Syftet med ekologi Ordet ekologi kommer från grekiska orden oikos/eko = hus och logos  = lära. Alltså läran om huset, eller om helheten. Det är viktigt.

En presentation över ämnet: "Syftet med ekologi Ordet ekologi kommer från grekiska orden oikos/eko = hus och logos  = lära. Alltså läran om huset, eller om helheten. Det är viktigt."— Presentationens avskrift:

1 Syftet med ekologi Ordet ekologi kommer från grekiska orden oikos/eko = hus och logos  = lära. Alltså läran om huset, eller om helheten. Det är viktigt att vi förstår och inte stör, eller förstör, samspelet i det här ”huset” som vi kallar jorden där vi alla bor och lever.  Människans utveckling och framfart har redan lett till att 40 % av jordens organismer är utrotningshotade. Många arter går fortfarande att rädda bland annat genom att vi lär oss mer om ekologi och det stora samspelet mellan naturens olika delar. Vi måste visa större respekt för naturen i framtiden annars kan vi själva riskera att bli utrotningshotade.

2 Allt hänger ihop, från mikroorganismer, till växter och alla andra djur

3 Vad är Ekologi ? Läran om samspelet mellan växter, djur och den icke levande miljön kallas ekologi

4 Ekologi och miljö Alla organismer lever i någon form av ekosystem. Vi brukar förklara ekosystem som ”ett avgränsat område där levande organismer samverkar med varandra och med den icke–levande naturen”.  Gränserna för ekosystemet bestämmer egentligen människan som studerar det! Du kan alltså se en liten vattenpöl som ett ekosystem, eller hela jordklotet.

5 Miljöfaktor Exempel på miljöfaktorer som påverkar ekosystem
är ljus, temperatur, vind, nederbörd, berggrundens egenskaper och tillgång på närsalter.

6 Samspel & beroende

7 Ekosystem Alla djur, växter och mikroorganismer som lever inom ett område bildar tillsammans med omgivningen det som kallas för ekosystem

8 Exempel på ett ekosystem Stora och små ekosystem
Det kan till exempel vara: en sjö, ett hav, en skog, äng, savann, öken en hel stad. jorden

9 Ett ekosystem kan också vara en kompost som matas med växter och organiskt material. Sedan tar olika nedbrytare (bakterier och mikroorganismer) hand om och förvandlar (bryter ned) innehållet till ny näring som kan användas som jord och gödning till nya växter.

10 En hönsgård är ett annat exempel på ekosystem
En hönsgård är ett annat exempel på ekosystem. Hönorna äter växter, maskar, insekter och hushållsavfall och ger ägg och gödsel tillbaka. Äggen kan ätas av människorna som håller hönsen. Avföringen är bra gödsel som kan användas till växtodling. Och så vidare i ett evigt kretslopp

11 Ett mindre exempel på ekosystem kan vara ett akvarium som vi har hemma
Ett mindre exempel på ekosystem kan vara ett akvarium som vi har hemma. Då kan vi studera hur fiskarna, växterna, nedbrytarna förhåller sig till varandra. Vi kan se hur mängden föda och näring, tillgång till ljus, gifter i vatten och mängden salt påverkar livet där inne.

12 Miljöfaktor yttre faktorer som torka, regn och stormar. Kalhyggen, sura regn, bränder eller utsläpp av skadliga kemikalier kan störa och totalt förändra samspelet mellan djur, växter och mikroorganismer.

13 Här 2 exempel hur miljö kan påverka ekosystemet.
En sommar med mycket regn kan exempelvis göra att det växer mycket svamp i skogen till hösten. En kall vår med många frostnätter gör kanske att blomknopparna på fruktträden fryser bort och sommaren blir utan äpplen.

14 Ekosystem består av följande:
Växtsamhälle Djursamhälle Producent Miljöfaktorer Nedbrytare

15 När vi tittar på ekologin, delar vi upp omgivningen i större och mindre helheter.
- På individnivån kan det exempelvis handla om hur en abborre klarar att hitta föda och föröka sig i förhållande till andra abborrar i samma sjö. - Eller hur alla abborrar i sjön klarar att överleva och föröka sig i förhållande till andra större fiskar, fåglar och eventuella utsläpp i sjön.

16 Population och samhälle
Alla individer i ett ekosystem som tillhör samma art bildar tillsammans en population. t.ex. Harar – harpopulation Elever i klassrummet – elevpopulation.

17 Energi flödar Solens strålningsenergi förser jordens ekosystem med energi. Energin flödar genom ekosystemen. Växterna samlar in solenergi vid fotosyntesen och sparar energin i form av energirika molekyler. Andra organismer som lever av det växterna samlat in får ut energi genom att bryta ned molekyler i sin cellandning. I samband med att energin används vid muskelarbete och ämnesomsättning frigörs energin till slut i form av värme. Värmeenergin strålar hela tiden från varma kroppar ut i omgivningen och så småningom ut i rymden. Den energin kommer aldrig att kunna utnyttjas av någon organism utan är för evigt borta från biosfären.

18 Den kemiska reaktionen ser ut så här:
Fotosyntes                 Landväxter tar upp koldioxid från luften och vattenväxter tar upp koldioxidgas som är löst i vattnet. Sedan avger land- och vattenväxter syrgas.              Den kemiska reaktionen ser ut så här:             Koldioxid + vatten + energi ( sol) --> syrgas + druvsocker

19 Den kemiska reaktionen ser ut så här:
Cellandning Förbränning av lagrad energi (t ex druvsockret som bildades i fotosyntesen när det gäller växter) sker i cellandningen med hjälp av syre, så att det bildas energi som växten/djuret behöver för att leva. Den kemiska reaktionen ser ut så här: Kolhydrater + syre ––> koldioxid + vatten + ”användbar energi” 

20 Population Samtliga individer av en art som lever inom ett område bildar en population. Populationen kan variera i storlek beroende på faktorer i omgivningen.

21 Population – Födsel/Död
En blåmes får ungefär 8 ungar per år Hur många blåmesar finns det efter 7 generationer? 2 generationer 6 generationer 3 generationer 5 generationer 7 generationer 1 generation 4 generationer 32.768 4.096 512 64 1 8

22 balans i ekosystemet Hur stor en viss population är påverkas av andra organismer eller vad som händer i omgivningen. Som exempel kan vi ta hararna i skogen. Så länge de har gott om mat och plats och det är ont om räv så ökar hararna i antal. Men om de blir för många som ska dela på maten (växterna) riskerar många harar att svälta ihjäl. Ökar antalet rävar i skogen minskar också antalet harar, eftersom rävarna äter hararna. Efter viss tid blir det balans i ekosystemet och i de olika populationerna.

23 Populationers storlek
Konkurrens inom arten Klimat Parasiter Rovdjur Föda

24 samhälle Växtsamhällen och djursamhällen Alla växter (olika arter) inom ett ekosystem bildar ekosystemets växtsamhällen Alla djur bildar djursamhällen även om det är olika populationer.

25 Näringskedja Näringskedja är det begrepp som visar hur organismer genom att leva av varandra överföra energi och näring från en organism till en annan. Alla näringskedjor börjar med växter. Varför?

26 Näringskedja består av:
Producent: Alltid fotosyntetiserande Förstahandskonsument Växtätare Andrahandskonsument Äter växtätarna Tredjehandskonsument Toppkonsument Har inga naturliga fiender

27 Näringskedja Förstahands- konsument Andrahands- Producent konsument
Tredjehands- konsument Toppkonsument

28 Ett exempel kan vara näringsöverföringen mellan växter, möss, huggorm och grävling, som då visas på det här sättet:

29 En näringsväv påminner mycket om en näringskedja, eftersom en näringsväv är flera näringskedjor som sitter ihop. Ett exempel på en väv kan se ut så här:  .

30 Exempel

31 Välj ett vilt djur och berätta vad som kan påverka just det djurets population

32 Vad är Ekologiska nisch
När man beskriver vad en viss art behöver för att kunna överleva, växa och fortplanta sig, talar man om artens ekologiska nisch eller livsutrymme. Det gäller både djur och växter.

33 Ekologisk Nisch boplats föda gömställe jord

34 Varje art i naturen har ett eget livsutrymme ( ekologiska nisch) som inte delas med någon annan, eftersom konkurrensen är mycket stor mellan olika arter. Gulbhar Zaynal

35

36 Alla djurarter har sitt speciella beteende, som syftar till att arten ska överleva och utvecklas
Kamouflage .

37 Vem äter vem?

38 Vad tror du händer om ett främmande djur förs in i Sverige?
Tex. Mink och kanadagås som ganska nyligen kommit till Sverige

39 Kanadagåsen Kanadagåsen och människan Från olika håll rapporteras om ökande skador på gröda. Det förekommer också problem i parker och vid sjöar där gässen förorenar genom sin spillning. Inventeringarna av kanadagås har inte samma goda täckning som för andra gåsarter.

40 Minkar Minkar är ett problem i Stockholms skärgård. Många minkar har släppts ut eller rymt från pälsfarmar. Äter främst sjöfåglar som häckar på marken, men även mindre däggdjur, kräldjur och fisk. Fåglar som är hotade på grund av minken är tobisgrisslan i Stockholms skärgård och skräntärnan i Blekinge skärgård.

41 Många arter är direkt beroende av varandra.
Man säger att de lever i symbios

42 Försurning Svavelföreningar Svavelsyra Kväveföreningar Salpetersyra
Svavelföreningar är kemiska föreningar som innehåller grundämnet svavel. Kväveföreningar är kemiska föreningar som innehåller grundämnet kväve.

43 Symbios Mykorrhiza

44 Nedbrytare Bryter ner döda djur och växtdelar så att delarna kan användas igen M M M Nedbrytare Jord med mycket mineraler

45 Vad menas med symbios? Ge exempel.
Andra arter lever som parasiter. Vad menas med parasiter? Ge exempel

46 En näringskedja består av producenter konsumenter och nedbrytare
. En näringskedja består av producenter konsumenter och nedbrytare

47 Var får producenterna sina råvaror och sin energi ifrån?
                                      Var får producenterna sina råvaror och sin energi ifrån? .

48 Varför heter det producenter?
Ge även några exempel på sådana.

49 Koldioxid + vatten (ljusenergi, klorofyll) ––> kolhydrater + syre
Kolhydrater (fett, protein) + syre ––> koldioxid + vatten + ”användbar energi”

50 Näringspyramid 90 % 10 %

51 Näringspyramid Biomassa räv = 10 kg Biomassa kanin = 100 kg
Biomassa gräs = 1000 kg biomassa, vikten av all levande substans, dvs. den sammanlagda vikten av alla levande organismer, inom ett visst område. Vanligen utgörs biomassans huvuddel av växter. Den kan anges både som friskvikt och som torrvikt. Torrvikten ger de lättast jämförbara värdena, eftersom vattenhalten ho

52 Det kan finnas flera led av konsumenter och då benämner man dem
1:a konsument 2:a konsument o.s.v. Beskriv vad som menas med en konsument och ge även exempel på några sådana.

53 Vad händer med djur och växter när de dör?
.

54 . Allting fins kvar i naturen, ingenting försvinner, allting sprider sig. Man talat om kretslopp. Näringskedjor är också kretslopp där energi och näring ständigt överflyttas mellan organismer.

