningen och politikernas uppdrag fördjupas sedan frågeställningarna för att man ska kunna få en tydligare bild av risker för olyckor och skador inom kommunens geografiska område. Det finns flera olika metoder och verktyg att använda sig av för att få fram underlag och uppgifter. För att bilden av olyckor, skador och risker ska bli så heltäckande som möjligt kan flera av dessa metoder och redskap behöva användas. Steg 3– Prioriteringar Utifrån kartläggningen av problembilden för risker i kommunen ska en riskbedömning göras. Riskbedömningen innehåller värderingsfrågor som bör bli föremål för politiska ställningstaganden baserade på medborgarnas behov och kommunens resurser. Med hänsyn till att olika aktörers resurser är begränsade måste man prioritera med hänsyn till vilka skyddsåtgärder som kan genomföras och när i tiden de kan genomföras. Steg 4 – Mål Lagen anger nationella mål och ett antal grundläggande verksamhetsmål. Utöver dessa ska kommunen komplettera med lokalt anpassade verksamhetsmål. Verksamhetsmålen kan delas upp i säkerhetsmål och prestationsmål: Säkerhetsmål beskriver tillståndet hos den enskilde när det gäller nivån på skyddet och säkerheten. Med enskild avses bl.a. privatpersoner, företag och organisationer. Säkerhetsmål benämns ofta effektmål i målstyrningslitteratur. Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och styrmedel kommunen planerar att använda för att uppnå säkerhetsmålen. Prestationsmål benämns ofta produktionsmål i målstyrningslitteratur. Dokumentet handlingsprogram Enligt LSO ska kommunen ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten och ett för räddningstjänstverksamheten. Dessa kan också sammanfogas till ett gemensamt dokument. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige eller av den beslutande församlingen för varje ny mandatperiod. Steg 5 – Genomförande – Åtaganden Arbetet med säkerhet är ständigt pågående i kommunen. En del av detta säkerhetsarbete har kommunen nu beskrivit i styrdokumenten handlingsprogram enligt LSO. Olika förvaltningar och verksamheter i kommunen ansvarar eller samverkar för att de säkerhetsmål och prestationsmål som anges i handlingsprogrammen ska nås. Steg 6 – Uppföljning och utvärdering Ett viktigt steg i systematiken är uppföljning och utvärdering av det arbete som genomförts. Uppföljningen handlar om att kontrollera vad som skett i verksamheten genom att producera systematiskt genomförda beskrivningar med sakuppgifter. Vid uppföljningen visar man hur verksamheten har utvecklats i förhållande till de satta målen. Utvärderingen handlar om att analysera och värdera de resultat som nåtts och samtidigt söka förklara varför arbetet lett fram till just dessa resultat. Steg 7 – Förbättring (Steg 1– Nuläge ) Uppföljningen och utvärderingen kommer att utgöra underlag för förbättringar och verksamhetsutveckling. Förbättringarna kommer att utgöra en del av den fortsatta processen och fångas upp i nästa nulägessteg. Mål Uppföljning Utvärdering Dokument handlingsprogram Åtaganden, Genomförande

35 Mål Uppföljning En viktig del av processen!
Nyckeln till vidareutveckling av säkerhetsarbetet! Analys Analys Förbättring Nuläge Prioriteringar Nuläge Patrik Målstyrning med en fungerande uppföljning är en mycket viktig del av processen och själva nyckeln till vidareutveckling och förbättring. I vägledn. kommer vi att belysa detta genom att beskriva smart-modellen, dvs att målen ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta. Vi kommer även ge exempel på den röda tråden från det övergripande nationella målet till det lokala prestationsmålet. Mål Uppföljning Utvärdering Dokument handlingsprogram Åtaganden, Genomförande

36 Samverkan- en förutsättning
Ingen enskild aktör kan ensam skapa säkerhet i lokalsamhället Tillsammans kan vi göra mycket Vi är många som delar ansvaret: Den enskilde individen Kommuner Landsting Staten och dess myndigheter Pensionärsorganisationer Handikappsorganisationer Fastighetsägare M fl Emma: Samverkan en förutsättning Hur lyckas man då med ett systematiskt säk.arbete? För att lyckas med ett systematiskt arbetssätt så är samverkan en förutsättning. Det är svårt för en enskild förvaltning att själv skapa säkerhet. Det är många aktörer som faktiskt delar ansvaret för skydd mot olyckor. För kommunens del är hp ett sätt att säga: vi vill ta ansvar för det här och det där och detta är våra prioriteringar just nu. 36 36

37 Tvärsektoriellt arbete
Bred involvering av samhällets aktörer Fler perspektiv – ökad kunskap om riskbilden Djupare kunskap om risk/ problembilden Säkerhetsarbetet får ökat värde Emma: Rent praktiskt handlar detta om att arbeta tvärsektoriellt. På sätt är det lättare att få en helhetsbild av kommunens risker. Genom att se på samhället utifrån olika typer av glasögon och perspektiv breddas kunskapen på området och detta leder förhoppningsvis till en ökad kunskap om den faktiska riskbilden.

