NSPH Riksförbundet Attention

En presentation över ämnet: "NSPH Riksförbundet Attention"— Presentationens avskrift:

1 NSPH Riksförbundet Attention
Riksförbundet rättigheter, frigörelse, hälsa, likabehandling - RFHL Riksförbundet för Social och Mental Hälsa – RSMH Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd - SPES Riksföreningen Frisk/Fri Ungdom för social hälsa-RUS Schizofreniförbundet Svenska Ångestsyndromsällskapet Sveriges Fontänhus Svenska OCD-förbundet Ananke Associerade medlemmar Föreningen Balans Föräldraföreningen Mot Narkotika – FMN Self harm and eating disorder - Shedo

2 BAKGRUND Miltonsatsningen 2004 – 2006, utredning, projektmedel och brukarmedverkan December 2006: Ambition och ansvar och ”Så vill vi ha det!” Mars 2007 medel för nationellt inflytande och bildande av nationellt nätverk – NSPH. Medverka till bildande av lokala/regionala nätverk som får stöd vid lokal och regional organisering. Förstärkt och förlängt stöd från 2012 – 2016 som en del av regeringens PRIO-satsning. Ingår i samordningsarbetet med SKL och Soc.dep.

3 NSPHiG Lokalt och regionalt nätverk i Göteborg och Västra Götaland www
NSPHiG Lokalt och regionalt nätverk i Göteborg och Västra Götaland

4 NSPHiG Attention i Göteborg Attention Kungälv/Hisingen
RSMH Livet (associerade) RSMH Näckrosen FUSiG utbrända/stressutsatta RFHL Göteborg SPIV Autism- och Aspergerfören (associerade) X-CONS

5 NSPHiG forts OCD-föreningen Ananke Göteborgsfontänen
Ångestsyndromsällskapet (associerade) Aktivitetshusets vänner Föreningen Frisk/Fri i Göteborg Gyllenkroken SPES IBIS SHEDO

6 Samordna rehabiliteringen
Utbildningar Din egen makt, Din egen berättelse, Med starkare röst Din rätt Etikcaféer Metoder för brukarsamverkan Samordna rehabiliteringen Lokal styrgrupp IPS Brukarcoach Brukare som coacher för ökad aktivering och mot arbete. NSPHiG Samordning för 18 PBA-föreningar. Hjärnkoll Ambassadörer utbildar och föreläser för allmänhet, verksamheter, myndigheter. MHFA SPIV och NSPHiG FACT Anställa brukare i teamet - projekt i samarbete med psykiatri SU Brukarrevision Verktyg för kvalitetsutveckling av verksamhet. Kvalitetssäkring för beställare och patient/närstående. Boendecoach Utbildning/support för boendestödjare, chefer. Själverfarna coacher som aktivitetsstöd till boende. Samverkan lokalt/regionalt Gemensamma råd och konferenser. Länssamverkansrådet, Visa Vägar

7 NSPH:s studiecirkelmaterial
Din egen makt En studiecirkel som handlar om att ta fram de drömmar och idéer som du har och använda dem för att förbättra ditt liv. Grundutrustning för din egen makt - Vad är det som styr i ditt liv? Drömma, vilja, planera, testa - Hitta just din dröm, Kom ett steg närmare drömmen idag Säg vad du vill - Bli bättre på att få kontakt, testa ett möte Nyttiga saker från A till Ö - Få reda på var du kan få hjälp och stöd Hur går det sen? - Öva mer på det som är viktigast Att gå vidare - Planera för ännu mer förändring

8 NSPH:s studiecirkelmaterial
”Din egen berättelse” En studiecirkel där du, tillsammans med andra, kan reflektera över era egna berättelser om psykisk ohälsa. Vad har hjälpt dig? Vad har hjälpt andra? Här kan du stöd att forma dina erfarenheter till en berättelse som kan bidra till utveckling av vård och arbetsliv. Varför behöver vi mer inflytande? Vad kännetecknar en bra representant? Vad behöver representanten kunna? Vad behöver representanten från dem hon eller han representerar? Hur genomför man bra och demokratiska möten? Hur fungerar kommuner och landsting? Olika metoder för inflytande? Hur samverkar man med andra föreningar på lokal och regional nivå? Ta fram en handlingsplan

