Processoptimering av mindre vattenverk Mia Bondelind Olof Bergstedt, Andreas Lindhe, Nashita Moona, Nuno Moriera.

En presentation över ämnet: "Processoptimering av mindre vattenverk Mia Bondelind Olof Bergstedt, Andreas Lindhe, Nashita Moona, Nuno Moriera."— Presentationens avskrift:

1 Processoptimering av mindre vattenverk Mia Bondelind Olof Bergstedt, Andreas Lindhe, Nashita Moona, Nuno Moriera

2 Dagens presentation Syfte med studien Vattenverk i denna studie Erfarenheter Exempel Utbrott i Europa och i Sverige

3 Syfte Syftet med studien är att identifiera nyckelfaktorer och visa på hur mindre vattenverk i Sverige kan arbeta aktivt för att optimera sina processer för att uppnå god barriärverkan.

4 Vattenverken i denna studie Sex vattenverk deltar 7-22 000 abonnenter Drift och underhållskostnad: 1-70 kr/m 3 Alla har genomfört en Haccp (Hazard Analysis and Critical Control Point) och några har genomfört en förenklad/fullständig GDP.

5 Råvattenkvalitet och barriärverkan Risker identifierade vid vattenverken är risken för kontaminering av råvattnet. För att säkerställa barriärverkan har man bytt ut utrustning eller utökat antalet barriärer. En trolig kontaminering av råvattnet skedde vid ett av verken och en kokningsrekommendation utfärdades. För att undvika att problemet upprepas har man utökat beredningen till två barriärer och nu infiltreras allt råvatten genom konstgjord infiltration. En kokningsrekommendation utfärdades vid ett vattenverk orsakat av mikrobiologisk kontaminering av råvattnet. För att säkerställa barriärverkan byttes UV- aggregatet ut.

6 Optimering utifrån råvattenkvalitet Vid samtliga verk där lägsta uppmätta temperatur överstiger 2 o C så har inga problem uppmärksammats. Vid ett vattenverk har en lägsta temperatur på 0,2 o C uppmätts vilket ger upphov till en sämre fällning och en justering i processerna genomförs. Vid ett vattenverk optimeras beredningen vid förändrat färgtal genom byte av kol samt utökad backspolnings- frekvens. Vid ett av vattenverken finns inga rutiner för att justera beredningen för förändrat färgtal eller för någon annan förändring i råvattenkvaliteten, men om värdena avviker så justerar man manuellt för detta. Man går på erfarenhet och kontrollerar om händelsen har uppstått tidigare och vilka åtgärder som sattes in vid det tidigare tillfället.

7 Optimering utifrån råvattenkvalitet Oplanerade driftsstörningar orsakat av bristande råvattenkvalitet har observerats mer sällan eller aldrig vid verken. Antal råvattenprover per år: 3, 4, 4, 12, 12, 48 prover. Finns det en risk att man missar driftsstörningar orsakade av bristande råvattenkvalitet? ”Arbetar vattenverket aktivt med att medvetandegöra och minska riskerna i råvattenkvaliteten, t ex genom samarbete med byggnadsavdelning och miljöavdelning i berörda kommuner?” ”Genomförs utvidgad kemisk undersökning på råvattnet årligen? (Utvidgad kemisk undersökning - Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30; Avsnitt B)”

8 Händelser på verket Avbrott eller fel i dosering av kemikalier har skett vid flera vattenverk. Ett fel uppstod i en doseringspump vilket ledde till hög turbiditet. Pumpen byttes ut och händelsen journalfördes. Ett fel uppstod på en nivågivare i en kemikalietank. Felet fick inga konsekvenser och nivågivaren byttes ut. Händelsen dokumenterades. Fel fällnings pH uppstod. Händelsen fick inga konsekvenser utan pH-mätaren justerades och kalibrerades. En larmrapport upprättades.

9 Övervakning är ett sätt att säkerställa att barriärverkan uppnås. Övervakning av filter för filtergenombrott genom turbiditetsmätning, UV intensitetsmätning eller trycket vid membranen. Övervakning av pH mellan barriärerna. Man genomför även en inspektionsrunda en gång per vecka för att kontrollera vattenverket.