38 Helhetsperspektiv på risker
Vilka olyckor kan vi förvänta oss nästa år? Vilka olyckor kan vi förvänta oss de närmaste 10 åren? Vilka andra olyckor skulle trots liten sannolikhet kunna inträffa i kommunen? I vilka miljöer är det vanligt med olyckor? Var finns objekt som kan orsaka olyckor som i hög grad påverkar omgivningen? Emma: För att koppla mål på ett bra sätt till de lokala förhållandena är det viktigt att kommunen ser framåt. Här är exempel på några såna frågor…Som man ser på frågorna är det svårt för en enskild förvaltning eller aktör att själv skapa sig en helhetsbild, utan input och medverkan från andra förvaltningar. Utifrån att vidga synen framåt och i tidigt skede försöka skönja olika trender som kommer att ske i framtiden, är det lättare för kommunen att stå förberedd och möta kommande utmaningar. Det är därför viktigt att tänka framåt i tiden.

39 Systematiskt säkerhetsarbete
Arbeta tvärsektoriellt Gemensamma mål, tydliga ansvarsområden Uppföljning och utvärdering Patrik: Avslutningsvis vill vi säga att: utgångspunkten i vägledningen är det breda tvärsektoriella arbetet. Att kommunen arbetar utifrån gemensamma målsättningar och vikten av att följa upp och utvärdera arbetet inom området skydd mot olyckor. Vi hoppas att den blir användbar och ser fram emot feedback under våren.

40 Vägledningens 3 delar Systematiskt säkerhetsarbete- processen
Kommunens skyldigheter och vad handlingsprogrammen ska innehålla enligt LSO 4 exempel från ”verkligheten” Patrik: Vi håller på att revidera den här boken. Den gavs ut av räddningsverket år Vi arbetar nu med en revidering av denna och bör vara klar i slutet av mars, kommer att finnas tillgänglig på MSB:s hemsida, men även skickas ut till samtliga kommuner. Vägledn, kommer efter revideringen att innehålla 3 delar. En del handlar om processen för systematiskt säkerhetsarbete, en del förtydligar kommunens skyldigheter och vad handlingsprg ska innehålla enligt lagen. Vi kommer även att belysa 4 exempel på hur man arbetar med skydd mot olyckor ute i kommunerna. Exemplen är hämtade från Laholm, Luleå, Öckerö och rtjförbundet Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund (SÄRF). Delarna liknar i stort dagens prg. Skillnaden från tidigare upplaga är bokens indelning och förtydligandet av kommunens skyldigheter. Vi använder oss också av 4 ex. i stället för 1. Det jag och Emma kommer att kort prata om nu är främst själva processen för handlingsprogram, se detta som en inledning för eftermiddan och processtänket i bakhuvet är vi går vidare till de andra delarna. Klick

41 Kontakt patrik.hjulstrom@msb.se emma.sjodin@msb.se
Frågor gällande vägledningen, kontakta oss på…

42 Handlingsprogram enligt LSO
vad ska det vara bra för? (vad säger lagen)

43 Handlingsprogram enligt LSO
Kommunens uppgifter och målstyrning Mål för verksamheten Riskanalys Förebyggande verksamheten; ordnad och planerad Redovisning av förmåga att genomföra räddningsinsats

44 Kommunens uppgifter och målstyrning
LSO – kejsarens nya kläder? 1974 Brandlagen 1986 RäL 2004 LSO Kommunens uppgifter är desamma – i princip..

45 Kommunens uppgifter och målstyrning
Kommunens uppgifter är desamma – i princip.. Alla olyckor Föranleder RTJ Föranleder inte RTJ (fall, förgiftning, etc) Brand Övriga (trafik, drunkning...) RTJ: SKALL Fb: SKALL VERKA FÖR ... GÄRNA...

46 Kommunens uppgifter och målstyrning
Hur har det gått då? ”Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs” drygt hundra döda i bränder varje år bränder varje år - räddningsinsats Göteborgsbranden - 63 ungdomar dog ”Brandvarnare fanns inte”

47 Kommunens uppgifter och målstyrning
Hur har det gått då? ”Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs” Sådär... Modernisering och minskad detaljreglering – mål och resultatstyrning ökad möjlighet till lokal anpassning nationella mål

48 Kommunens uppgifter och målstyrning
Historien är full av exempel... Månlandningen Manhattan-projeket

49 Kommunens uppgifter och målstyrning
Vår vardag är full av exempel... ”Slutspelshockey” vs ”Uppvisningsmatch” Tentamen Höjdhopp utan ribba?

50 Kommunens uppgifter och målstyrning
Blir disken diskad om ingen ”dömer av”?

51 Kommunens uppgifter och målstyrning
Mål- och resultatstyrning är kanske det som behövs? Antal bostadsbränder Antal döda i bränder

52 Kommunens uppgifter och målstyrning
Handlingsprogram = ett... ... för kommunens målstyrning… Ett sätt för lagstiftaren att styra kommunerna mot mål- och resultatstyrning

53 Kommunens uppgifter och målstyrning
Handlingsprogram = en... LST ... -station Staten vill även fortsättningsvis säkerställa ett visst inflytande över verksamheten...