9 NSPH:s studiecirkelmaterial
Med starkare röst En studiecirkel om hur du, tillsammans med andra, kan vara med och påverka vård och omsorg på psykiatriområdet och som ger kunskap för dig som vill ta steget att företräda andra. Varför behöver vi mer inflytande? Vad kännetecknar en bra representant? Vad behöver representanten kunna? Vad behöver representanten från dem hon eller han representerar? Hur genomför man bra och demokratiska möten? Hur fungerar kommuner och landsting? Olika metoder för inflytande? Hur samverkar man med andra föreningar på lokal och regional nivå? Ta fram en handlingsplan

10 NSPH:s studiecirkelmaterial
DIN RÄTT – fundera, diskutera och agera – ett studiematerial om allas rättigheter. Detta är ett studiematerial som vänder sig till dig som vill lära dig mer om mänskliga rättigheter och diskriminering, särskilt i relation till psykisk hälsa. Det är ett material där samtal, övningar och diskussioner är i fokus.

11 Etikcafe’ för diskussion och reflektion

12 ”Metoder för brukarsamverkan” En utbildning som vänder sig till kommuner som saknar brukarorganisationer eller som vill stimulera en sådan diskussion om brukarinflytande på individ, verksamhet och system nivå.

13 Samordna rehabiliteringen
Utbildningar Din egen makt, Din egen berättelse, Med starkare röst Din rätt Etikcaféer Metoder för brukarsamverkan Samordna rehabiliteringen Lokal styrgrupp IPS Brukarcoach Brukare som coacher för ökad aktivering och mot arbete. NSPHiG Samordning för 18 PBA-föreningar. Hjärnkoll Ambassadörer utbildar och föreläser för allmänhet, verksamheter, myndigheter. MHFA SPIV och NSPHiG FACT Anställa brukare i teamet - projekt i samarbete med psykiatri SU Brukarrevision Verktyg för kvalitetsutveckling av verksamhet. Kvalitetssäkring för beställare och patient/närstående. Boendecoach Utbildning/support för boendestödjare, chefer. Själverfarna coacher som aktivitetsstöd till boende. Samverkan lokalt/regionalt Gemensamma råd och konferenser. Länssamverkansrådet, Visa Vägar

14 Kampanjaktivitet malmöfestivalen

15 Mental Health First Aid MHFA
Första Hjälpen till Psykisk hälsa

16 Första hjälpen till psykisk hälsa
Olika psykiska ohälsotillstånd: Alkohol- och narkotikamissbruk Aggressivt beteende Depression Psykossjukdomar Självskadebeteende Självmordstankar, suicidförsök Ångesttillstånd

17 Fortsatt stöd för MHFA YMHFA som pilotutbildningar i Jönköping och Stockholms län. SKL-satsning på MHFA-äldre. Nationell satsning 2014.?

18 Samordna rehabiliteringen
Utbildningar Din egen makt, Din egen berättelse, Med starkare röst Din rätt Etikcaféer Metoder för brukarsamverkan Samordna rehabiliteringen Lokal styrgrupp IPS Brukarcoach Brukare som coacher för ökad aktivering och mot arbete. NSPHiG Samordning för 18 PBA-föreningar. Hjärnkoll Ambassadörer utbildar och föreläser för allmänhet, verksamheter, myndigheter. MHFA SPIV och NSPHiG FACT Anställa brukare i teamet - projekt i samarbete med psykiatri SU Brukarrevision Verktyg för kvalitetsutveckling av verksamhet. Kvalitetssäkring för beställare och patient/närstående. Boendecoach Utbildning/support för boendestödjare, chefer. Själverfarna coacher som aktivitetsstöd till boende. Samverkan lokalt/regionalt Gemensamma råd och konferenser. Länssamverkansrådet, Visa Vägar

19 Göteborg 2012

20 Samordna rehabiliteringen
”På lokal/regional nivå finns ett antal nätverk för brukar- och närståendeorganisationer som är eller kan bli viktiga samarbetspartner i arbetet med att utveckla en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering.” (sid 48)

21 ”Jag hade låga förväntningar, jag visste inte så mycket om det (brukarcoachstödet). Jag märkte fort att det var tusen gånger bättre än jag förväntade mig. Jag tänkte att jag skulle testa nån gång för att få veta mer vad det innebär. Jag hade inga eller låga förväntningar. Jag trodde inte att jag skulle fortsätta med brukarcoachen direkt, men det visade sig ganska snart att jag ville fortsätta, för det var ett väldigt bra stöd. ” Intervju B6

22 ”Brukarcoachen kan förstå, förstå mig på ett sätt som andra inte gör
”Brukarcoachen kan förstå, förstå mig på ett sätt som andra inte gör. Jag blir säkrare, starkare, känner mig inte så ensam om saker. Får bättre självkänsla och bättre självförtroende.” //Intervju B2

23 ”Man får en annan förståelse
”Man får en annan förståelse. För många gånger förstår man inte själv varför det kör ihop sig så mycket i vardagen. Och det är bra att få det förklarat från någon som haft det likadant, och få höra att man inte är lat och dum i huvudet och så… Man jobbar mer som ett team än att det är en som får hjälp och en som pratar och säger vad man ska göra. Man får inte bara tips och råd, man konkretiserar det mer och gör sakerna tillsammans.” //Intervju B4

24 Samordna rehabiliteringen
Utbildningar Din egen makt, Din egen berättelse, Med starkare röst Din rätt Etikcaféer Metoder för brukarsamverkan Samordna rehabiliteringen Lokal styrgrupp IPS Brukarcoach Brukare som coacher för ökad aktivering och mot arbete. NSPHiG Samordning för 18 PBA-föreningar. Hjärnkoll Ambassadörer utbildar och föreläser för allmänhet, verksamheter, myndigheter. MHFA SPIV och NSPHiG FACT Anställa brukare i teamet - projekt i samarbete med psykiatri SU Brukarrevision Verktyg för kvalitetsutveckling av verksamhet. Kvalitetssäkring för beställare och patient/närstående. Boendecoach Utbildning/support för boendestödjare, chefer. Själverfarna coacher som aktivitetsstöd till boende. Samverkan lokalt/regionalt Gemensamma råd och konferenser. Länssamverkansrådet, Visa Vägar

25

26

27 Brukarrevision inom Hisingens psykiatri, HSN 11:s upptagningsområde
Mål - Att följa upp vad nedläggningen av den allmänpsykiatriska mottagningen på Hisingen i somras får för konsekvenser för patienter, närstående och boende inom HSN 11:s upptagningsområde Målgrupp – Patienter, närstående och boende inom HSN 11:s upptagningsområde Metod – Utskick kommer att göras på två sätt: Annonsering i ”Hisingsbladet” med hänvisning till tre metoder: webbenkät, enkät att fylla i själv på Hisingen (vid tre platser och tillfällen) eller till ett möte med intervjuare (vid tre platser och tillfällen) – se nedan ”Förslag på inbjudan”. Ett separat utskick kommer att göras till patienterna som idag går på Centrum/Frölunda-mottagningarna och som tidigare har gått på Hisingsmottagningen. Samma innehåll i utskicket som i annonseringen i ”Hisingsbladet” – se nedan ”Förslag på inbjudan”. Beställare - HSN 11 Utförare - NSPHiG Tidsram - Sept 2013 – våren 2014

