Louise Limberg Kommentera loggorna!

En presentation över ämnet: "Louise Limberg Kommentera loggorna!"— Presentationens avskrift:

1 ”Vad gör skillnad? Kritiska villkor för meningsfullt lärande via undervisning i informationssökning”
Louise Limberg Kommentera loggorna! Introducera själva papret och poängen med ”kritiska villkor…”

2 Informationskompetens i praktik och forskning
Att undervisa i informationssökning Att undersöka / dekonstruera begreppet informationskompetens Att utforska IK genom empiriska studier Olika intressen, ev. dikotomi mellan forskningspraktiken och undervisningspraktiken I bibliotekariers och lärares undervisningspraktik går det ut på att lära ut informationskompetens. I forskarnas intresse ligger att undersöka och kritiskt granska, ev. dekonstruera begreppet informationskompetens Senare års empiriska forskning ser jag som användbar för undervisningspraktiken. Limberg, Mötesplats, HB

3 Limberg, Mötesplats, HB 2007-10-10
SYFTE Vad stödjer meningsfullt lärande via undervisning i informationssökning och -användning? Hur utforma IK-undervisning som stödjer meningsfullt lärande Limberg, Mötesplats, HB

4 INFORMATIONSKOMPETENS
Förmåga att söka och använda information på ändamålsenliga sätt kopplad till uppgift, situation och sammanhang, där informationssökningen äger rum Obs! Innebär att informationskompetens varierar med uppgift, situation och sammanhang. Är inte alltid densamma utifrån vissa specifika, listade färdigheter. Limberg, Mötesplats, HB

5 Kompetenser i Kunskapssamhället
Informationskompetens Digital kompetens Redskapsorienterad Teknikorienterad Multimedia – ej skrift Kommunikativt samspel via IKT Publicering på Internet Information retrieval Innehållsorienterad Varierade format Urval och organisation Kritisk värdering Användning av information Livslångt lärande Jfr EU:s ”key competencies for lifelong learning” 2005 … Recommendations of the European Parliament on key competences for lifelong learning (Commission of the European Communities 2005). Sådana dokument understryker vikten av att elever utvecklar kompetenser som digital kompetens, informationskompetens, kommunikationskompetens, etc. och relaterar dessa till betydelsen av produktivitet, konkurrensförmåga såväl i yrkeslivet som social sammanhållning och demokratiskt medborgarskap i Kunskapssamhället. Inom utbildning är normen knuten till mer eller mindre vetenskapligt korrekta sätt att förstå ett fenomen (fotosyntes) formad av lärares, vetenskapens och akademins kognitiva auktoritet. Kompetenser i Kunskapssamhället Limberg, Mötesplats, HB

6 Limberg, Mötesplats, HB 2007-10-10
NORM OCH KVALITET Uppgiftens lärandemål Läroplanens lärandemål Kognitiv auktoritet kopplad till vetenskap och akademi För att kunna diskutera ”meningsfullt lärande” måste vi förhålla oss till en norm, som alltid är närvarande vid bedömning av inlärningsresultat. Denna norm förknippas med skolan som idé (som en av samhällets största investeringar) och som innebär att det finns bättre eller sämre sätt att förstå en företeelse eller att tillämpa en förmåga relaterad till ett specifikt problem eller en situation. Denna hierarkiska norm förknippas med avsedda lärandemål knutna till en uppgift eller formulerade i läroplanen eller andra styrdokument. I denna presentation är mer eller mindre meningsfullt lärande knuten till lärandemål som formulerats av lärare eller bibliotekarier i de kontexter där de empiriska studierna är genomförda. Limberg, Mötesplats, HB

7 TRE FORSKNINGSPROJEKT
Att söka information för att lära (Limberg 1998) Lärande via skolbibliotek (LÄSK) (Alexandersson, Limberg, Kylemark & Lantz-Andersson 2004/2007) Informationssökning, didaktik och lärande (Limberg & Folkesson 2006) Limberg, Mötesplats, HB

8 Limberg, Mötesplats, HB 2007-10-10
RESULTATBILD - allmän För många elever / studenter är informationssökning att söka på webben att leta efter fakta att få fram svaren För att kunna urskilja och diskutera vad som gör kritisk skillnad spelar den allmänna resultatbilden en viktig roll. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande – som utgjort ramen för min analys – hjälper oss att förstå att synen på informationssökning som faktasökning och fokus på proceduren snarare än på process och kunskapsinnehåll formas av skolans diskursiva praktik, där traditionen bjuder att det finns rätta svar att finna och återge och där meningen med en skoluppgift är att bli klar med den. leverera rapporten / uppsatsen Limberg, Mötesplats, HB

9 HUVUDRESULTAT – Sammanfattande
Nära samspel mellan kvalitet på informationssökning och kvalitet på inlärningsresultat IKT förändrar hur elever lär men inte nödvändigtvis vad de lär ”Vilse genom webben”

10 Den felande länken… ELEVEN (ARTEFAKTEN) LÄRAREN / BIBLIOTEKARIEN

11 Den felande länken… ? ELEVEN (ARTEFAKTEN) LÄRAREN / BIBLIOTEKARIEN

12 RESULTAT Kritiska drag i IK-undervisning
Undersökningsbara frågor Kritisk värdering av information Förhandling om inlärningsmål och kunskapsinnehåll Resten av presentationen ägnas nu åt att illustrera hur detta kan göras och vad det kan innebära. Limberg, Mötesplats, HB