54 Accepterade Uppföljningsbara Mål för verksamheten SKYDDET SÄKERHETEN
Risker/Behov Resurser/Medel Verksamhet Output 1 Output 2 Output 3 Accepterade Uppföljningsbara - räddningstjänst tillsyn brandskyddskontroll rengöring information/rådgivning etc. andel brandvarnare andel fungerande SBA enskildes förmåga räddningstjänst etc. antal olyckor antal döda antal skadade antal kronor (egendom) etc. SKYDDET SÄKERHETEN Prestationsmål Säkerhetsmål

55 Riskanalys och statistik
” I programmet skall anges ... samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser.” E4 Farligt gods Fallolyckor Drunkning Anlagd brand Outokumpu (fluorvätesyra) Sjukhuset

56 (fall, förgiftning, etc)
Mål för verksamheten Alla olyckor Föranleder RTJ Föranleder inte RTJ (fall, förgiftning, etc) Brand Övriga (trafik, drunkning...) Var brinner det? Hur brinner det? När brinner det? Hos vem? Hur ofta? Startutrymme? Varför? Var släcks branden? Riskgrupper? I vår kommun? Skador; liv, hälsa, egendom, miljö? mm. mm. SKALL SKALL Brandvarnarförekomst? Handbrandsläckare? Den enskildes kunskap? SBA?

57 Riskperspektiv LSO LEH Jonas
Detta innebär att flera lagstiftningar ställer krav om riskanalyser utifrån samma riskkällor. Det finns därför anledning att samordna riskanalyser utifrån flera lagstiftningar av effektivitetsskäl. Det är dock viktigt att notera att det även fortsättningsvis är olika lagstiftningar

58 Mål för verksamheten En annan inspirationskälla… Strategier
Informationsinsatser Kommunikation ”Utnyttjande” av media Lokal samverkan Nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda Redovisning av uppdrag (FÖ2009/2196/SSK, ) ”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”

59 (fall, förgiftning, etc)
” I programmet skall anges ... samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser.” Alla olyckor Föranleder RTJ Föranleder inte RTJ (fall, förgiftning, etc) Brand Övriga (trafik, drunkning...) RTJ: Vilka olyckor bör vi kunna hantera i vilken omfattning? SKALL SKALL Hur är skyddet räddningstjänst i vår kommun jämfört med andra liknande?

60 Förebyggande verksamheten – ordnad och planerad
Hur förebyggande verksamheten är ordnad - Organisation - Resurser - Kompetens Hur förebyggande verksamheten planeras Planer för tillsyn Planer för rengöring och brandskyddskontroll LSO 3.2

61 Förmåga att genomföra räddningsinsats – del av förmåga resurser
Snabbhet Insatsförmåga Uthållighet Personella och materiella resurser

62 Förmåga att genomföra räddningsinsats
Utredningen inför prop. 2002/03:119 …snabbhet måste anses vara ett självklart mål för effektivitet…” Snabbhet Snabbhet måste vara ett självklart mål för effektivitet… Togs inte med då fokusering kunde ske på sk första räddningsinsats på bekostnad av räddningsstyrkans förmåga och möjligheter. När förmåga anges måste Snabbhet ingå. Idag finns flera begrepp och uttryck kring snabbhet: Insatstid inom…, Kvantitativ förmåga, Täckningsgrad. Det intressanta är hur det beskrivs. En kurva som beskriver hur stor andel av befolkningen som nås efterhand säger mer än en ”punkt” i diagrammet så som ”75% efter 5 minuter”. En kartbild säger också mycket. Olika olyckor ställer olika krav på insatstider. Riskanalysen viktig. Olika olyckstyper kan kräva olika insatstider, t ex Brand i bostad, olika trafikolyckor, drunkning etc. Låt kraven från olyckan och behoven hos den drabbade dimensionera detta. Uttrycker samlat prestationer för att nå säkerhetsmål för viss olyckstyp. Olika olyckstyper kräver olika insatstider. Kraven från olyckan och behoven hos den drabbade är dimensionerande.

63 Förmåga att genomföra räddningsinsats
Resultatet av det samlade arbetet för insatsen. Insatsförmåga Beskrivs genom vad som skall uppnås med insatsen. Kan uttryckas genom kompetenskrav. Kan anges på olika nivåer Lämpliga nivåer för anpassning mot lokal riskbild Nivå 1 Organisation: Avsluta X% av räddningsinsatserna inom Y minuter Nivå 2 Flera enheter: ”Klara” större insats vid trafikolycka Kompetens, övning Resultatet av det samlade arbetet för insatsen. Inriktning mot de lokala ”behoven” från riskanalysarbetet. Nivå 1: Olycklig formulering, ger lite utrymme för anpassning mot lokalaförhållanden. Uttrycker samlat prestationer för att nå säkerhetsmålmål för viss olyckstyp. Nivå 3 Enhetsnivå: Räddningsenheten skall klara viss definierad insats Nivå 4 Personal: Personalen skall klara att utföra uppställda individuella mål