28 Samordna rehabiliteringen
Utbildningar Din egen makt, Din egen berättelse, Med starkare röst Din rätt Etikcaféer Metoder för brukarsamverkan Samordna rehabiliteringen Lokal styrgrupp IPS Brukarcoach Brukare som coacher för ökad aktivering och mot arbete. NSPHiG Samordning för 18 PBA-föreningar. Hjärnkoll Ambassadörer utbildar och föreläser för allmänhet, verksamheter, myndigheter. MHFA SPIV och NSPHiG FACT Anställa brukare i teamet - projekt i samarbete med psykiatri SU Brukarrevision Verktyg för kvalitetsutveckling av verksamhet. Kvalitetssäkring för beställare och patient/närstående. Boendecoach Utbildning/support för boendestödjare, chefer. Själverfarna coacher som aktivitetsstöd till boende. Samverkan lokalt/regionalt Gemensamma råd och konferenser. Länssamverkansrådet, Visa Vägar

29

30 Vad med riktlinjerna? Dagens riktlinjer pratar om, åt och för. Vi pratar om brukarinflytande istället för att tillåta det. Brukarinflytande sker inte i teorin utan i praktiken. Skapa inflytandeverksamheter, forska och evidenssäkra.

31 Projekt 1C Bevakar nationella, regionala och lokala utbildningar
Tillser behovet av patient-, brukar- och närståendeperspektiv i olika utbildningar tex Metis och Västkompetens

32 Avstamp 2007 Mars 2007 medel till NSPH Utveckla brukarinflytandet!
Nationella riktlinjearbeten 2007 – Nollvision MHFA 2008 – Kompetensmedel baspersonal Attitydkampanj Hjärnkoll 2010 – 2014? Samordna rehabiliteringen-lokal styrgrupp 2011 – IPS-medel modellkommuner-brukarcoacher Utbildningar-Din egen makt, Din egen berättelse, Med starkare röst, Din rätt, Etikcaféer. Brukarrevisioner FACT-modellen Boendecoacher

33 Attityduppdrag - beslut
”Regeringen beslutar att ge Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) i uppdrag att i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program för att öka kunskapen om och förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning”.

34 Mediekampanjen Målet för mediekampanjen är både att nå ut till en bred allmänhet och skapa ett offentligt samtal om attityder och beteende i frågor som rör psykisk ohälsa, men också förmå media att skriva nyanserat – inga krigsrubriker som skapar fördomar.

35 Magasinet Tara

36 Exempel på fördomar 25 procent kan inte tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom. 20 procent skulle inte bjuda in någon till sitt hem om han eller hon visste att personen led av en psykisk sjukdom. 61 procent anser att de flesta personer som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik inte är pålitliga barnvakter.

37 Kampanjen börjar få effekt
1,3 miljoner (15% av befolkningen) har sett kampanjen I kampanjlänen ser man att kampanjen har bidragit till den positiva attitydförändringen framför allt inom social distans: Var tredje person som upplevt det som skrämmande att tänka sig att människor med psykiska sjukdomar bor i ens bostadsområde har minskat från 17 procent till 11 procent. En positiv förändring på 35 %. Drygt var fjärde person som tidigare inte ville bo granne med en psykisk sjuk har ändrat uppfattning (från 18 procent till 13 procent), en positiv förändring på 28 %. RB Workshopledaren: Forskning visar att det är när personer går ut och berättar i kombination med mediekampanj som visat sig framgångsrikt för att uppnå positiv attitydförändring. Tack vare er är kampanjen synlig. Utfallet blivit bra som också påverkat attityder i positiv riktning. Berätta kort om resultatet från senaste befolkningsundersökningen Kampanjen börjar få effekt.

38

39 Utbildning/påverkan Attitydambassadörerna är bärare av kampanjens budskap och kan genom att berätta om sig själva, sina erfarenheter och behov bidra till att ge en bild av hur det är att leva med en psykisk sjukdom och ett psykiskt funktionshinder.

40 Utbildning forts Forskning visar entydigt att en direkt och personlig kontakt med människor med psykisk funktionsnedsättning är ett av de mest kraftfulla sätten att förändra och förbättra attityder.

