Kartografi Att ha grundläggande kunskaper om kartor, projektioner, koordinatsystem samt kartografisk presentationsteknik gör en till en bättre GIS-användare.

En presentation över ämnet: "Kartografi Att ha grundläggande kunskaper om kartor, projektioner, koordinatsystem samt kartografisk presentationsteknik gör en till en bättre GIS-användare."— Presentationens avskrift:

1 Kartografi Att ha grundläggande kunskaper om kartor, projektioner, koordinatsystem samt kartografisk presentationsteknik gör en till en bättre GIS-användare © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

2 En bild av verkligheten
© Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

3 Sfären skall avbildas på en plan yta
© Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

4 Jorden är inte alls rund
Med olika projektioner styr man kartans egenskaper. Två kartor med olika projektion kan inte överlagras eftersom de inte kommer att passa till varandra Man Måste Projicera – Ett Jobb För Experten © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

5 Projektioner Det finns olika sätt att överföra sfären till en plankarta. De baseras på tre grundformer: Azimutal Konisk Cylindrisk © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

6 Azimutal projektion Används mest för de polnära områdena
© Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

7 Konisk projektion Den koniska projektionen är korrekt där konen tangerar sfären © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

8 Cylindrisk projektion
Denna är den vanligaste för de flesta kartor. Mercators projektion är cylindrisk. © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

9 Universal Transverse Mercator
En transversell projektion har konen eller cylindern liggande. Universal Transverse Mercator (UTM) är en av de mest kända projektionerna. Den används till kartor över hela världen och är grunden för UTM-systemet, som delar jordklotet i 60 zoner om 6º i öst-västlig riktning. © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

10 x Y x Y Y Y x Koordinatsystem
För att kunna ange var ett objekt finns måste vi ha ett koordinatsystem som delar in vår karta i x och y. Det vanligaste koordinatsystemet är det geografiska som anger x och y i grader, minuter och sekunder eller i grader och decimala grader. Y Y Y I Sverige använder vi mest RT 90 RT gon V x © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

11 Koordinatsystem Precis som kartor med olika projektioner kan inte kartor med olika koordinatsystem överlagras Här ligger i Malmö RT V medan Skåne ligger i RT 90. Resultatet blir att Malmö inte kan överlagras med den andra kartan. © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

12 Kartan En karta innehåller information
Kartan måste vara lika ”läsbar” som en bok Kartan måste vara en generalisering av verkligheten Visualisering och presentationsteknik © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

13 Kartan Den här kartan innehåller för mycket information för att vara läsbar © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

14 Kartan Fel färger Fula färger För lika färger För mycket information?
Inga symboler © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

15 Kartan Vattendrag och sjöar avbildas med en ”naturlig” färg
Vägarna med dubble linjer för att skiljas från administrativa gränser Vilsam bakgrund Tätorter utan mönster ger ett ”lugnare” intryck © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

16 Generalisering Skalan bestämmer hur mycket detaljer som kan finnas med
Tillämpningar och behov kan också påverka Finns ofta för stor noggrannhet i våra data = onödigt stor lagringsplats, onödigt långa inläsningstider Sunt förnuft vid val av data © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

17 Generalisering Symbolisering Klassificering Interpolering Förenkling
© Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

18 Generalisering Röda kartans vägar (röda) och Gröna kartans vägar (Grönt) Översiktskartan visar bara de största och viktigaste vägarna medan Gröna kartan visar i stort sett alla vägar © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

19 Generalisering Det är inte bara vilka vägar som visas som skiljer kartorna åt. Antalet koordinatpar per linje är betydligt högre på den Gröna kartan, vilket gör att dess linjer blir mer komplexa och verklighetstrogna © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS

20 Svenska kartserier Karta/kartserie Skala Antal kartblad
Specialinriktning Ekonomiska kartan 1: :20 000 Detaljerad redovisning av fastigheter, gränser, fornlämningar och åker. Gula kartan 1:20 000 1215 Som ovan Fastighetskartan 1: :12 500 16 700 Ersätter Ekonomiska och Gula kartan Gröna kartan Terrängkartan 1:50 000 619 Fullständig markslagsredovisning. Småvägar, stigar och vägbommar. Blå kartan Vägkartan 1: 156 Detaljerad vägkarta med stor yttäckning Fjällkartan 24 Aktuell och tillförlitlig fjällinformation; leder, broar, stugor, hjälptelefoner m m. Röda kartan Översiktskartan 1:250000 21 Översiktskarta för län och regioner. Landskapsredovisning. © Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS