Samordnad Individuell Plan

En presentation över ämnet: "Samordnad Individuell Plan"— Presentationens avskrift:

1 Samordnad Individuell Plan
SIP SIP SIP Presentera oss: projektanställda med 2 uppdrag varav det ena SIP Har varit med i den länsövergripande arbetsgruppen som tagit fram grundutbildningen Ledningsgruppen AoV har beslutat att enhetschefer IFO ska internutbilda sina arbetsgrupper Ledningsgruppen OF har beslutat att …………………………………….. Runda, vilka är här och vilken tidigare erfarenhet har man av SIP?

2 Föreläsningens upplägg
Power Point om SIP Frågor Att fundera vidare på Fallbeskrivningar

3 När du ska utbilda dina medarbetare…
Omsorgsförvaltningen, i handboken, sök på SIP Arbete och välfärd Materialet finns på arbete och välfärds Insida under rubriken Kompetensutveckling – SIP-utbildningsmaterial

4 Innehåll 3. Start och förberedelser 4. SIP-möten 5. Upprätta en SIP
1. Vad och varför 2. När behövs en SIP? 3. Start och förberedelser 4. SIP-möten 5. Upprätta en SIP 6. Uppföljning och avslut

5 Vad är SIP? Av planen ska framgå
Samordnad individuell plan är lagstadgad sedan 2010 i 2 kap 7 § SoL och § 3 f HSL (fr o m Patientlagen). SIP är en plan som ska upprättas när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Av planen ska framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981) Den proposition som ligger till grund för lagen är Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Samordnad individuell plan som förklortas SIP är lagstadgad sedan 2010 genom att man införde ändringar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Från lagtexten: När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

6 SIP- att få helhetsbilden Den enskildes plan
Landstinget / Region Kronoberg Kommunen Den enskilde har i princip lika stark ställning som landstinget och kommunen. Syftet med en SIP är ökat inflytande och delaktighet för den enskilde, förbättrad samordning och att ge en helhetsbild av den enskildes situation för både den enskilde, närstående och berörda vård- och omsorgsgivare. Planen skall vara aktuell och följas upp kontinuerligt

7 Vilka kan starta en SIP? De som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska starta arbete med SIP om de upptäcker behov Förskola och skola har rätt att kalla till SIP om behov finns Barn, vårdnadshavare eller vuxna kan begära att en SIP upprättas Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan medverkar gärna vid upprättande av SIP Att neka till att upprätta en SIP kan endast ske i undantagsfall (prop 2008/09:193) Skolan är ofta en viktig samverkanspart då det gäller barn och unga. Samverkansöverenskommelse i Kronobergs län: Skolan har möjlighet att, efter rektors godkännande, kalla till SIP. AF och FK är ofta viktiga samverkansparter då det gäller vuxna. De har inte möjlighet att kalla till SIP, men kan uppmärksamma socialtjänsten och hälso- och sjukvården om de ser ett behov. Informerat FK om SIP, har erbjudit AF samma info. Ett undantagsfall kan vara att den enskilde redan har en individuell plan enligt någon annan bestämmelse, som uppfyller kriterierna för SIP.

8 Förskola och skola I Kronobergs län har skolan möjlighet att kalla till en SIP. Det är viktigt att skola och förskola deltar i arbetet med SIP eftersom skolan träffar alla barn och tidigt kan upptäcka barns olika behov. Rektorn godkänner att man kallar/går på SIP, men kan delegera vem som ska kalla/gå på SIP Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget Kronoberg och kommunernas social- och skolförvaltningar i Kronobergs län gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Gäller from 1 november 2014 Rektorn kan inte gå på alla sippar, kan tex delegera till elevhälsoteam, men det sker på rektorns uppdrag.

9 Varför är det viktigt att använda SIP?
Ökad specialisering Verksamheter inom vård- och omsorgssektorn är idag uppdelade i nivåer utifrån specialiseringsgrad och problemområde. Den ökade specialiseringen samt mångfalden av utövare ställer höga krav på professionell samverkan. Falla mellan stolarna (organisatoriska mellanrum) Samverkan behöver ske såväl inom respektive huvudman som mellan huvudmännen, allt för att förhindra att den enskilde faller mellan stolarna. SIP=Verktyg i samverkan

10 Exempel på grupper i behov av SIP
För vissa personer ska landstinget och kommunen utgå ifrån att det finns ett behov av SIP. Det gäller personer med omfattande behov tex: Personer med en kombination av psykisk sjukdom och missbruksproblem Personer med allvarlig psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar Personer med omfattande psykosociala behov Personer med demenssjukdom Multisjuka äldre med risk för återinläggning på sjukhus Skyldigheten för kommun och landsting att samplanera är inte begränsad till personer med stora och omfattande behov, utan gäller alltid när någon har behov av insatser från både kommunen och landstinget och dessa insatser behöver samordnas. Detta innebär att de planer som upprättas i hög grad kan variera i omfattning beroende på de enskilda personernas behov.

11 Insatser från flera verksamheter
Behov av samordning Pågående stöd från flera verksamheter eller behov av stöd från flera verksamheter Socialtjänst och LSS Skola Sjukhus Privata utförare Pågående stöd eller behov av stöd från kommun och landsting och behov av samordning. Gäller även privata utförare som kommun och landsting har avtal med.

12 Det finns många olika planer
Funktionshinder/omsorgen individuell plan, genomförandeplan enligt LSS Förskola och skola Åtgärdsprogram enligt skollagen Individ- och familjeomsorg Genomförandeplan samt vårdplan enligt SoL BUP Vårdplan enligt HSL SIP Rehabilitering rehabiliteringsplan enligt HSL Habilitering habiliteringsplan enligt HSL SIP är inte begränsad till vissa specifika målgrupper utan är till för alla, oavsett ålder, som har behov av insatser från två huvudmän. Om den enskilde redan har en plan är och den uppfyller kriterierna för en SIP är den att jämnställas med en SIP.

13 Det finns många olika möten
Vårdplanering= Kallelse sker via Linken. Ett planeringsmöte för att en person t ex ska lämna sjukhuset. Kan ske utan den enskilde. Nätverksmöte= Liknande SIP, är dock inte tvingande att komma. Har ingen speciell blankett. Ofta att var och en skriver anteckningar. SIP= Tvingande att komma. Kan aldrig ske utan den enskilde/företrädares samtycke. Det ska vara två huvudmän, kommun och landsting. Kallelse EJ via Linken. Särskilda SIP-blanketter. ”InternSIP”= Används när det är en huvudman. Kan ske via avdelningar, eller t ex mellan skolan och Arbete och Välfärd. Det är inte en SIP enligt lagstiftningen, men ok att använda blanketterna. Landstinget kallar till vårdplanering

14 Bedöma behov och starta ett SIP-arbete
De som arbetar inom verksamheterna ska göra en bedömning om det finns behov av att upprätta en SIP. Exempel på frågor för att bedöma behov av samordning; Behöver aktuella insatser från olika verksamheter ges samtidigt? Behöver aktuella insatser från olika verksamheter ges i en särskild tidsföljd? Behöver det tydliggöras för verksamheterna vem som gör vad? Behöver det tydliggöras för den enskilde vem som ansvarar för vad? Behövs det fler kompetenser för att tillsammans komma fram till behov av insatser? Behöver man en överblick av insatser för att motiveras att arbeta mot samma mål? Behöver en verksamhet kunskap om andra verksamheter för att bättre kunna hjälpa?

15 Initiativ, samtycke och kallelse
SIP-arbete Behov av SIP Nya uppföljningar Nya uppföljningar SIP-möte En samordnad individuell plan upprättas Uppföljning SIP-möte En samordnad individuell plan upprättas Uppföljning Initiativ, samtycke och kallelse Avslut Avslut Arbete pågår! Behov av SIP Finns behov av SIP? Någon verksamhet eller den enskilde uppmärksammar att det finns behov av en SIP. Initiativ och samtycke Samtycke skrivs på och förklara för den enskilde vad det innebär, kommer snart finnas en broschyr. Begäran av SIP på vaxjo.se. När man får en kallelse till SIP-möte ska den som kallar skriva syftet med mötet på inbjudan så att alla vet vad mötet ska handla om. Planen upprättas Man sitter ner och arbete pågår, varje aktör arbetar med de insatser som man kommit överens om på mötet. Uppföljning Kontinuerliga uppföljningar, någon form av uppföljningsmöte Avslut Planen avslutas när behoven är tillgodosedda eller den enskilde drar tillbaka samtycke.