64 Förmåga att genomföra räddningsinsats
Nödvändigt att beskriva för insatser som är större eller utdragna i tiden. Uthållighet Personella och materiella resurser Resursuppbyggnad Ledning Samverkan Kan tyckas ingå i Insatsförmåga, valt att bryta ut det Styrkeuppbyggnad, resursuppbyggnad, ledning, samverkan Personella och materiella resurser Stora insatser, långa insatser

65 Förmåga att genomföra räddningsinsats
Personella och materiella resurser Kan tyckas ingå i Insatsförmåga, valt att bryta ut det Styrkeuppbyggnad, resursuppbyggnad, ledning, samverkan Personella och materiella resurser Stora insatser, långa insatser

66 Kommunens uppgifter och målstyrning
Handlingsprogram = en... LST ... -station Staten vill även fortsättningsvis säkerställa ett visst inflytande över verksamheten...

67

68 Handlingsprogram utan fakta! Vadå?
Statistik underlag för uppföljning och utvärdering underlag för faktabaserade beslut underlag för riskbild i kommunen

69 Vart hittar jag statistik?
Kommunen (Rtj. förbundet) Landstinget MSB Andra myndigheter Organisationer försäkringsbolag SKL -Sveriges Kommuner och landsting Den finns naturligt en mängd statistik att tillgå inom kommunen. Det finns en mängd olika planer inom kommunen som kan ge bra underlag ex. Översiktplanen för kommunen. Landstinget samlar in stora mängder data som kan ge underlag. Detta sammanställs av Socialstyrelsen. Ett antal landsting i Sverige samlar in data kring personskador. Här kan man själva föra en dialog med sjukvårdshuvudmannen. MSB samlar in, sammanställer, analyserar och presenterar data kring olyckor och skador samt säkerhets- och krishanteringsarbete från egna och andras nationella register. Utveckling pågår ständigt för att förbättra data. Det finns flera andra myndigheter som kan bidra med data ex. Trafikverket, Transportstyrelsen, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Statistiska centralbyrån – SCB, Polismyndigheter (Brottsförebyggande rådet – BRÅ), Folkhälsoinstitutet. Denna data når inte alltid ner på kommunnivå. SKL – Sveriges kommuner och landsting sammanställer stora mängder data kring kommunen i sina databaser. De sammanställer även rapporten Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet. MSB är samarbetspartner till SKL i denna. Det finns ett antal frivilligorganisationer som samlar in data inom olika områden som kan vara av intresse ex. livräddningssällskapet. Försäkringsbolag som länsförsäkringar genomför undersökningar kring trygghet med jämna intervaller.

70 Antal döda till följd av olycksfall i trafiken respektive antal bilar i trafik vid årets slut, VV

71 MSB stödjer utvecklingen av ett faktabaserat säkerhetsarbete
MSB presenterar statistik kring olyckor, säkerhets- och krishanteringsarbete. Vi tar fram analyser för att ge bilder av läget, trender och samhällskostnader utmed hela hotskalan – från individers trygghet till samhällets säkerhet.

72 Statistik och analyser via webben, rapporter och faktablad
Indikatorer – Öppna jämförelser Olycksstatistik: Räddningstjänstens insatser Dödsbränder Olyckor i siffror Enkätundersökningar: Årsuppföljning LSO Äldresäkerhetsarbete i kommunen Individers uppfattning om Trygghet och säkerhet MSB tillhandahåller statistik och analys via webben och rapporter. Statistiken tillhandahålls även via Informationssystemet IDA som ger möjlighet att själv söka i statistik och göra tabeller och diagram. Indikatorer Indikatorer är utvald statistik för lägesbeskrivningar och jämförelser mellan kommuner, län och riket.  Ett flertal av indikatorerna ingår i Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet som presenteras årligen av Sveriges kommuner och landsting (SKL). I Öppna jämförelser finns ytterligare indikatorer. Du kan få fram underlag kring följande: Räddningstjänstens insatser – här finner du statistik om olyckor som den kommunala räddningstjänsten kallats till.  Genom den så kallade dykfunktionen i IDA har du en unik möjlighet att söka dig fram i data ner till enskilda händelser på kommunnivå från Detta är MSB:s största statistiksystem. Arbete pågår med att effektivisera själva insamlingen till MSB för att få mer aktuell data samt bättre kvalitet. Data finns ner på kommunnivå. Kontakt: Marie Lundqvist, Colin McIntyre Dödsbränder – här finner du statistik på riksnivå kring bränder som medfört dödsfall. Samlas in av MSB. Nytt från i år är att preliminär data visas för varje månad. Data på riksnivå Olyckor i siffror – statistik på riksnivå om personer som omkommit till följd av olyckor eller vårdats på sjukhus minst ett dygn. Uppgifterna hämtats från Socialstyrelsen. MSB kan hjälpa till med att få fram information men i många fall går det inte att få data ner på kommunnivå. Kontakt: Jan Schyllander Årsuppföljning LSO – här finner du statistik för kommun alternativt räddningstjänstförbund baserat på den årliga uppföljning som genomförs med utgångspunkt i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Data på räddningstjänstnivå. Äldresäkerhetsarbete i kommunen – Enkäten har genomförts två gånger senast Går att beställa via MSB. Kontakt: Inger Larsson Siffrorna kommer läggas ut i IDA, Enkät trygghet och säkerhet - Hur ser medborgarna i din kommun på frågor om trygghet och säkerhet? Denna genomfördes senast 2010 och var den största undersökningen hittills i år. Undersökningen genomförs med hjälp av SCB. Enkäten riktade sig till Sveriges befolkning i åldern år. Undersökningen var uppdelad i två delar, en nationell del med ett urval av personer och en kommunal del med ett urval av 600 personer per kommun/grupp av kommuner/stadsdelar som deltog i undersökningen. Den totala urvalsstorleken var personer. Svarsfrekvensen blev 55 procent. Flera av frågorna går att få trender på då de ställts i tidigare undersökningar genomförda av Räddningsverket.

