Bedömning – en resa med eleverna

En presentation över ämnet: "Bedömning – en resa med eleverna"— Presentationens avskrift:

1 Bedömning – en resa med eleverna

2 Passets utseende Bakgrund till projektet Hur vi har arbetat
Elevernas arbete i klassrummet Förankring i forskningen Lärdom att ta med sig

3 Bakgrund till vårt projekt?
Upptäckte elevers svårigheter att uttrycka vad kunskap i matematik är. En önskan att arbeta på ett annat sätt med bedömning. Lärarlyftskurs i Göteborg 09/10 ”Att vidareutveckla matematik- undervisningen” Lärarlyftskursen var indelad i fyra delar, AMT avancerat matematiskt tänkande där kompetenserna var i centrum. Där fick vi en bra bild av hur undervisning kan bedrivas med kompetenserna i centrum, begreppsbildning – där vi fick en tydlig insikt av begreppsbildningens betydelse för fortsatt inlärning kring ett område, olika perspektiv på lärande, där vi arbetade med Learning study den sista delen handlade om teorier och metoder för bedömning. En uppgift under kursen var att intervjua elever. Vi upptäckte att de hade svårt att uttrycka vad kunskap inom matematik är. De beskrev att en person arbetar man långt i boken så är man bra i matematik. De förstod inte vad det är vi bedömer inom ämnet. Vi fick där tydliga signaler att vi måste arbeta på ett annat sätt med bedömning och elevernas egen kunskapsbild och kunskapsutveckling.

4 Bedömning – på olika sätt
Summativ bedömning – av lärande Formativ bedömning – för lärande Vad är det som bedöms och hur görs det? Göra eleverna medvetna om detta. Förmågor – inte bara fakta. Att arbeta med formativ bedömning är ett arbetssätt. Den summativa bedömningen kommer i slutet av området, men kan användas formativt genom den återkoppling eleverna får. I klassrummet ska eleverna ges möjlighet att utveckla de förmågor som Skolverket bestämt i kursplanen. En del är lika för alla ämnen och en del specifika för just det ämnet. Till vilken nivå eleven nått i slutet av terminen bedömer vi senare med hjälp av kunskapskraven.

5 Hur gick vi vidare? Ansökan om stipendium ur Gudrun Malmers stiftelse
Litteratur - Formativ bedömning Vi ville vidare och sökte pengar från Skolverkets matematiksatsning innan Mattelyftet , där fick vi avslag. Helén deltog i Mullsjökurs och kom hem och sa: Vi måste söka stipendie. Vi skrev vår ansökan, skickade och fick ett stipendie!! När vi landat i detta började nästa tanke, hur ska vi gå tillväga, vad är det vi ville undersöka. Parallellt med detta så tog vi del av litteratur i ämnet. vi hade tur då både Christian Lundahls ”Bedömning för lärande” och Jönsson Lärande bedömning båda kom ut Dessa två böcker har varit vår huvudlitteratur. Vi har även tagit del av Astrid Pettersson, Black & William, Skolverkets material.

6 Vi ville undersöka om: en undervisning som bygger på formativ bedömning leder till att eleverna blir mer medvetna om sitt egna lärande en ökad delaktighet i bedömningsprocessen leder till större motivation att lära sig matematik olika former av matriser och skriftligt framåtsyftande kan få elever att nå högre mål

7 Förändrad kunskapssyn (Lundahl, 2011)
Äldre kursplaner – reproduktiv förmåga Relativa betyg – kursplaners fokus var skolan som sorterande funktion Syn på prov och bedömning – bedömning av lärande Lpo94, Lgr11 – produktiv förmåga Målrelaterade betyg – kursplan fokuserar mer på elevens lust att lära Syn på prov och bedömning – bedömning för lärande