41 Ambassadör som utbildare
Utgångspunkten är att den organisation/verksamhet som beställer attitydambassadörernas arbete också medverkar till finansiering av insatsen. Attityduppdraget står för utbildning och fortbildning av attitydambassadörer.

42 Lokal mobilisering Erfarenheter från andra kampanjer och resultat från forskningen visar att attityder förändras mest effektivt när man kombinerar uppmärksamheten från den nationella medieexponeringen med ett lokalt uthålligt påverkansarbete – ökat lokalt brukarinflytande.

43 Arbetsliv Utgångspunkten är att företag, myndigheter, kommuner och landsting har mycket att vinna på att vara en inkluderande arbetsgivare som aktivt stödjer psykisk hälsa på arbetet. Att inkludera människor med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning är en mångfaldsfråga och grundläggande för en psykiskt hållbar arbetsplats.

44 Psykisk ohälsa något vi skäms för..?
Så många som 40 procent väljer att inte berätta om sin psykiska ohälsa på jobbet. Dels för att tystnaden kan vara ett tecken på rädsla för att bli diskriminerad eller dåligt bemött, dels för att tystnaden kan vara förknippad med problem i arbetsmiljön.

45 Svar från 220 av Sveriges 290 personalchefer i kommunerna
Endast hälften av Sveriges kommuner jobbar systematiskt och förebyggande för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. I de kommuner där personalchefen har utbildat sig inom området psykisk ohälsa jobbar kommunen mer aktivt och förebyggande mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Cheferna inom kommunen har då betydligt oftare skriftliga riktlinjer och rutiner för hur man ska upptäcka signaler på psykisk ohälsa tidigt och agera.

46 Kommuner forts Det är bara nära hälften av kommunernas personalchefer som har någon form av utbildning inom området psykisk ohälsa. Det är bara fyra av tio kommuner som har en bra överblick kring hur vanligt det är med psykisk ohälsa i den egna organisationen. Denna kunskap är en nödvändig förutsättning för ett systematiskt arbete för att förebygga dessa onödiga sjukskrivningar.

47 (H)järnkoll – för ett psykiskt friskare Sverige
Fördomarna utestänger människor från vardagslivet och arbetslivet, och urholkar Sverige både mänskligt och ekonomiskt. Människor förminskas till att bli ett hot istället för en möjlighet, till att bli en utgift istället för en tillgång. RB Budskapen vanligt, viktigt prata om, du kan göra skillnad Den här linjen har vi valt för att tydliggöra vad vi i kampanjen jobbar mot. Ambassadörernas berättelse är satt sedan grundutbildningen. Den ska inte ändras men vävs in på ett nytt sätt i det nya angreppssättet. Berättelsen ska ses som argument när ni går ut och pratar. Vidareutvecklar er berättelse. Syfte: att förstå kampanjens angreppssätt Handlar om att påverka. Framgångsrik attitydförändring nöta in budskapen om och om igen. Prata enkelt är viktigt för att öppna upp för en diskussion Budskapen: ett sätt att få in budskapen på ett annat sätt kan vara att prata så här: ex när jag vår dålig så kontaktade ingen mig, det hade gjort skillnad om det frågat hur jag mår --> väver in i berättelsen

48 Kompetensmedel baspersonal
”Ansökningarna ska också vara utformade i samverkan med patient-, brukar- och anhörigföreningar” Gemensam styrgrupp Både profession och brukare som utbildare Medel till brukarutbildning och brukare som utbildare Drygt 2000 personal utbildades Brukarrevision som kvalitetsuppföljning av CM-utbildning

49 Första hjälpen till psykisk hälsa
Under 2011 utbildat 1000 personal i 3 kommuner SPIV projektansvarig Goda utvärderingsresultat, fortsatt satsning på YMHFA 2015 en 5-årig satsning?