73 olycka med räddningsinsats
Olycksutredningar! Erfarenheter efter en olycka med räddningsinsats Orsak Olycksförlopp Insatsen

74 Hur hittar jag MSB:s statistik
*under kunskapsbank – statistik och analys alternativt *sök statistik Gå direkt till informationssystemet IDA:

75 Öppna jämförelser – Trygghet och säkerhet
Jämför indikatorer för konsekvenser, skydd och säkerhetsarbete på kommunnivå. Det övergripande syftet med rapporten är att stödja det pågående arbetet med att främja trygghet och säkerhet som sker i landet. I rapporten redovisas totalt fem utfallsindikatorer och tio indikatorer för säkerhetsarbete och resurser. Öppna jämförelser publiceras av Sveriges kommuner och landsting ( SKL) och tas fram i samarbete med MSB. Kontakt på MSB är Ingela Stenbäck

76 Individens uppfattning om trygghet och säkerhet
Frågor som berör: Otrygghet Om man varit med om en brand, fallolycka, inbrott, elavbrott etc. Den egna risken Uppfattning om trygghet och säkerhet Egna säkerhetsåtgärder tillfrågade Svarsfrekvens 55 % 60-tal kommuner får egna resultat Kvaliten bedöms som god. Enkät trygghet och säkerhet - Hur ser medborgarna i din kommun på frågor om trygghet och säkerhet? Denna genomfördes senast 2010 och var den största undersökningen hittills i år. Undersökningen genomförs med hjälp av SCB. Enkäten riktade sig till Sveriges befolkning i åldern år. Undersökningen var uppdelad i två delar, en nationell del med ett urval av personer och en kommunal del med ett urval av 600 personer per kommun/grupp av kommuner/stadsdelar som deltog i undersökningen. Alla kommuner fick erbjudande om att delta och ett 60-tal kommuner valde att köpa in sig i undersökningen för att få siffror ner på den egna kommunen. Det kommer gå att se resultat ner på länsnivå. Den totala urvalsstorleken var personer. Svarsfrekvensen blev 55 procent. Det är ett helt okej resultat i dagens mått mätt. Flera av frågorna har ställts i tidigare undersökningar genomförda av Räddningsverket (Skydd i hemmet 2006 och Trygghet i vardagen 2007) Kontakt på MSB: Ingela Stenbäck

77 Olyckor & kriser 2009/2010. Området samhällsskydd och beredskap kännetecknas av en stor bredd som avspeglas i en hotskala som spänner från vardagsnära risker för enskilda individer till risker med potential att skada samhället i stort. Rapport olyckor och kriser 2009/2010 Den långsiktiga trenden när det gäller dödsfall till följd av olyckor har sedan 1970-talet varit nedåtgående, men har sedan mitten av 1990-talet stannat av, vänt och ökat. Ökningen står antalet fallolyckor för. Antalet stora olyckor, dvs. där fem eller fler personer omkommer, har dock successivt minskat över tid både vad gäller antal och omfattning. De flesta större olyckorna sker inom vägtrafiken. Varje år omkommer numera ca 3 000 personer i olyckor, ca personer läggs in på sjukhus efter att ha skadats i olyckor och ca personer uppsöker en akutmottagning för skador på grund av en olycka. När det gäller konsekvenser för befolkningens liv och hälsa så pekar utvecklingen på att det dominerande hotet består av risken för en individ att råka ut för en olycka. Sett över tid så är det endast någon enstaka procent av dem som omkommer i olyckor som gör det i samband med kriser eller extraordinära händelser. Den helt dominerande skadebördan kommer från mer vardagliga händelser i framför allt hemmet, skolan och barnomsorgen, på idrottsplatser, i trafiken och på arbetsplatsen. Icke desto mindre är det viktigt att inte bara se till individens skydd och säkerhet när det gäller olyckor, utan att även värna om andra värden, dvs. att upprätthålla samhällets funktionalitet och grundläggande värden. Samhällsutvecklingen kännetecknas bl.a. av demografiska och socio-ekonomiska förändringar, snabb teknikutveckling, specialisering och globalisering. Dessa trender kan tillsammans leda till, att hittills okända risker uppträder, men även att nya möjligheter till ökad trygghet och säkerhet öppnar sig. Denna ökade komplexitet gör det samtidigt svårare att få en helhetsbild av hot, risker och sårbarheter i samhället, vilket i sin tur ökar osäkerheten i analyserna. En sammanfattande bild av samhällstrenderna kan beskrivas som en situation med hög förändringshastighet och i stora delar okända konsekvenser - i kombination med många och komplexa hotbilder. Därför blir det också svårare att förutsäga den framtida krisutvecklingen och vilka samhällskonsekvenserna kan komma att bli. Sammantaget innebär det att förutsättningarna för svenskt samhällsskydd och beredskap kan ändras snabbt, vilket också ställer höga krav på berörda aktörer att vidta relevanta och effektiva åtgärder. Kontakt på MSB: Jan Schyllander, Maj Sölvesdotter