8 Viktig del i vårt arbete
Jönsson, 2011 Görs bedömning i summativt syfte, kommer bedömningen när undervisningen är avklarad. Vanlig arbetsordning för lärare . först planering, sedan undervisning och sist bedömning. Ska man arbeta med lärande bedömning måste man ändra på följden och börja med målen, utifrån denna planera hur måluppfyllelsen ska bedömas. Därefter planeras och arrangeras undervisningen så att man som lärare får in den information som behövs för att bedöma elevernas kunskaper mot målet. Att utgår ifrån vad eleverna ska kunna göra i slutet av perioden för att visa sin kunskap. Stöka runt – innan eleverna har förstått innebörden av målen och vad de förväntas göra med sin kunskap, kan de inte prestera särskilt väl. Här ska de låta sig pröva sig fram och hitta kopplingar med tidigare erfarenhet. Det öär inte någon frizon utan eleverna ska veta vilken riktning de rör sig åt. Kryssen representerar bedömningar och de svängda pilarna den feedback som går från ett bedömningstillfälle till nästa. här är det viktigt att eleverna får använda den feedback de får. Feedback som eleverna inte får möjlighet att använda är meningslös. Det kan vara att de får revidera en uppgift utifrån den feedback de fått eller att få genomföra liknande uppgifter. Här är det viktigt att ha med en bedömningsmatris. Den tredje pilen handlar om utvärdering. Här ska man fundera på vad som blivit bra och vad som kan förbättras. Vad säger informatione om elevens kunskapsutveckling. Här kan man utifrån elevernas resultat utvärdera och förbättra undervisningen, enligt Hattie ett av de arbetssätt som ger de allra högsta effekterna på elevernas lärande. I vårt arbete har vi inte helt använt oss av pilarna på detta sätt. Den sista pilen – Utvärdering- har vi endast använt till att utvärdera arbetet med eleverna – så denna period har använts till att förbättra det som sluttestet visade inte eleverna fått till sig så bra . Hur kan jag planera undervisningen och använda informationen till nästa ao så att eleven eleven kommer vidare i sin lärande process.

9 Hur vi har arbetat Vår planering, under terminen och för arbetsområdet, var noggrann och genomtänkt. Eleverna är i en lärandeprocess. Det kan kännas rörigt och eleverna brottas med att skapa ny kunskap. Utvärdering skedde genom test och eleverna fick möjlighet att arbeta ytterligare med det de inte förstått. Här tänker jag att vi inte säger för mycket kring vårt arbetssätt eftersom det är det vi ska presentera framåt nu. Istället att vi ahde god planering, tillät eleverna att inte kunna, att vara i en inlärningsperiod. Att vi i planeringen la till extra tid efter ett ao för att efterarbeta det vi arbetet med.

10 Vår planering Bestämd tid varje vecka, 1,5 timme
Hel/halvdagarsträff, 3 ggr/termin Fördelning av vilka arbetsområden vi skulle arbeta med under höst- och vårtermin – bråk och procent, omkrets och area, mönster och samband, uttryck och ekvationer. Noggrann planering av varje arbetsområde Arbeta cykliskt – testa, utvärdera, förändra Kritiska punkter – vad inom området är svårt, hur arbetar vi med det - vad hade varit svårt för eleverna att lära sig, hur ändrar vi så att de förstår bättre nästa gång. Vår planering, klicka fram. Berätta om innehållet, kortsiktigt och långsiktigt, hade med det vi läst, det vi testat – nya cykler Noggrann planering – kursplanens mål, viktigt lära sig under området, hur testa det vi ville de skulle kunna, hur komma till målet, vilka uppgifter är bra att jobba med – na prov, uppg i boken, lab , indivuellt, i grupp, Kritiska punkter – genom det cykliska förloppet kom vi fram till att fundera mer över de kritiska punkterna. Vid planering – vad är svårt. Efter arbetet – vad var svårt, hur ska vi göra nästa gång.

11 Planering av ett arbetsområde
Vilka begrepp ville vi att eleverna skulle bli mer säkra på – mål för området, begrepp att kunna förklara Hur skulle vi arbeta med dessa begrepp – arbetsuppgifter, diskussioner, genomgångar - veckoplanering Hur vet eleverna att de kan det som vi menade att de skulle kunna - självbedömningsmatris utifrån målen, problemuppgift (diagnos) med kamratbedömning uppföljning, prov, uppföljning. Hur vet vi att eleverna kan det vi planerat att de ska kunna – självbedömningsmatrisen, problemuppgifter, prov, utvärderingsfrågor.

