- hur fungerar det egentligen?

En presentation över ämnet: "- hur fungerar det egentligen?"— Presentationens avskrift:

1 - hur fungerar det egentligen?
NERVSYSTEMET - hur fungerar det egentligen?

2 Detta skall du ha gjort för att uppnå G
Arbete kring en sjukdom och redovisat denna muntligt i klassen.

3 Arbetet Välj minst en sjukdom/skada av de vi pratar om. Fördjupa dig inom denna sjukdom, samla fakta. Inget kopierat, ange alltid källa. Även om det är en Internetsida. Skriv minst en sida om ditt område och lämna in till mig en vecka efter redovisningen . Muntlig redovisning: Ha stödord nedskriva, var väl påläst och använd gärna hjälpmedel t.ex. overhead, tavlan, dator. Vi som lyssnar är tysta och visar respekt. Det är lika viktigt att lyssna aktivt och ställa frågor, som att göra en bra redovisning. Frågorna ställer vi efter redovisningen, då vi har frågestund, så har man frågor antecknar man dessa så man inte glömmer av dem. Din redovisning ska innehålla: Orsaker till sjukdomen, hur man botar sjukdomen och hur man förebygger sjukdomen. Ni kommer göra detta så bra!!!

4 Du genomför och redogör för vetenskapliga undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du förstår och förklarar för området centrala begrepp och uppgifter i människokroppen; centrala och perifera nervsystemet, nervceller och nerver, känselsinnet, reaktioner och reflexer, stora hjärnan, lilla hjärnan, hjärnstammen, körtlar och hormoner Du kan med hjälp av modeller av nervsystemet, hjärnan och körtlarna namnge delar och kort beskriva vilken verkan de har. Du känner till och kan redogöra för några vanliga sjukdomar och funktionshinder . Du kan i samband med diskussion om hälsa ange några konsekvenser på hälsan orsakat av intagande av beroendeframkallande medel såsom alkohol och eventuellt andra droger. Du kan med historiska exempel beskriva hur kunskaper som har att göra med människokroppen bidragit till förbättringar av våra levnadsvillkor, samt hur kunskaperna har missbrukats, såsom antidepressiva medel. Du för en enkel diskussion (muntligt och/eller skriftligt) om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor som till exempel innefattar alkohol, sömn.

5 Du använder begrepp, modeller och teorier, utifrån den undervisning på lektionstid som du har tagit del av, när du förklarar förlopp och företeelser om människokroppen i nya situationer. Du kan arbeta självständigt eller i grupp med enkla naturvetenskapliga problem, med eller utan lärarens hjälp, genom att planera och genomföra vetenskapliga undersökningar samt redogöra för arbetet. Du kan noggrant redogöra för nervsignalernas väg genom kroppen med sensoriska och motoriska signalriktningar. Du kan förklara skillnaden mellan en reaktion och en reflex. Du kan jämföra hur känselcellerna är anpassade till sina olika uppgifter. Du granskar och värderar rapporter i media som rör hälsa och välbefinnande. Du ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälleliga problem.

6 Du ger prov på mycket klara reflektioner när du beskriver nya förlopp och företeelser med begrepp, modeller och teorier inom människokroppen, och du förankrar dina reflektioner i fakta uttryckt med ett naturvetenskapligt språk. Det kan du visa genom att lösa problem, jämföra ställningstaganden och utveckling inom olika områden som miljö, samhälle, teknik, granska argument och själv argumentera, kommentera information från media m.m. Du kan arbeta självständigt eller i grupp med vardagliga naturvetenskapliga problem genom att formulera och motivera hypoteser, planera och genomföra vetenskapliga undersökningar, göra iakttagelser, dra slutsatser relaterat till hypoteser samt redogöra för arbetet. Du kan samordna kunskaper om människokroppen för att bland annat dra slutsatser och föra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor.

7 Lite repetition från 8:AN
Blodomloppet Blodet Hjärtat Lungorna

8 Matspjälkning Mun Matstrupe Magsäck Tolvfingertarm Tunntarm Tjocktarm
Ändtarm

9 Nervsystemet Nervsystemet Hjärnan Ryggmärgen Nerverna Sensoriska
Centrala nervsystemet (CNS) Perifiera nervsystemet (PNS) Hjärnan Ryggmärgen Nerverna Sensoriska Motoriska Våra sinnen Hörsel Syn Känsel Smak Lukt Sammanbindande

10 Varför har vi ett nervsystem?
Det är kroppens viktigaste styr- och sambandssystem, som registrerar t.ex.: Förändringar i omgivningen Sinnesintryck Rörelser Medvetet tänkande Signaler till och från organ Styr många av kroppens organ.