78 Statistik från räddningstjänstens insatser
Efter varje händelse upprättar räddningstjänsterna en insatsrapport. Insatsrapporterna skickas in med jämna mellanrum MSB. Varje år görs en sammanställning för hela riket. Sammanställningen presenteras i rapporten Räddningstjänst i siffror Statistiken presenteras på kommun/räddningstjänstnivå på webben via IDA. Räddningstjänst i siffror: Räddningstjänst i siffror är en årsrapport med beskrivande statistik om den svenska räddningstjänstens utformning och insatser. Statistiken som numera förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har samlats in sedan 1996, och bygger i huvudsak på uppgifter från de kommunala räddningstjänsterna. Statistiska sammanställningar på riksnivå i denna rapport ger tillsammans med statistik på kommunal nivå en grund för målstyrning utifrån intentionerna i lag (2003:778) om skydd mot olyckor, (LSO). En helhetsbild över området kan dock inte fås om det endast betraktas ur ett räddningstjänstperspektiv. Andra kompletterande källor kan exempelvis vara sjukvårdens skaderegistrering och försäkringsbranschens skadestatistik. Nytt för i år är modellberäknade värden för utvecklad brand i villa. Där jämförs hur många bränder som en kommun kan förväntas ha utifrån de lokala förutsättningar som finns, med det faktiska utfallet.

79 Statistik om dödsbränder
Varje år sammanställs underlag kring dödsbränder och presenteras på riksnivå. Siffrorna finns på webben via IDA. MSB publicerar sedan i år preliminär statistik om dödsbränder på MSB upprätthåller sedan 1999 en databas med information från alla bränder där minst en person omkommit. Uppgifter samlas in i varje enskilt fall om branden, byggnaden/platsen, omkomna personer samt omständigheterna kring dödsfallet. Detta sker i samarbete med den kommunala räddningstjänsten, Polisen, Rättsmedicinalverket och Brandskyddsföreningen. Under 2010 pågår ett omfattande kvalitets och förbättringsarbete kring denna data bakåt i tiden.

80 Kostnadsnyttoanalyser
Underlag för prioritering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Fördelar och kostnader i vågskålar. Genomförda analyser: brandvarnare, ”fixartjänst”, tidsfaktorns betydelse, räddningstjänst i sjukvården, Automatlarm Etc. Kostnadsnyttoanalyser kan vara ett underlag för att prioritera i verksamheten. De kan vara svåra att använda på kommunnivå, men de ger en indikation på var som kan vara lönsamt. Vad är en kostnadsnyttoanalys: Vi har ett problem som vi vill göra något åt. Det finns en rad fördelar med att agera, men att aktivt göra något kostar också pengar. Lönar det sig att åtgärda problemet eller överstiger kostnaderna för åtgärden faktiskt de kostnader problemet för med sig? Kostnadsnyttoanalysen är en metod som visar om det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv lönar sig att sätta in åtgärder eller inte. I kostnadsnyttoanalysen väger man samman samtliga fördelar och kostnader från hushåll, offentlig sektor och privat sektor. MSB har genomfört kostnadsnyttoanalyser kring ex. Fördelar och kostnader i vågskålar Tänk dig en våg med två skålar. I den ena vågskålen lägger vi alla de fördelar som en åtgärd för med sig. I den andra vågskålen placerar vi de kostnader vi får för genomförandet. Väger skålen med fördelar eller skålen med kostnader över? Om fördelsskålen väger över innebär vårt aktiva ingripande att samhällets välfärd ökar. Om samhällets välfärd ökar är åtgärden samhällsekonomiskt lönsam. Väger däremot kostnadsvågskålen över, innebär det att åtgärderna sänker välfärden. Metoden sätter prislapp på kostnaderna Fördelarna och kostnaderna uttrycks i kostnadsnyttoanalysen i kronor och ören. Det är alltså möjligt att sätta en prislapp på hur mycket till exempel sänkta olycksrisker eller en förbättrad miljö kostar. Lönsamheten kan presenteras med hjälp av kvoter. Om kvoten är positiv, större än noll, är åtgärden samhällsekonomiskt lönsam. Är kvoten negativ, mindre än noll, är den samhällsekonomiskt olönsam. Vid positiva kvoter ökar samhällets välfärd av åtgärden som genomförs, ju högre kvot desto högre lönsamhet. Kontakt på MSB: Linda Ryen, Henrik Jaldell