12 Efter arbetet med detta område förväntas du kunna:
ARBETSOMRÅDE Algebra Efter arbetet med detta område förväntas du kunna: Förmågan att lösa problem se mönster i olika talföljder och geometriska mönster konstruera egna talföljder och geometriska mönster uttrycka, med siffror och bokstäver (algebraiskt), mönster i talföljder och geometriska mönster tolka olika uttryck förenkla olika uttryck teckna olika uttryck beräkna värdet av olika uttryck teckna ekvationer lösa ekvationer Förmågan att analysera och använda begrepp och samband mellan begrepp Förmågan att välja och använda olika beräknings-metoder Förmågan att kommunicera Förmågan att resonera Arbetsmaterial Läroboken delar av kap 1 och 6 Rika Matematiska Problem Stenplattor……. Lådor/spel Algebrakapplöpning, algebra-yatzy Uppgifter från äldre NP

13 Begrepp att kunna förklara muntligt och skriftligt:
algebra uttryck (parentesuttryck, sifferuttryck, bokstavsuttryck) teckna uttryck förenkla uttryck beräkna värdet av ett uttryck ekvation teckna ekvationer lösa ekvationer

14 Se mönster i olika talföljder och geometriska mönster
Hur säker känner du dig i följande situationer? Säker Ganska säker Osäker Mycket osäker Se mönster i olika talföljder och geometriska mönster Beskriv med ord och symboler hur följande talföljd/mönster är uppbyggt. 4, 8, 12, 16, 20 ….. ☻ ☻☻ ☻☻☻ ☻☻ ☻☻☻ ☻☻☻ Tolka olika uttryck En glass kostar 12 kr och en läsk 18 kr. Förklara vad som menas med a) 3· b) 50 – (12 + 2·18) c) 100 – 12x Förenkla olika uttryck Förenkla följande uttryck så långt det går: a) x+x+x b) 2a+3+a c) y+5+3y d) 5x-x+6+2x Beräkna värdet av olika uttryck Beräkna värdet av 2X + 7 om X = 3

15 Stöka runt Genomgångar Presentera bra och intressanta uppgifter
Eget arbete Diskussioner Diagnos, problemuppgift Kamratbedömning

16 Kamratbedömning Eleverna ger varandra synpunkter på varandras arbeten och prestationer utifrån givna kriterier. Något som eleven måste lära sig – vi lär eleven  Tänk ”två bra saker och något som behöver utvecklas”.

17

18 Isaks lösning

19 Maja ger Isak kamratrespons

20 Isaks revidering av uppgiften

21 Kamratbedömning Isak löser uppgiften
Isak får se hur någon annan löser uppgiften – ger respons på annan elevs lösning ”två bra saker och något som kan förbättras” Isak får tillbaka sin lösning med någon annans respons ”två bra saker och något som kan förbättras” Isak reviderar sin lösning om han lärt sig något mer/något nytt SAMMANFATTNINGSVIS 3-dimensionellt tänk  . Kamratbedömning helen först Elisabet Elever lära sig bedöma det de gör i förhållande till mål o kriterier. 2. Elever får möjlighet att lära sig att själva ge respons. 3. Se hur andra löser samma problem – leder till att de kan urskilja kvaliteter som ska bedömas. Eleverna sätter sig in i ett problem, löser det – eleverna ser hur andra har löst problemet – eleverna får återkoppling av en kamrat som beskriver bra saker med lösningen och sådant som kan förbättras. Andra former av kamratbedömning – Na prov försöka sjölva, placera i rätt ordning, Ta in elevlösningar – välja ut tre olika nivåer, kopiera, alla jobba med dessa 3-4 lösningar - enskilt eller i grupp. Diskutera varför det är och vad som gör att någon av dem är bättre och vad som fattas i en sämre lösning