11 Nu till nervcellens uppbyggnad
FAKTA: Mer än 100 miljarder nervceller bygger upp din kropp, de flesta finns i CNS (hjärnan+ ryggmärgen). I nerverna skickas svaga elektriska signaler med en hastighet på cirka 100 m/s, fast ibland går det mycket långsammare. Skador i nervcellerna är svåra att reparera och om man lyckas så tar det lång tid. De olika delarnas uppgifter: Dendriter=korta utskott(in) Kärna Myelin(fett)= Gör att signalen inte sprids och att den går snabbare. Axon= Långt utskott (ut) som överför signalen till annan nervcell eller annan kroppsvävnad. Efter axonet finns en omkopplingsstation där synapserna sker, se nästa sida.

12 Synapser Axonet (det långa utskottet) delar upp sig i mindre
tunnare grenar som avslutas i små knoppar. Knopparna ger ifrån sig signalämnen, t.ex. acetylkolin, till exempelvis en muskel eller dendriterna på en annan nervcell.

13 Vad styr våra inre organ?
Autonoma nervsystemet styr de flesta av de organ vi inte kan påverka. Uppdelat i 2 system som motarbetar varandra: Parasympatiska= mest aktivt när vi vilar eller är lugna. Sympatiska= mest aktivt vid snabb verksamhet.

14 Detta är din superdator-HJÄRNAN
Delarnas uppgifter: Skallbenet(kraniet): Skydd Hjärnhinnor: Skydd Storhjärnan: 90 % av hela hjärnan. Styr ditt medvetna jag. Består av två halvor. Har olika centran. Yttre skikt: BARKEN (veckad grå substans= nervceller) Inre: Vit substans (nervtrådar) Lillhjärnan: Styr balansen och kontrollerar muskelrörelser. Hjärnstammen: Styr bland annat andning, blodtryck, puls, temperatur och om man är vaken. Förlängda märgen: Binder samman.

15 Fakta kring hjärnan 16-17 cm lång, ca. 12 cm hög, ca. 12 cm bred och väger ca gram. Hjärnans vikt motsvarar cirka två procent av kroppsvikten, men hjärnan förbrukar procent av kroppens energi. Hos den levande människan vid kroppstemperaturen 37 grader C. är hjärnvävnaden flytande som en gröt. Eftersom hjärnan till stor del består av fett stelnar den när kroppstemperaturen sjunker. Använder stora mängder syre, cirka 20 % av allt syre som tillförs kroppen. Hjärnans bark skulle få en yta på cirka 26 kvadratmeter om man vecklade ut den.

16 Olika centran samarbetar
Pannloberna: Styr bland annat rörelser och tal. Hjässloberna: Känslocentra som tar emot signaler för känsel, tryck, temperatur och smärta från olika delar av kroppen. Här finns även hörseln, smak och lukt lokaliserat. Tinningsloberna: Samordning av rörelser och tidsuppfattning. Nackloberna: Har ligger bl.a. syncentrat.

17 Hjärnhalvorna Halvorna binds samman av hjärnbalken. Storhjärnan
Vänster Höger Kan tala och tänka logiskt Tecknar dåligt men kan läsa, skriva och räkna. Kan inte se helhetsbild, men ser detaljer. Kan sjunga och teckna, men inte tala. Känner lätt igen modeller Har inlevelseförmåga Ser helheter i bilder Bra kroppsuppfattning Minns ord och siffror, men har dålig rumsuppfattning. God tidsuppfattning Halvorna binds samman av hjärnbalken.

18 Minnet-hur är det med det, kära tonåringar?
Du lagrar omedvetet sinnesintryck i din hjärna hela tiden. När vi minns saker, t.ex. en låt eller läxan, så arbetar hjärnans minnescentran. Minnescentran i hjärnan finns nära våra sinnescentran i Storhjärnan. Olika minnescentra binds samman när du låter tanken löpa (associerar), t.ex. syn och hörsel. Därför tycker jag att det är bra att använda många sinnen när man lär sig saker i skolan;) Så använd nu dina ögon och öron.

19 Intelligens?? Har inget att göra med hjärnans storlek.
Finns olika typer av intelligens t.ex. IQ, EQ. Enligt Howard Gardner finns det 7 intelligenser: lingvistisk (språklig), logisk-matematisk, spatial (rumslig), kroppslig-kinestetisk, musikalisk, interpersonell (social) och intrapersonell (reflekterande) intelligens. Vad tror DU?