16 Samtycke och kallelsen
För att upprätta en SIP måste samtycke ges. Det är bra att samtycke ges skriftligt men det går även med muntligt, detta måste då tydligt dokumenteras. Samtycket kan ges tillsvidare eller under begränsad tidsperiod När du skickar kallelsen, ange syftet på kallelsen. Varför kallar du till SIP?

17 Delaktighet Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och önskemål
Familjen eller den enskildes delaktighet är centralt i hela arbetet med SIP Närstående till den enskilde eller familjen eller andra viktiga personer ges rätt att delta i arbetet om man så önskar Möjlighet till tolk Detta innebär att professionella inte kan ha några möten utan att familjen eller den enskilde godkänt det Men….. Ibland är det bra med ett förmöte mellan verksamheterna som godkänts av den enskilde eller familjen Syftet med förmöte kan t ex vara att reda ut ansvarsfördelningen mellan verksamheterna.

18 Barnets rättigheter Sverige har skrivit under FN:s konvention om barnets rättigheter. Det innebär att Sverige måste göra sitt allra bästa för att det som står i konventionen ska bli verklighet. I förarbetena till lagstiftningen om SIP lyfts frågan om delaktighet fram, vilket överensstämmer med artikel 12. En SIP ska alltid upprättas tillsammans med den enskilde. Det innebär att ett barn ska vara delaktigt i förhållande till ålder och mognad. Det är upp till vårdnadshavaren att avgöra på vilket sätt barnet kan delta på ett SIP-möte

19 Information till den enskilde
Det är viktigt att den enskilde får information om vad en SIP innebär. Anpassad information Det är bra med information som är anpassad för målgruppen, t ex barn och för personer med funktionsnedsättning Olika medier - Hemsida - Tryckt material - Bilder - Berättelser - Filmer Ska komma en broschyr samt en broschyr bildstöd/lättläst Ska ligga på insidan i kommunen som går att skriva ut som broschyr SKL fem minuters filmer

20 Upprätta en SIP-plan När upprättas en SIP?
SIP-planen upprättas med fördel i samband med mötet Vad skiljer en SIP från en journalanteckning? I SIP-planen skrivs vilka insatser de olika huvudmännen ansvarar för. SIP-planen ersätter inte dokumentation i journaler Vad innehåller en SIP-plan? I planen ska framgå målet för den enskilde, både kort- och långsiktiga mål är viktigt att få med. Det ska formuleras vilka insatser som behövs från respektive verksamhet Vem som har ansvar för de olika insatserna ska tydligt framgå Vilken nivå ska du kalla? Avgör i samråd med den enskilde. Beslutsfattare eller den som arbetar närmast den enskilde? Eller båda? Om du inte vet vem som är ansvarig i annan verksamhet så kan du kalla utan att ange namn i kallelsen Om man är kallad till en SIP, ta reda på innan mötet vilket mandat du har, eller efter sippen och återkom till nästa SIP-möte

21 Livsområden i SIP Familj/anhörig/närstående Hälsa Ekonomi/försörjning
Boende Fritid/intresse Beroende Skola/utbildning/arbete/sysselsättning Övrigt

22 I början av mötet Informera om rollen som mötesledare
Sammanhangsmarkera Informera om varför mötet hålls Låt alla presentera sig Verksamhetsföreträdarna ska berätta vilken kontakt de har med den enskilde Säkerställ att samtliga har avsatt tid för mötet Informera om den sekretess som råder Se till att någon dokumenterar SIP-planen Se till att mötet har tydliga frågor som ska besvaras

23 Under hela mötet Håll fokus på målet, dvs frågeställningen i aktuell SIP-plan Håll tiden – se till att den avsatta tiden för mötet hålls Ge tid för paus Fördela ordet så att alla kommer till tals Var uppmärksam på barnets, anhörigas, den enskildes reaktioner och se till att alla är delaktiga Se till att mål för kommande insatser formuleras Se till att var och en beskriver vilka insatser som kommer att utföras för att målet ska nås – var konkreta