81 Vår ambition - visa det som går på kommunnivå.
Begränsningar: begränsat antal händelser, hur data samlas in Kostnader MSB:s roll Vår ambition är att visa det som går ner på kommunnivå. Här finns det många anledningar till att vi inte alltid lyckas med detta. Begränsat antal händelser – det är inte intressant ur statistiksynpunkt att visa mycket få händelser. Då får slumpen en allt för stor roll i det hela. Dödsbränder är ett exempel på detta. Här påverkar också statistiksekretess som ger att det aldrig ska gå att identifiera ut enstaka händelser – den data vi använder från Socialstyrelsen för att visa på döda och skadade i olyckor är exempel på detta. Hur data samlas in – Att samla in data är inte alltid lätt och det krävs att den som lämnar in uppgifter förstår vad de ska användas till. I flera fall använder MSB enkäter som verktyg. Årsuppföljningar från uppföljning av LSO är ett exempel på detta. Här avgörs vem som svarar och förbundsbildningar vilken nivå vi får in data. I enkäter till enskilda invånare finns det en enkättrötthet och det är svårt att få svarsfrekvenser på mer än 50-60%. Kostnader - Det kostar att samla in data det gör också att det inte går att samla in hur mycket data som helst på vilken nivå som helst. MSB:s roll som myndighet – myndigheter generellt nöjer sig med att analysera data och därefter presentera den på riksnivå, möjligt ner på regioner. Detta är vår uppgift att visa på läget i samhället kring olyckor, säkerhets- och krishanteringsarbete. Kommuner kan ofta vara en för litet område för att få ut något av statistiskt. MSB har däremot haft ambitionen att tillgängliggöra data ner på kommunnivå som ett service och ett stöd till kommunens eget arbete. Däremot kommer vi inte kunna tillgodose ert totala statistikbehov. Vi kan heller inte ta hänsyn till kommunens egna undersökningar i den data vi visar.

82 Tack för uppmärksamheten
För vidare upplysningar och kontakt Rainar All

83 Avslutning/uppsummering
Någon fråga som inte hunnit tas upp? Något som saknas? Synpunkter för framtiden? Medskick?

84 Flexibilitet & Resiliens
För framtiden Flexibilitet & Resiliens Viktigt som komplement till att hantera redan kända hot Nya komplexa kopplingar och osäkerheter Hitta avgörande områden och satsa på dessa!!! Kända hot - kan förutses och i någon mån beräknas Avsiktliga handlingar och manipulerade hot – övervakning mm Överraskande hot – kräver snabb reaktion och handlingsförmåga men en bas av robusthet, regelverk, order- och beslutsvägar, ansvar Okända hot – överleva & återhämta Försöka göra förutspå det okända, försöka öva upp handlingsberedskapen och minska konsekvenserna av det överraskande, avstyra antagonistiska hot och förebygga/bygga bort kända hot. Hitta avgörande områden och satsa på dessa!!!