50 Suicidtankar - normalt, nyttigt och livshotande
Suicidprevention i Väst

51 Problemets omfattning – 10 år
Västra Götaland - 10år 2 400 döda med allvarliga suicidtankar med allvarliga suicidtankar Västra Götaland En person varannan dag dör i självmord 2.5 gånger så många män som kvinnor Sverige - 10 år döda suicidförsök med allvarliga suicidtankar Sverige varje år En person var sjätte timma dör i suicid 2.5 gånger så många män som kvinnor 4 gånger fler än vägtrafikdödsfallen

52 Psykisk ohälsa idag Paniksyndrom är den vanligaste formen av ångesttillstånd och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa i åldrarna år 50 % ökning av avsiktlig självdestruktiv handling kvinnor år de senaste tio åren i Sverige 50 % ökning suicidförsök hos unga kvinnor på 10 år Suicid är den vanligaste dödsorsaken för män år, näst vanligaste dödsorsaken för kvinnor

53 Samhällskostnad per år
Om suicid, vad gäller de anhöriga och omgivningen, värderas på samma sätt som vägtrafikolyckor kan Vägverkets värdering (SIKA) användas. Ett suicid: Ca. 18,6 miljoner Ett suicidförsök: Ca. 3 miljoner Total samhällskostnad: Ca. 5,4 miljarder, grundat på ”Suicid och samhällsekonomiska kostnader”, NCO 2004:7

54 Suicidalitet i själva verket en kamp för överlevnad.!
Den suicidala processen är i själva verket en våldsam och smärtsam kamp för att undvika självmordet, en strävan att lösa sitt problem. I hälften av alla suicid är tiden mellan beslut och handling mellan 5 – 10 minuter, men kampen har pågått under lång tid.

55 Två forskare Lägger problemet mellan sig
Den suicidala personen bidrar med sin djupa kunskap om sig själv och sin suicidalitet Den andre bidrar med sina erfarenheter, teorier, tekniker Båda är likvärdiga medarbetare; därmed lyfts den suicidala personen in i mänsklig gemenskap Den suicidala personen är den viktigaste aktören inom suicidpreventionen

56 (H)järnkoll

57 Göteborg 2012

58 Samordna rehabiliteringen
Samverkan med brukar- och anhörigorganisationer ”På lokal/regional nivå finns ett antal nätverk för brukar- och närståendeorganisationer som är eller kan bli viktiga samarbetspartner i arbetet med att utveckla en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering.” (sid 48)

59

60 Vad kan vi bidra med? Basrehabilitering – kamratstöd, aktiviteter.
Studieverksamhet, ett viktigt led för att komma över i en rehabiliterings- och återhämtningsfas. Mentorer och coacher som stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning på väg till arbete. Utbildning handläggare AF, FK. Support, utbildning arbetsgivare, personal.

61 Samordna rehabiliteringen
Utbildning/empowerment Din egen makt, Din egen berättelse, Med starkare röst Samordna rehabiliteringen IPS Brukarcoach Brukarcoacher för ökad aktivering och arbete. NSPHiG Samordning Hjärnkoll Ambassadörer utbildar Etik café, Skolor, allmänhet,organisationer, politik. ACT Anställa brukare i teamen. I samverkan med Psykiatri (SU) Brukarrevision Verktyg för kvalitetsutveckling av verksamhet. Kvalitetssäkring för beställare och patient/närstående. Boendecoach Själverfarna coacher Aktivitetsstöd boende Utbildning/support för Boendestödjare, handläggare, chefer. TV/ mediagrupp Teater NSPHiGs föreningar genomför tillsammans.

62 Kontakt/samarbete NSPHiG www.nsphig.se
Sonny Wåhlstedt Projektsamordnare Christina Ahl Hjärnkoll Elisabet Lundberg IPS Annica Engström ACT Sonny Högberg Ekonomi

63 Genusskillnader Opinionsmätning som genomfördes av Novus på uppdrag av Hjärnkoll visar på stora skillnader mellan kvinnor och män i synen på psykisk ohälsa. 71 procent av kvinnorna i jämförelse med 56 procent av männen vet vilket råd man skulle ge en vän med psykiska problem för att få professionell hjälp.