Samhällskunskap 1B, Centralt innehåll

En presentation över ämnet: "Samhällskunskap 1B, Centralt innehåll"— Presentationens avskrift:

1 Samhällskunskap 1B, Centralt innehåll Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

2 Demokrati och politik Vecka 45-51
Demokrati: Vad är det och hur fungerar det på olika platser? Hur kan man själv påverka? Ideologier: Röd, grön, blå, vänster eller höger? Hur tycker vi att samhället ska styras? Examinationer: Debatter v prov v. 51

3 Två begrepp som tas för givet
Demokrati Och Diktatur Två begrepp som tas för givet

4 När är ett land demokratiskt?
Fria, allmänna, regelbundna och hemliga val Innefattar även fri partibildning Grundläggande åsikts- och yttrandefrihet - Alla ska kunna bilda sig en uppfattning om hur de vill rösta Majoritetsprincipen styr Det alternativ som får flest röster vinner Denna princip får INTE användas för att förtrycka minoriteter! Rättssäkerhet Allas likhet inför lagen Allas rätt till en rättvis och öppen rättegång Inga straff domar utan stöd i lagen

5 Vad är en stat? Först och främst måste det finnas ett territorium med befolkning En politisk apparat (Regeringsinstitutioner, ämbetsverk, tjänstemän och myndigheter) Den måste vara självständig (suverän) Den måste erkännas av andra stater

6 Vad är ett statsskick? Statsskicket anger vilken form av styre som finns i ett land helt enkelt. Exempelvis: Demokrati, diktatur, Teokrati, nekrokrati, republik o.s.v. T.Ex Sveriges statsskick är konstitutionell monarki. Det är dock ett demokratiskt statsskick. .

7 Sveriges grundlagar Tryckfrihetsgrundlagen Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen Regeringsformen- All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati.  Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter vi ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas. 

8 Ett samhälle kräver ett ledarskap.

9 Den som bestämmer. De/Den som hjälper den som bestämmer
De som utför vad som bestämts. ”Vanligt folk”

10 Den som bestämmer. De/Den som hjälper den som bestämmer
De som utför vad som bestämts. ”Vanligt folk”

11 Den som bestämmer. De/Den som hjälper den som bestämmer
De som utför vad som bestämts. ”Vanligt folk”, i det här fallet en allmänhet som får rösta fram vilka som ska bestämma.

12 Frågan är: Hur och vilka ska få ledarskapet över en stat?

13 DIKTATUR TYSKLAND Kina Adolf Hitler Mao Tse Tung RYSSLAND Forna Sovjet
Italien Benito Mussolini Josef Stalin

14 Kännetecken? Besluten fattas av de som är högst upp i hierarkin
Man tillåter inte oliktänkande. Press- och yttrandefrihet är inget faktum. Det råder ”censur” bland massmedierna. Det finns inga ”interna spärrar”, utan det som ledaren säger ska utföras, utförs. Alltså, ingen värre granskning. Det finns ofta en hemlig polis som medverkar till att kontrollera befolkningen.

15 DIKTATUR Nordkorea ZIMBABWE Kim Jong-un Robert Mugabe Nu då? KUBA
Vitryssland Raul Castro Aleksandr Lukasjenko

16 Vanliga resultat. Rättsapparaten tjänar endast statsapparaten och inte folket. Domstolar dömer inte självständigt utan kontrolleras av politikerna. Människors lika värde respekteras inte. Makten”ärvs”- Inga folkvalda. Zimbabwe Nordkorea Vitryssland

17 Vanliga resultat. Omvärlden får inte veta vad som händer i landet. Förutom ”positiva” saker, som ofta inte stämmer, eller så gäller detta positiva för endast en bråkdel i befolkningen. Tjernobyl (norra Ukraina) 1986 Reaktor fyra i kärnkraftverket exploderar

18 Fångläger i Nordkorea (källa: Amnesty international)
I värsta fall. Folkmord och förföljelser av olika grupper i befolkningen…. Fångläger i Nordkorea (källa: Amnesty international)

19 Demokrati då?

20 Kännetecken. I en demokratisk stat har medborgare rätten att styra sig själva (Bl.a. via röstning) De som styr ska helst utgå från folkviljan, med folkviljan så menas majoriteten. Det ska råda yttrande och åsiktsfrihet. Beslut granskas, ifrågasätts och prövas innan de praktiseras. Det ska finnas ett valsystem där väljaren får förbli ”hemlig” Det ska finnas FLERA partier med likadana förutsättningar för att nå makten

21 Demokrati Direkt demokrati… Indirekt demokrati
Det finns olika typer av demokrati. Direkt demokrati… Och Indirekt demokrati Schweiz Sverige

22 Indirekt demokrati Direkt demokrati 1. 1.
Folket röstar på olika partier som de tycker representerar dem bäst. I dessa partier finns politiker som vill representera sina väljare. Folket röstar i folkomröstningar för att få vara med och bestämma. Stora som små frågor. 2. Politiker får bestämma i olika frågor och har då sin partipolitik som utgång. De partier som fått flest röster får bestämma mest. 2. Beslutet som folket tagit verkställs av politikerna. 3. Beslutet som tagits av politikerna verkställs.

23 Han myntade ”maktdelningsprincipen”
Teori! Charles de Montesquieu ( ) Han myntade ”maktdelningsprincipen”

24 Maktdelningsprincipen?
Vanligen Regering eller President Makthavare Lagstiftande makt Verkställande makt Verkställande makt Dömande makt Dömande makt Lagstiftande makt T.ex. ett parlament eller en riksdag Någon form av domstolsväsen

25 Varför maktdelning? Om den verkställande makten, lagstiftande makten och den dömande makten innehas av en makthavare kommer kanske makthavaren ändra dessa till sin fördel.

26 Centralisering och Decentralisering
Hur nära de berörda ska beslut tas?

27 Decentraliserat Federation

28 Centraliserat

29 Rättsapparaten- Den dömande makten

30 Förvaltningsdomstolar
Rättsäkerhet Förvaltningsdomstolar Allmänna domstolar Regeringsrätten Högsta domstolen Kammarrätten Hovrätten Länsrätten Tingsrätten Här hanterar man ”civilrättsliga” brott mellan människor såsom stöld misshandel etc. Här avgörs i regel tvister mellan privatpersoner och myndigheter. (Ibland även mellan företag och myndigheter)

31 Har demokratin inga problem?
• Majoritetsväldet! - Hur lösa detta? • Skall demokratin tolerera sina fiender? Skall det vara tillåtet för grupper av människor att göra propaganda för odemokratiska åsikter? • Korporativism? - organisationer och företag växer samman med den folkvalda makten. • Teknokrati – vid komplicerade måste beslutsfattare ofta lita på “experter” • Globalisering – minskade möjligheter för enskilda stater att påverka samhällsutvecklingen • Civil olydnad!