13 UNDERSÖKNINGSBARA FRÅGOR
Varför är jag så lång? Jag läste någonstans att några trodde att homosexualitet var nå’t slags sjukdom, så jag vill ta reda på mer om det? Vilka konsekvenser kommer ett svenskt EU-medlemskap att medföra för vårt försvar? Limberg, Mötesplats, HB

14 Limberg, Mötesplats, HB 2007-10-10
VÄRDERING AV KÄLLOR ”I min klass har eleverna fått presentera olika begrepp inom judendomen. Och då får dom ju använda sig av olika källor, det gör jag också bara för att dom ska få just möta olika källor… men när dom kommer tillbaks så säger dom: ’Kolla, här står det så och här står det så, det kan ju inte stämma’, och liksom ställer mig till svars. Det står olika i olika böcker. Dom vill ju ha det enkelt… och då möter dom ju det motståndet och så kommer dom till läroboken och ’Här står ju ingenting, … jag kan ju mycket mer nu!’.” (Lärare Gy åk 2) Detta citat visar på svårigheter när det gäller att undervisa elever om att utveckla en kritisk hållning till information. En svårighet, uttryckt av denna lärare, är att studenterna blir oroade av att upptäcka att de inte kan lita på tryckta texter. Vi kan anta att många års skolerfarenheter lärt eleverna att lita på texter och förvänta sig att finna korrekt information i olika källor. Eleverna kan mycket väl finna det betydligt mera krävande att behöva värdera information från olika källor för att förstå en komplex fråga. Limberg, Mötesplats, HB

15 Kritisk värdering av källor
”Det har också medfört att ibland kan dom fråga saker och då kan jag berätta, men då blir jag ifrågasatt, ’men det är ju bara som du säger’. Lite jobbigt att bli ifrågasatt. … Vad är rimligt att ifrågasätta, var går gränsen för det?” (Gymnasiebibliotekarie) Denna bibliotekarie tycks ha varit van att framstå som en kognitiv auktoritet för eleverna och tycks nu något illa till mods över att ha förlorat denna position i elevernas ögon. Detta citat visar ännu ett exempel på att det inte är alldeles enkelt att lära ut en kritisk hållning till informationskällor.

16 ATT FÖRHANDLA OM LÄRANDEMÅLEN
”Min lärare har just visat mig dom olika delarna som ska ingå i uppsatsen och jag kom på att jag hade glömt metoden… så det är det jag ska göra nu, och sen har jag diskussionen kvar… och efter det ska jag jämföra mig med min bror… längden alltså…” (Albin, år 8) Slående resultat från våra studier visar att elever och lärare ofta har olika uppfattningar av vad som är målet med en uppgift. Om uppgiften, från lärarens perspektiv, är att eleverna skall lära sig att skriva en akademisk uppsats på ett valfritt ämne, är det förmågan att åstadkomma den akademiska uppsatsen som är centrum för lärarens intresse, medan det ofta – inte alltid – är ämnet för uppsatsen som är det centrala för eleven. Limberg, Mötesplats, HB

17 ATT FÖRHANDLA OM LÄRANDEMÅLEN
” Det är viktigare att lära sig hur man hanterar olika kunskapskällor och det är viktigare att lära sig hur man hanterar analysen utav kunskap och hur man hanterar andra åsikter än sina egna och hur man drar slutsatser och hur man… just måste sätta sig in i problem från andra ståndpunkter, andra än sin egen va. Det tycker jag är viktigt.” (Lärare Gy, åk 3) Det denne lärare sade till mig i intervjun talade han mycket tydligt om vid upprepade tillfällen i klassen. Det visade sig också att eleverna var väl medvetna om att deras arbeten inte gick ut på att stapla fakta utan att analysera utsagor och föra kritiska resonemang. Den intervjuade läraren var mycket konsekvent i sin bedömning av elevernas arbeten, han värderade deras analys av olika ståndpunkter högt och påpekade svagheter om eleverna ensidigt ”köpte” argument från en sida i opinionen utan att ifrågasätta dessa åsikter Limberg, Mötesplats, HB

18 Limberg, Mötesplats, HB 2007-10-10
INNEBÖRDER Holistisk hållning till olika dimensioner av en uppgift, inklusive informationskompetens Kollektivt samspel Innehåll och sammanhang (genre) Verktyg: fysiska, intellektuella och sociala Holistisk hållning: se de olika dimensionerna, där olika aspekter av informationskompetens är delar. Limberg, Mötesplats, HB

19 Limberg, Mötesplats, HB 2007-10-10
SLUTSATSER Fokusera undervisningen på undersökningsfrågor, kritisk värdering och användning – inte på att söka och finna information Elever, lärare och bibliotekarier agerar i skolans diskursiva praktik Skolans diskursiva praktik kan överskridas och omskapas Limberg, Mötesplats, HB

20 REFERENSER Limberg, L., Alexandersson, M., Lantz-Andersson & Folkesson, L. (inskickad). What matters? Shaping meaningful learning through teaching information literacy. Limberg, L. & Sundin, O. (2006). Teaching information seeking: relating information literacy education to theories of information behvaiour. Information Research, 12(1) paper 280. Lundh, A. & Limberg, L. (inskickad). The role of the pedagogue in pupils’ construction of information literacy. Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

21 Tack!