22 Utvärderingsskede Genomförande av prov Elevens egna synpunkter
Bedöma elevernas arbete med R och en kommentar till uppgiften och/ eller summera efter. Markera i matrisen. Genomgång av provet, pp Alla gör tillägg eller reviderar de uppgifter som de förstått bättre efter genomgången (färgpenna) Se PP med några uppgifter, se Ellens kommentarer och förbättrning i matrisen

23 Åsikter som kom fram och saker vi förändrade kring Utvärderingsskede
Bra med utvärderingsfrågor i slutet av området (prov) – ”Tycker du att provet speglar det vi gått igenom och arbetat med? Vilka uppgifter tycker du var lätta? Vilka var svåra – försök förklara vad som var svårt i dessa uppgifter? Viktigt att lyfta om fler elever gjort fel på samma uppgift Viktigt att lägga tid i planeringen för utvärderingsskedet – följa upp elevernas arbete. E tyckte det var svårt att följa uppgifter s om hade felsvar, blev lätt förvirrade. E fick två frågor efter provet. Tyckte du att testet tog upp det vi arbetat med under detta område? Motivera. Skriv ner vilka uppgifter du är osäker på – försök förklara varför du är osäker på dem. Elsa skrev: Ja det tycker jag. För vi har jobbat med det här som har varit med på provet. Jag är osäker på 2a & b och 6c för jag vet inte hur man gör när det kommer både + och – (handlade om att förenkla uttryck) Elsa förbättrade sedan dessa efter den genomgång vi hade kring testet. Genomgång med felsvar viktigt ta upp men inte vid genomgång av provet utan lyfte det efteråt, Viktigt lägga tid efter ett arbetsområde. Detta är något många av oss lärare har svårt för. Vi vill komma vidare på nästa område. Viktigt tänka på att har inte kunskaperna satt sig så är det viktigt att de får reda ut var och på vilket sätt de tänkt fel.

24 Formativ bedömning – bedömning för lärande Lundahl, 2011
Tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna – en väl genomarbetad pedagogisk planering som man återkommande kopplar till olika undervisningsmoment Skapa synliga tecken på lärande – diagnos, självbedömning Återkoppling som utvecklar lärandet – diagnos, kamratbedömning, gemensamma genomgångar av olika nivåer på lösningar tillsammans med självbedömning Aktivera eleverna som resurser för varandra - kamratbedömning Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer – självbedömning, kamratbedömning + revidering av prov Elevens aktiva deltagande är viktigt för att de ska bli medvetna om sin egna lärandeprocess Lundahl beskriver fem nyckelstrategier när det gäller bedömning för lärande. Vi har kopplat dessa till vår undervisningen genom …

25 Vad är målet med undervisningen?
Den formativa bedömningsprocessens tre kärnfrågor Black & William, Jönsson och Skolverket Vad är målet med undervisningen? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Vad ska eleven och/eller läraren göra för att komma vidare mot målet? Den fokuserar på hur bedömning kan utformas för att kunna stötta elevernas lärande på ett effektivt sätt. , så syftet med bedömningen är att underlätta elevernas lärande. Titeln på boken Lärande bedömning, dvs att så många elever lär sig så mycket som möjligt och så bra som möjligt Han har studerat den forskning som finns inom ämnet, bl a Black & William Inside the black box. Dvs vad är det som sker i klassrummet, vad leder till bättre lärande och bättre skolresultat. AJ beskriver det så att ska det vara en lärande bedömning måste man först ta reda på var eleven befinner sig i förhållande till målet och att använda den informationen för att hjälpa eleverna att komma fram till målet. Med egen forskning och annan aktuell forskning sammanställer han det genom dessa fyra punkter. Tydlig kommunikation kirng målet, kontinuerlig bedömning, som en del av undervisningen, för att se var eleven befinner sig i förhållande tillmålet. utvärdering efter avslutat avsnitt visar vad eleverna klarade av och vad som kan bli bättre till nästa avsnitt – både elevers och lärares insatser.