20 Din omkopplingsstation-ryggmärgen
Är ungefär lika tjock som en lillfinger och uppbyggd av 31 segment. Själv uppbyggnaden: A) Omges av 3 hinnor. B) Vit substans (ytterst): nervbanor från och till hjärnan. C) Grå substans (innerst) 1. Främre spetsen: Framhorn (styr rörelserna). 2. Bakre del: Bakhorn (sköter om känselintryck)

21 Det sitter i ryggmärgen= reflexer
Medfödda reflexer: Sånt du inte behöver lära in t.ex. något man gör för att skydda kroppen mot skada. Exempel: sugreflex och beröringreflex. Inlärda reflexer: när nya reflexbanor skapas i ditt nervsystem, t.ex. att gå, cykla, skriva och dansa. När väl reflexernaär inlärda behöver du inte slösa viljekraft på att reglera musklerna.

22 Jag brände mig igen, måste vara den klantigaste…..
Varför får jag ont? Hm, ja det kan man undra? Jag lade min hand på en varm platta, signaler skickades ,via en reflexbåge, i sensoriska nerver till ryggmärgen. Omkoppling sker och via motoriska nerver skickas signalen ut musklerna i handen. Jag drar då bort handen snabbt. Samtidigt som signalerna skickas till handen så skickas en signal till känselcentra i hjärnan och jag får ont….AJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ!!!!

23 SÖMN Finns två olika typer av sömn:
1/3 av ert liv bör gå åt till att sova. Alltså cirka 8 timmar per natt, tonåringar skall helst sova tio timmar för att kunna ta in allt de lär sig under dagen. Tips till er kära tonåringar: motionera, det gör det lättare att klara skolan;) Lägg er ungefär vid samma tid varje kväll. Ta en power-nap om du känner dig sliten. Fastna inte framför tv/ datorn hela kvällen. Detta aktiverar hjärnan och den får inte tid att slappna av. Ät inte för mycket precis innan du lägger dig. Försök att inte stressa upp er, det rubbar om något sömnen. Plugga gärna på kvällen eller innan ni lägger er, forskning har visat att det man lär sig på kvällen sitter bättre. Finns två olika typer av sömn: REM-sömn(drömsömn): Cirka 5 tillfällen per natt á minuter. Då drömmer vi och ögonen rör sig under ögonlocken. Mycket viktigt för vår psykiska hälsa. Djupsömn: Nu är puls och andning långsam och musklerna avslappnade. Du sover djupast i början av natten. Men varför måste vi sova? Låt oss diskutera detta. Glöm inte att anteckna!!! Det gör att man minns bättre!!!

24 Sjukdomar/ Skador i nervsystemet/hjärnan
MS-Multipel Skleros Alzheimers Schizofreni Parkinson Stroke Demens CP Epilepsi Psykoser Hjärntumörer Neuroser (fobier, tvångstankar, panikångest, ätstörningar) Borrelia Ansiktsförlamning Migrän/huvudvärk Hjärnskakning Stress Minnesförlust Manodepressiv sjukdom ALS Multifokal motorisk neuropati

25 HORMONER- signaler som skickas i blodet
Långsammare än signaler som skickas via nerver. Signalerna sitter i längre än nervsignaler. Hormoner tillverkar av körtlar, se nästa sida. Varje hormon har en speciell uppgift och kan påverka ett eller flera organ. Hormonerna är som nycklar som bara passar i speciella lås (mottagare på cellernas yta). När nyckel hittar sitt lås, låses det upp och hormonet påverkar kroppen. Vad tror ni händer i kroppen när man blir kär?;) Kanske något med hormonerna.

26 Hypofysen= Chef över de flesta
körtlarna. Tillverkar bland annat tillväxthormon. Tallkottkörteln= Dämpar sexualdriften. Sköldkörteln= påverkar ämnesomsättningen. Tymus= Stimulerar immunförsvaret. Binjurarna= tillverkar bland annat adrenalin (stresshormon) Bukspottkörteln= tillverkar insulin. Könskörtlar Testiklar= tillverkas testosteron. Äggstockar= tillverkas östrogen och progestoron. Exempel på sjukdomar: Dvärg-/jätteväxt Sockersjuka

27 Våra sinnen Smak Hörsel Lukt Känsel Synen

28 Hörsel Källa:

29 Smak

30 Lukt

31 Känsel

32 Syn- sparar vi till OPTIKEN!!!

33 Exempel på sjukdomar/skador i våra sinnen:
Tinnitus Närsynthet Starr Färgblindhet Översynthet Brytningsfel(astigmatism) Ménières sjukdom

34 Repetition – hur var det med minnet. Öva hemma på nedanstående punkter
Repetition – hur var det med minnet? Öva hemma på nedanstående punkter. SKRIV BARA STÖDORD HÄR OCH FÖRSÖK FÖRKLARA MED HJÄLP AV DESSA (kolla av vad du behöver kunna enligt kriterierna)!!! Nerverna= Hjärnan= Hormonerna= Ögat= Örat= Känsel, smak och lukt=