24 I slutet av mötet Innan mötet avslutas;
Sammanfatta vad ni kommit överens om. Se till att alla närvarande får en kopia på planen. Om man inte kan få en kopia direkt så ska den skickas skyndsamt. Målet är inom 5 arbetsdagar Boka tid för uppföljning. Informera om vad som händer om något inträffar som är avgörande för SIP-arbetet, exempelvis akuta situationer, ändring av insatser eller liknande. Samordningsansvarig utses beroende på vilka livsområden som är i fokus. De som skriver under planen är den enskilde, ansvarig från kommunen och ansvarig från landstinget

25 Om det uppstår oenighet
När verksamheterna inte kommer överens Begär rådrum. Om man inte kommer överens kan mötesledaren sätta upp en ny tid. Lyft frågan till närmaste chef i respektive organisation, som ska prioritera att ge ett snabbt svar i frågan. När den enskilde inte är nöjd Erbjud samråd. Om barnet, anhöriga eller den enskilde är missnöjd med mötet ska mötesledaren så snart som möjligt erbjuda samråd. Mötesledaren har ett stort ansvar att försöka lösa situationen.

26 Uppföljning - avslut Viktigt att de insatser man kommit överens om följs upp. Boka tid för uppföljningsmöte redan vid det första mötet. Bestäm utifrån prioriterat livsområde vem som är samordningsansvarig på nästa möte. När de uppsatta målen är uppfyllda och behov av insatser som behöver samordnas inte längre finns, avslutas planen. Planen avslutas om/när samtycket dras tillbaka. Det är inte givet att samordningsansvarig på första SIP-mötet ska vara det nästa gång.

27 Gemensamma mål Växjö kommun och landstinget har samma blanketter, samtyckesblankett, broschyr osv. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vill vara aktörer som också går att kalla även om de inte är tvingade att medverka. Broschyren kommer finnas på lättläst/bildstöd, önskemål från intresseorganisationerna. Förhoppning om att även trycka broschyren på olika språk.

28 Att tänka på Ibland kan man inte få svar direkt vid första SIP-mötet…
Till exempel kan en utredning behövas för att se om personen tillhör personkretsen och har rätt till vissa insatser enligt LSS. Det är viktigt att de som möts har något att tillföra. T ex måste kanske ett besök hos vårdgivaren först genomföras.

29 Avvikelser? Om SIP-mötet inte blir som det är planerat, t ex när kallade personer inte kommer, ska en avvikelse göras I omsorgsförvaltningen görs detta i Procapita, avvikelser Informationsöverföring, skriv i fritexten vad som avvek Extern avvikelse om det är utanför förvaltningen eller Landstinget.- Carina Yngvesson MAS Ej inlagd i Procapita, ring Carina Yngvesson Arbete och välfärd Skriftlig redogörelse skickas till verksamhetsutvecklare Kristine Lorentzson

30 Framgångsfaktorer Se helheten för individen –gå i takt
Tydligt syfte med SIP-mötet Min egen inställning till SIP Se det gemensamma ansvaret Individuella SIP:ar, ingen är den andra lik Skicka svårigheter runt SIP uppåt i organisationen vid oenigheter Kan krävas en del förarbete för att det ska bli en bra SIP Att förbereda den enskilde så att han känner att det är hans möte Inte vakta sitt eget- sträva efter samverkan Förmöte/delat möte

31 Framgångsfaktorer fortsättning
Antal personer på en SIP, ”rätt” personer Mötesledarens förmåga att leda mötet, kan man dela på uppdraget? Olika förväntningar på vad en SIP ska leda till, försök stämma av förväntningar på varandra innan sippen. Fördela ordet, att alla får komma till tals Ekonomiska frågor hör ej hemma på SIP-mötet Att ha kunskap om varandras verksamheter En SIP löser inte organisationsproblem Olika kulturer, t ex kan ordet ”rehab” betyda olika för olika professioner. Tydlighet ökar möjligheten till en bra SIP. Invagga inte den enskilde om att en annan verksamhet kan göra en viss insats om du inte vet det med 100 % säkerhet

32 Frågor?

33 Att fundera vidare på En bestämd SIP-dag i veckan? Möjligt/omöjligt?
Mötesledarens roll är stor, vad göra? Begreppsförvirring, många olika ord för möten och planer, vad göra? Anpassa insatserna till familjen, ge och ta Vilken kultur finns på din arbetsplats gällande synen på SIP? Vad har du själv för inställning till SIP?

34 Fallbeskrivningar Dela upp oss i smågrupper och diskutera fallbeskrivningar

35 Lycka till!