26 1. Vad är målet med undervisningen?
En väl genomarbetad pedagogisk planering som man återkommande kopplar till olika undervisningsmoment Själv- och kamratbedömning – eleven ges möjlighet att själv göra kopplingen mellan sina prestationer jämfört med mål och kriterier. Vi har med dessa frågor när vi planerar vår undervisning och tänker …..1…

27 2. Var befinner sig eleven i förhållande till målet?
Använd realistiska uppgifter, så att eleven får möjligheter att visa att de kan använda sina kunskaper i verklighetsnära situationer. Tydliga anvisningar t.ex. bedömningsmatriser som ger information om elevens kunskaper i kvalitativa termer. Bedöm varje mål mer än en gång. Utmanande uppgifter –uppmuntrar samtala om dem, reflektera över sina tankar. Diskutera hur svaren kan visas på olika sätt, vilka som är typiska felsvar och varför.

28 3. Vad ska eleven och/eller läraren göra göra för att eleven ska komma vidare mot målet?
Ge återkoppling som hjälper eleven att prestera bättre på liknande uppgifter i framtiden. Ge inte bara återkoppling i form av ord utan också autentiska exempel på lösningar att jämföra sig med för att hjälpa eleven att närma sig målet. För att eleven ska kunna bli självständig och ta ansvar för sitt egna lärande – öva självbedömning och som stöd kan bedömningsmatriser användas Punkt tre. Kamratbedömning inkörsport till självbedömning. Eleven ska utveckla en känsla för kvalitet, lära sig vad som är bra och mindre bra lösningar, känna igen en bedömning på högre nivå. Tre nivåer – uppgiftsnivå, processnivå (begreppskunskaper, färdighet – kan överföras till annan uppgift), metakognitiv nivå ( frågor som leder till egnavägval kring en fråga). Metakognitiv nivå, kunna se sitt egna lärande och ha en uppfattning vad de kan i förhållande till till kunskapskraven och kunna styra sitt lärande i rätt riktning.. Inte bli beroende av läraren. Sambedömning, bedöma sina prestationer tillsammans med läraren, effektivt sätt

29 Arbetssätt Formativ bedömning, lärande bedömning = ett arbetssätt
Grunden är en genomarbetad pedagogisk planering – används kontinuerligt i undervisningen Fördel om man är flera som planerar och arbetar tillsammans

30 Matriser Generella matriser kan användas på flera områden och uppgifter – otydliga för de flesta elever. Uppgiftsspecifika matriser – lättast för eleverna att förstå Har varit svårt att göra matriser som eleverna förstår

31 Kamratbedömning Kräver ett tillåtande klassrumsklimat
Elever måste tränas i att ge konstruktiv respons – vi måste lära dem Återkommande aktivitet – eleverna blir bättre och de kan också ha nytta av det i flera dimensioner

32 Självbedömning Självbedömningsmatris som är kopplad till målen för området - början och slutet av ett arbetsområde – eleven blir medveten om vad hon/han lärt sig. Utvärderingsfrågor i slutet på provet – eleverna blir medvetna om det de lärt och det som de behöver arbeta mer med Olika nivåer på lösningar – jämföra sitt eget sätt att lösa problemet på. Värdera vilken nivå olika lösningar är på – förståelse för vad en lösning på högre nivå innehåller.

33 Slutsats Kan en undervisning som bygger på formativ bedömning leda till att eleverna blir mer medvetna om sitt egna lärande ? Viktigt att eleverna förstår vad det är vi bedömer och hur vi gör det för att de ska komma vidare i sitt lärande. Kan en ökad delaktighet i bedömningsprocessen leda till större motivation att lära sig matematik? Vi såg ett större engagemang och en större motivation hos flertalet av eleverna. Kan olika former av matriser och skriftligt framåtsyftande få elever att nå högre mål? Eleverna blir mer kvalitetsmedvetna – inte mängden uppgifter som avgör vilken nivå de är på. Detta leder till större möjligheter för eleverna att nå högre mål i matematik.

34 Lgr11 Den arbetsmodell vi arbetat fram stämmer väl överens med kursplanens intentioner och de förslag till åtgärder man kommit fram till i nationella undersökningar för att förbättra undervisningen och öka intresset för matematik.

35 Bedömning – en resa med eleverna
Start Mål Mål Start

36 Helén Andersson Elisabet Davidsson helen.andersson@os.tranas.se