85 Regeringsuppdrag till MSB - koppling krisberedskap
Inrättande av ett särskilt informationsnummer Föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap Ta fram en nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet MSB och RPS upprätta en nationell arbetsgrupp för sprängämnessäkerhet Nationell Rakelstrategi Uppdragen kopplade till skrivelsen ”Samhällets krisberedskap - stärkt samverkan för ökad säkerhet” (beslutade den 14 april) 8 uppdrag (totalt 18 uppdrag inkl deluppdrag) - stor bredd i uppdragen och varierande utredningstid (från 2 veckor till 14 månader) Flera uppdrag ligger i linje med planerad verksamhet … men den samlade mängden uppdrag, deras komplexitet och tidsförhållandena påverkar våra förutsättningar att bedriva övrig verksamhet. De 18 uppdragen 1. Uppdrag till MSB angående inrättande av ett särskilt informationsnummer 2. Uppdrag till MSB att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap 3. Uppdrag till MSB att ta fram en nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet 4. Uppdrag till MSB och RPS att upprätta en nationell arbetsgrupp för sprängämnessäkerhet 5. Uppdrag till MSB att ta fram en nationell Rakel-strategi 6. LSO 1. Nationella handlingsplaner med förslag till samverkansorgan och förbättringsåtgärder för att stärka arbetet mot bränder i skolan 6. LSO 2. Lämna förslag till former för och finansiering av ett försök med s.k. trygghetsstyrkor 6. LSO 3. Redovisa hur ett förbättrat brandskydd i boendemiljöer kan tillgodoses 6. LSO 4. Ta fram en strategi för hur kompetensen för kommunala tillsynsförrättare inom området SMO kan stärkas. 6. LSO 5. Ta fram förslag om hur samverkan mellan lst kan förbättras för att utveckla lst kompetens och förmåga att genomföra tillsyn enligt LSO 6. LSO 6. Föreslå hur samordningen och samverkan mellan samhällets olika grenar av räddningstjänst kan utvecklas. 6. LSO 7. Lämna förslag på hur tillsynen av statlig räddningstjänst kan utvecklas. 7. Infosäk 1. Lämna förslag på hur en säker digital informations- och kommunikations-struktur för myndigheter, kommuner och landsting kan skapas. 7. Infosäk 2. Ta fram en nationell plan för hantering av allvarliga IT-incidenter. 7. Infosäk 3. Utreda hur ett system för obligatorisk IT-incidentrapportering för statliga myndigheter kan utformas. 7. Infosäk 4. Kontinuerligt analysera och bedöma omvärldsutvecklingen avseende hot, sårbarheter och risker inom infosäkområdet. 7. Infosäk 5. Utifrån analyser föreslå enskilda myndigheter att anlita FRA för IT-säkerhetsanalyser 8. Uppdrag till MSB om hur ett tekniskt detekterings- och varningssystem för samhällsviktig verksamhet kan utformas 9. Uppdrag att lämna förslag till ett sammanhängande system för ersättningar till kommuner för arbete med samhällsskydd och beredskap 10. Uppdrag till MSB med anledning av vårflod 2010 11. Uppdrag att analysera och bedöma vilka konsekvenser en översvämning av Mälaren medför för olika samhällssektorer 12. Uppdrag (till lst sthlm) att kartlägga riskerna för översvämningshot på centrala funktioner (samråda med MSB) 13. Uppdrag att göra en risk- och sårbarhetsanalys utifrån scenariot isstorm 14. Uppdrag till MSB att analysera och utvärdera hur krisberedskapen fungerta under perioder med stora snömängder vintern 2010 15. Uppdrag till SoS och MSB att utvärdera förberedelserna inför en influensapandemi och hanteringen av den nya influensan A(H1N1) 16. Uppdrag om komplettering av budgetunderlag för 2011 (totalförsvarsinformation) 85

86 Regeringsuppdrag till MSB - koppling till LSO
Nationella handlingsplaner för att stärka arbetet mot bränder i skolan Trygghetsstyrkor Brandskydd i boendemiljöer Kompetensen för kommunala tillsynsförrättare Hur samverkan mellan lst kan förbättras för att utveckla lst kompetens och förmåga att genomföra tillsyn enligt LSO Hur samordningen och samverkan mellan samhällets olika grenar av räddningstjänst kan utvecklas Hur tillsynen av statlig räddningstjänst kan utvecklas Uppdragen kopplade till skrivelsen ”Samhällets krisberedskap - stärkt samverkan för ökad säkerhet” (beslutade den 14 april) 8 uppdrag (totalt 18 uppdrag inkl deluppdrag) - stor bredd i uppdragen och varierande utredningstid (från 2 veckor till 14 månader) Flera uppdrag ligger i linje med planerad verksamhet … men den samlade mängden uppdrag, deras komplexitet och tidsförhållandena påverkar våra förutsättningar att bedriva övrig verksamhet.

87 Regeringsuppdrag till MSB - koppling till Informationssäkerhet
Förslag på hur en säker digital informations- och kommunikationsstruktur för myndigheter, kommuner och landsting kan skapas. Ta fram en nationell plan för hantering av allvarliga IT-incidenter Utreda hur ett system för obligatorisk IT-incident-rapportering för statliga myndigheter kan utformas. Kontinuerligt analysera och bedöma omvärldsutvecklingen avseende hot, sårbarheter och risker inom infosäkområdet Utifrån analyser föreslå enskilda myndigheter att anlita FRA för IT-säkerhetsanalyser

88 Övriga regeringsuppdrag till MSB
Hur ett tekniskt detekterings- och varningssystem för samhällsviktig verksamhet kan utformas Förslag till ett sammanhängande system för ersättningar till kommuner för arbete med samhällsskydd och beredskap Vårflod 2010 Analysera och bedöma vilka konsekvenser en översvämning av Mälaren medför för olika samhällssektorer Lsty Stockholm att kartlägga riskerna för översvämningshot på centrala funktioner (samråda med MSB) Göra RSA utifrån scenariot isstorm Analysera och utvärdera hur krisberedskapen fungerat under perioder med stora snömängder vintern 2010 SoS och MSB utvärdera förberedelserna inför influensapandemi och hanteringen av den nya influensan A(H1N1) Komplettering av BU för 2011 om totalförsvarsinformation

89 Tack

90 2010-11 World Disaster Reduction Campaign - UNISDR
Objective Achieve resilient, sustainable urban communities through actions taken by local governments to reduce disaster risk → Know More → Invest Wisely → Build More Safely Europe Launches in Bonn, Davos, Nis 28 cities joined so far

91 ”My City is Getting Ready”
118 städer i världen, 28 i Europa och 1 i Sverige