Vår tids stora samhällsomdaning

En presentation över ämnet: "Vår tids stora samhällsomdaning"— Presentationens avskrift:

1 Vår tids stora samhällsomdaning
Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid Ästad Forum 2015, Region Halland, Den Institutionen för Globala Politiska Studier Hans Abrahamsson När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS School of Global Studies

2 Den Stora Omdaningen i vår tid
Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Ekonomi-öster/söderut/BRICS Värdegrundskonflikter Normkritisk Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin och dess förädlingskedjor Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Städers ökande roll Takten, klyftorna och misärens förändrade geografi

3 Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt
FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa

4 Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv
Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Kung Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transnationella nätverk.

5 Mellan (utanför) storstadsregionen
GLOBALISERING Den globala arbetsmarknadens fördubbling. Produktionsteknikens digitalisering. Icke kodifierbar kunskap Innovationers betydelse Behoven av mångfald och kognitiv förmåga Folkhälsa, utbildning, medskapande Om tillväxt, attraktivitet och konsten att bli till en nod i det globala produktionsnätverket Den nya ekonomiska geografin: Ekonomiskt välstånd – ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning, Skalfördelar och konsumentfördelar) Viktiga förutsättningar: Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek Infrastruktur – transporter/ kommunikationsteknologi – Attraktiva bostäder Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen – Vikten av mångfald Det ömsesidiga beroendet: Storstaden behöver sitt omland för sin livmedelsförsörjning och för att växa (förtätning/förstoring/försörjning) Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter Mellan (utanför) storstadsregionen Stadsnätverk – samverkan - kommunikation

6 Den nya ekonomiska geografin
Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Kostnad Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Skatteutjämning Självfinansieringsgrad Försörjningskvot Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

7 Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar
stadens sociala sammanhållning Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Från ”welfare to workfare” Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitetsformation och lojalitet Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS % Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima

8 Utestängningens frustrationsgap
Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Vrede / våld På 30 år Inte bara om unga män i resursvaga områden Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

9 Spänningsfält Framtidens urbana regioner – hållbarhetsmotor
Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Framtidens urbana regioner – hållbarhetsmotor eller slagfält för sociala konflikter Spänningsfält När det globala möter det lokala Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav

10 En urban regional politik i vår tid kräver synvändor !!
Produktionsnätverkens fyra ”mantra” för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, kreativitet innovation attraktivitet Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. En urban regional politik i vår tid kräver synvändor !!

11 Att minska utestängningen
Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom: Fritidsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legitimitetsskapande och relationsbyggande bemötande Underifrån Social oro Defensiv (negativ) Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk Arbetsmarknadspolitik kompetenskrav, validering, risktagning Innovativ upphandling Medskapande och invånardialog Synen på makt – makt över / makt till Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem Identifiera målkonflikternas effekter - Reell makt genom deltagande budgetering Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Stötdämpare för att hantera målkonflikterna

12 Ekonomisk hållbarhet Social Hållbarhet tt Ny tillväxtregim
Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Tillväxt innovation kreativitet Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd tt attraktivitet Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Intresse- och målkonflikter Ekonomisk hållbarhet Social Hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden stad och land Arenor för mångfald och – minskat innanförskap Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944)

13 grön affärsutveckling
Stadslandet och grön affärsutveckling En region för alla

14 Regionala strategi och utvecklingsplaner visioner och verklighet
Den största utmaningen Önskelistor Retoriska gap Risken för särkoppling Medskapandets och invånardialogens betydelse för att göra verkstad på riktigt

15 Forskningslitteraturen beskriver ofta deltagande processer i tre steg.
För att nå fram till Medskapande vill vi lägga till ett fjärde Forskningslitteraturen beskriver ofta deltagande processer i tre steg. Information Konsultation Diskussion Lärande dialog Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är ”rätt”? Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet KAIROS/ S2020

16 Makt över eller makt till (bemäktiga):
Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Analys av medborgardialogens hinder Främst en fråga om makt Gräddfil för resursstarka grupper för att driva sina särintressen – hot mot den representativa demokratin Frågan om makt – synen på sitt politiska mandat Rädsla – maktlöshet – att inte kunna leverera Makt över eller makt till (bemäktiga):

17 Vision och varumärke – Region Halland 2020
Utifrån ett freds- och utvecklingsperspektiv En region för alla byggd på en grön affärsutveckling och med en levande demokrati Tack för uppmärksamheten!