55 Uppgift 1: Bygg näringskedjor med hjälp av ordkort.
Gör ordkort med nedanstående ord på växter och djur. Daggmask Björk Mus Bakterier Gräs Hare växtplankton, Iller Svamp Myra Talgoxe Rådjur Djurplankton, Obborre Räv Fästing Människa Gädda Och fiskgjuse

56 Gör om dina näringskedjor till en näringsväv.
Utgår från människan i mitten av din näringsväv och sätt ut pilar mellan ordkort. Försök att placera in så många ord som möjligt Byt ut människan mot ett djur eller en växt och bygg en ny näringsväv. Komplettera gärna dina näringskedjor och näringsvävar med egna växter och djur

57 Undersökning av ett ekosystem i din omgivning.
Välj ett lämpligt område. Du kan antingen mäta upp en naturruta eller välja ett naturligt avgränsat område, t.ex. en skogsbacke Rita en skiss över området. På skissen kan du märka ut var du har gjort din undersökning Anteckna vilka växter och djur som finns i ditt valda området. Ta hänsyn till temperatur, luftfuktighet och ljusförhållande i luft och mark. Glöm inte att leta efter spårtecken av djur i området. Det kan vara fotavtryck, spillning , spybollar från rovfåglar, gnagmärken på buskar, träd, kottar och nötter, hårtussar eller fjädrar, trasiga fågelägg etc

58 Efterarbete Skriv vilka artbestäm av växterna och djuren som finns i ditt valda området. Vilka är producenter, konsumenter och nedbrytare i det undersökta ekosystemet? Hur kan en näringspyramid i ditt ekosystem se ut? Rita gärna en bild. Vad tror du händer med ditt ekosystem om några arter plötsligt dör ut eller försvinner?

59 Kretslopp Ett kretslopp är inom ekologi , den cirkulation som varje grundämne, förening eller molekyl gör, då den färdas genom olika delarna av ett ekosystem. Alla ämnen som finns i organismer är delar av kretslopp, och tiden som det tar för en molekyl att fullborda ett "varv" i cykeln kan ta olika lång tid, i många fall upp till flera miljoner år. De viktigaste kretsloppen eller cyklerna är: kolets kretslopp vattnets kretslopp kvävets kretslopp syrets kretslopp fosfors kretslopp svavlets kretslopp vätets kretslopp

60 Närsalter Närsalter är jordskorpans fasta beståndsdelar som även kallas för mineralämnen. Närsalter utgör näring till levande varelser. Växter och djur bygger in nödvändiga närsalter i sina kroppar när de växer upp. Närsalterna kommer ifrån berggrunden som vittrat sönder samt från döda organismer (djur, träd, blommor mm.). Vattnet löser ut närsalter ur berggrund och mineralkorn i jorden, vilket kallas för vittring. Det mesta av närsalterna i jorden kommer dock från förmultnade växter och djur. Exempel på närsalter är: nitrat, fosfat, ammonium och kaliumsalt

61 mineral Ett mineral är ett fast oorganiskt ämne som förekommer i naturen Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart. Vitaminer och mineraler fyller många funktioner i våra kroppar. Vitaminerna är ett antal livsnödvändiga organiska ämnen som kroppen inte själv kan bilda och måste därför tillföras genom födan eller tillskott. Mineraler bidrar till att bygga upp delar av kroppen som skelett, tänder och brosk. Kroppen behöver också mineraler för att kunna upprätthålla sin vatten- och saltbalans, för musklernas arbete och för att nervimpulser och signalöverföring mellan celler ska fungera.

62 I jordens atmosfär finns kol främst i form av koldioxid (CO2), den har en stor betydelse för livet på jorden. Kol finns även i andra gaser som metan (växthusgaser) som driver den globala uppvärmningen. Kol lämnar atmosfären genom växternas fotosyntes då koldioxiden omvandlas till kolhydrater och syre. Kol återförs till atmosfären genom djur och människors andning. Bakterier och svampar i närvaro av syre bryter ned kolet i döda djur och växter och omvandlar det till koldioxid. Förbränning av organiska material som kol, petroleum och naturgas då kolet oxideras till koldioxid. Det varma ytvattnet i oceanerna släpper ifrån sig koldioxid. vulkanutbrott då bland annat vattenånga, koldioxid och svaveldioxid släpps ut i atmosfären. kolets kretslopp

63                                                              Översiktsschema över kolets kretslopp

64