Buddhism by Nancy Schuster Barnes I Women in World Religions, p.105-133.

En presentation över ämnet: "Buddhism by Nancy Schuster Barnes I Women in World Religions, p.105-133."— Presentationens avskrift:

1 Buddhism by Nancy Schuster Barnes I Women in World Religions, p.105-133.

2 Kvinnor i tidig indisk buddhism c:a 525-100 f.v.t. Egentlige var buddhismen ganska jämlik från början. Samma undervisning gavs av Buddha till alla. Buddha grundade en munk- och en nunneorden. Nunnor i den tidiga sanghan: I Buddhas regler för nunneorden ingick 8 extra regler för nunnorna som gjorde att de var i en underordnad position i förhållande till munkarna. Sanghan skulle bli försvagad enligt Buddha därför att kvinnor tilläts bli nunnor. Annars ansåg han att kvinnor kan nå arhat-skap, alltså nå nirvana. Ändå var det så att munkarna hade all makt och kontroll över sanghan.

3 Forts. Lekmännen : Kvinnor bland lekmännen var ofta mer aktiva än männen i att stödja sanghan. Det fanns ingen direkt skillnad i undervisningen till män och kvinnor. Buddhismen har alltid varit en religion där man avsäger sig ”världen”. Det finns få tidiga texter som talar om kvinnan som hatad eller föraktad. En syn som finns är att kvinnorna anses mer involverade i den världsliga existensen därför att de producerar och sköter om livet. Schuster Barnes betvivlar att buddhismen ska betraktas som antifeministisk bara därför att man värdesätter asketism högt, vilket är en åsikt som många forskare har

4 Tidig Mahayanabuddhism (c:a 100 f.v.t. – 400 e.v.t. I Mahayana menas att alla, inklusive kvinnor, har möjlighet att nå nirvana. En Buddha är enligt traditionen alltid en man. I Kina har man dock funnit texter där Gautama Buddha skulle ha varit kvinna i några tidigare liv. Det finns kvinnliga bodhisattvas. Kvinnor är kvinnor därför att de inte har avancerat så långt på upplysningsvägen. I Prajñaparamitatexterna framhålls att alla karakteristika är illusoriska, så det är inte så väsentligt med manligt och kvinnligt.

5 Forts. Under denna tid, ett par hundra år omkring år 0 åt båda håll så utvecklades den teistiska hinduismen i epos som Mahabharata. Detta påverkade buddhismen att börja se Buddha som en gud. Det finns en historia i Lotussutran där en flicka ändrar kön till en manlig bodhisattva. I en annan Mahayana-text ändrar en annan flicka kön, men säger att könet inte har betydelse och man kan uppnå befrielse som man eller kvinna. Det finns kvinnliga bodhisattvas och kvinnliga buddhas. Prajñaparamita deifieras till en gudomlig varelse som personifierar perfekt vishet och är kvinnlig.

6 Mahayana och Vajrayanabuddhismen utanför Indien (efter c:a 400 e.v.t.) En nunneorden etablerades i Kina på 300-talet e.v.t. och har överlevt till våra dagar. Det finns fortfarande nunnor i Taiwan och Kina. Nunnorna har kunnat fungera som ideal för kvinnor med oberoende och personligt ansvar. Det har hela tiden funnits lärda nunnor som även skrivit böcker. Från omkr. år 0 har de buddhistiska texterna översatts till kinesiska. Tientai-skolan (500-t.) hävdade att kvinnor kan nå upplysningen.

7 Forts. Kina och Vajrayana i Indien och Tibet. Chanskolan uppstod på 500-talet. Den betonar disciplinerad, intensiv meditation under en guru. I Chanbuddhismen kan en kvinna bli en buddha och en religiös lärare. I Vajrayana lärs det att man kan nå buddhaskap under ett liv med de tantriska metoderna. Vajrayana uppkom i norra Indien omkring 400 e.v.t. och försvann sedan på 1200-talet. I Vajrayana finns ett stort antal kvinnliga gurus. Det finns en dualism i tantrismen mellan manligt och kvinnligt som uttrycker en större acceptans för kvinnliga yogier, lamor etc. Målet är att ena motsatserna.

8 Vem bestämmer traditionen? Varför har inte kvinnor skrivit om sin roll i buddhismens historia? En del har skrivits. I Kina skrev Bao Chang om de första kinesiska nunnorna. Kvinnor i Tibet skrev ibland, bl a Yeshe Tshogyal som skrev Padmasambhava’s biografi. Förf. anmärker på att det troligen är mycket mer som är gjort av kvinnor i buddhismen än som har framkommit idag.

9 Slutsatser Det problem som möter kvinnor i buddhismen är att få mera auktoritativa positioner inom buddhismen. Inom Chan och Vajrayana har det funnits vissa möjligheter för kvinnor att nå högre positioner, men generellt så dominerar männen i den buddhistiska världen. Omkring år 0 fanns det en diskussion om huruvida kvinnor är karmiskt underlägsna män, men dessa argument har tillbakavisats i senare Mahayana och Vajrayana-buddhism. Det finns i dessa läror ett antal kvinnliga bodhisattvas och framstående religiösa lärare, men de är ändå en minoritet. Inom politiken har buddhismen i Kina kunnat användas för att legitimera kvinnliga härskare. Buddhismen har som rörelse annars engagerat sig ganska lite för sociala frågor i samhället och därmed också för kvinnofrågan.