Liv och Hälsa ung 2013 – kort om undersökningen Hur mår våra ungdomar? Vi tittar på några utvalda livsstilsfaktorer och levnadförhållanden… Vi analyserar.

En presentation över ämnet: "Liv och Hälsa ung 2013 – kort om undersökningen Hur mår våra ungdomar? Vi tittar på några utvalda livsstilsfaktorer och levnadförhållanden… Vi analyserar."— Presentationens avskrift:

1

2 Liv och Hälsa ung 2013 – kort om undersökningen Hur mår våra ungdomar? Vi tittar på några utvalda livsstilsfaktorer och levnadförhållanden… Vi analyserar ”Hur mår du?” frågan lite djupare och ställer den i relation till skoltrivsel. Trygghet – vilka samband med andra variabler finns? Föräldrarnas gränssättning – spelar det någon roll? Diskussioner, reflektioner, frågor, funderingar… Vad kan vi mer erbjuda utifrån undersökningens resultat, några exempel!

3 Totalundersökning, åk 7, 9 och 2 på gymnasiet Data sedan 2005, trender 2013 ca 64% svarsfrekvens – webbenkät, analysbortfall Kontaktpersoner i varje kommun med analysprogram

4

5

6

7

8

9 Så… vad sa vi då? Våra ungdomar är mer stressade, känner sig mer nedstämda, sover bättre, äter skollunchen i högre utsträckning, fler som aldrig rökt, snusat eller druckit alkohol, färre som skolkar, färre med icke godkända betyg och en god framtidssyns för personlig del… Vi tittar lite närmre på hur våra ungdomar uppger att de mår!

10 Ökade skillnader mellan ”mår mycket bra” och ”mår bra”… en trend?

11 Ser vi samma trend för pojkar över tid? Vi kan alltså dra slutsatsen: Färre ungdomar uppger att de mår ”mycket bra” och fler uppger att de mår bra eller varken bra eller dåligt.

12 Vi kan också se över tid att färre uppger att de är ”väldigt nöjda” med sitt liv, stor skillnad mellan pojkar och flickor…

13 Hur kommer det sig då att fler uppger att de trivs ”mycket bra” i skolan?

14 Trygghetsindex… … är ett försök att, utifrån underlaget om trygghet, få ihop en begriplig och användbar kunskap som ytterligare kan samköras med andra variabler. I resultatet framkommer att ca. 13 % av alla barn i årskurs 7 och 9 i undersök-ningen känner en viss otrygghet. I årskurs 2 på gymnasiet, känner man sig något tryggare än eleverna i grundskolan. Cirka 12 % av alla elever i årskurs 2 känner någon sorts otrygghet. Undersökningen bekräftar också skillnader mellan könen angående hur trygg man känner sig. Sambandet är statistiskt säkerställt! Tjejer upplever mer otrygghet än vad killarna gör och dessa skillnaderna består mellan årskurserna.

15 Andel som upplever otrygghet i något av följande alternativ som ingår i ”trygghetsindex”, per årskurs. (Andel som svarat ”nej”). Plats:Åk 7Åk 9Åk 2 gym Bostadsområde dagtid 0,62%0,50%0,60% Bostadsområde kvällstid 4,09%4,30%4,10% Hemma 1,03%1,30%1,00% På väg till skolan 1,16%0,70% På fritidsgården 1,69%1,50%0,90% I klassrummet 2,11%1,70%1,20% På uteställen 2,32%2,20%1,80% På stan 2,94%2,60%3,30% På buss eller liknande 3,22%2,80%3,30% På nätet 3,64%3,70%3,40%

16 Trygghet och psykosomatiska symptom – finns det ett samband? Ja, det föreligger ett samband mellan ”psykosomatiska symptom” och ”trygghet”. Sambandet försvagas något i gymnasiet. Likaså kan man se ett klart samband mellan ”trygghet” och ”Psykisk ohälsa/välbefinnande”. Ju mer trygga ungdomarna är desto mer välbefinnande eller mindre ohälsa har dem.

17 Så här kan till exempel sambandet se ut… Resultatet visar att de som svarar att det mår ”mycket bra” också uppger att de alltid känner sig trygga hemma. De som uppger att de mår ”mycket dåligt” svarar nästintill lika många ”alltid och ofta” som ”nej och vistas inte där”…

18 Föräldrarnas roll… Föräldraindex eller föräldrarollsindex består av elever som svarat ”inte så noga eller inte noga alls” på frågan om ”hur noga är det hemma…” med ett antal beteenden: Inte så noga med..Åk 7Åk 9Åk 2 gym Använda narkotika 2,2%2,9%4,0% Skolka 2,7%4,9%7,2% Röka 3,3%7,3%17,3% Dricka alkohol 3,8%11,4%38,5% Skolarbete 5,7%8,7%11,2% Läggningsdags 21,3%35,8%50,2%

19 En viktig faktor som spelar roll är familjesammansättning. Barn som bor med båda föräldrar (biologiska) samtidigt har en lägre ”föräldraindex” (statistiskt säkerställt skillnad), dvs, starkare föräldraroll, vilket speglar att barnen i dessa familjer upplever att deras föräldrar har mer ”kontroll” över dem, än deras jämnåriga boende bara med en (biologisk) förälder. När det gäller riskfaktorer (benägenhet att konsumera det de inte får), är sambandet till föräldrarollen starkt. Ju starkare föräldrarollen är, desto mindre ”missbruk” (resultatet är statistiskt signifikant och sambandet är starkt ). Ovanstående samband minskar något med åldern.

20 Att inte använda narkotika och att inte skolka prioriteras högt av föräldrar, anser ungdomarna. Däremot ”när man skall gå och lägga sig” är förstås minst prioriterat och kort därefter är det att dricka alkohol. I undersökningen, kan man tydligt se tendens att ju äldre ungdomarna är, desto mer toleranta blir deras föräldrar beträffande beteenden och attityder, särskilt rökning. Just rökning är en utgörande riskfaktor till andra riskbeteenden så som riskbruk av alkohol och om man någon gång använt narkotika: Något positivt är det att föräldrarna inte tycks gå efter traditionella könsroller, det vill säga att de inte är mer toleranta mot killar än mot tjejer.

21 Föräldrarollen tycks påverka (direkt eller indirekt), hur mycket psykosomatiska symptom ungdomarna har. Ju starkare föräldraroll med upplevda gränser desto mindre symtom har ungdomarna. Det finns också ett starkt samband mellan hur barnen mår och hur deras föräldrars ”föräldraroll” är. Ju starkare föräldraroll, dvs föräldraindex, desto bättre mår ungdomarna. Det är dock något lägre samband bland de yngre (årskurs 7). Ett exempel på samband:

22 Vad mer kan vi erbjuda er? -Trender sedan år 2005 -Uppdelat på årskurs, kön med mera… -Skolnivå, stadsdelsnivå, kommunnivå, länsnivå… -Gediget material med över 100 frågor om bakgrund, hälsa, trygghet, vänner och föräldrar, levnadsvanor, ANDT, sex och samlevnad, skolan, fritid och livsmiljöer, politik, påverkan och framtid… -Analysera, korsköra och modellera fritt bland dessa via Liv och Hälsa ung analysprogram - fråga din lokala kontaktperson eller oss! Hur kan ni använda er av undersökningens resultat?

23

24 Andel med godkända/icke godkända betyg – fördelning boendeform (länet)