10 Utnyttja tillgänglig dokumentation Svenskt vattens ’reservoarprotokoll’ användes för att ta fram en rutin för underhåll av vattentorn/reservoarer. I GDP får man avdrag på barriärverkan vid sämre övervakning av barriären.

11 Exempel på ett optimeringsprojekt och erfarenheter från detta

12 Bakgrund Gränsvärdet för färg i utgående dricksvatten (15 mg Pt/l) överskrids periodvis då ytråvattentäkten har färgtal en bit över gränsvärdet. En kund har påtalat problem i sin vattenanvändning på grund av att dricksvattnet innehåller höga halter av organiskt material. Ur barriärsynpunkt finns också negativa aspekter av organiskt material. Till exempel kan en UV-desinfektion bli verkningslös med avseende på virus vid nedsatt UV- transmission. Organiskt material gynnar mikrobiologisk tillväxt i distributionssystemet som kan ge lukt och överskridna gränsvärden för indikatorbakterier, men några sådana problem har inte rapporterats.

13 Syfte För att hålla nere halterna av organiskt material i perioder med höga färgtal i ytvattnet skulle man kunna använda påfyllningar av kol vid behov.

14 Uppställning Kolonn 1: 40 cm kol och vatten upp till 1.4 m. Kolonn 2: 1m kol och vatten upp till1.4 m. Kolonnerna matas med vatten med en ytbelasning på 2 m/h. Detta ger ett inflöde på 0.066 l/s. Varje kolonn har fyra dysor i botten för backspolning. En ventil efter vardera kolonn säkerställer att en konstant vattennivå kan upprätthållas. Prov tas på inkommande vatten till kolonnen samt på utgående vatten från respektive kolonn. Kolonnerna backspolas en gång per vecka och ett prov tas före backspolning och ett prov tas efter backspolning. Kolonnerna körs under 2-3 h efter backspolning innan provet tas.

15 Erfarenheter Försöket visar att kolonnerna reducerar det organiska materialet och att reduktionsförmågan avtar med tiden. Starta försöket Nivågivare byttes ut till ventil för att hålla en kontinuerlig nivå i kolonnen för att slippa konstant övervakning. Kolet var ny(re)aktiverat och satte igen backspolningsdysorna. Det krävdes ett antal längre backspolningar för att bli av med problemet.

16 Erfarenheter Kontrollera värden och uteslut: BOD7, DOC och TOC uteslöts från provtagningen då dessa ofta gav värden under detektionsgränsen (<3 resp. <2). Säkerställ att provet tas vid rätt tillfälle, tex tillräckligt lång tid efter backspolning. Planera provtagningen utifrån behov och personaltillgång Vilken säsong är av intresse? Hur löser man provtagning under semestertid Kan provtagning ske i samband med att andra prover skickas på analys.

17 Några nyckelfaktorer Intresse och tid Erfarenhet och kunskap Koll på råvatten och övervakning av barriärer Kontinuerlig dokumentation av drift och avvikelser Ha en kontinuerlig dialog med byggnadsavdelning och miljöavdelning i berörda kommuner kring skydd av råvatten Starta i liten skala och utnyttja verktyg så som Haccp, GDP, MRA, VASS Dricksvatten för att identifiera nödvändiga åtgärder. Kan man skapa diskussionsforum? LinkedIn?

18 Diskussionsforum?

19 Orsaker till utbrott i Europa Norovirus, Cryptosporidium, Giardia, Rotavirus, Calici virus Förorening av grundvatten Brusten avloppsledning Kraftigt regn Snösmältning Förorening av ytvatten Kraftigt regn Läckande avloppsledning Avloppsvatten och stratifiering av sjö Nedsatt barriärverkan Problem med klorering Kontaminering vid underhållsarbete

20 Tillit och förtroende Händelser kopplat med SKL och SCB Nöjd Kundindex visar: Konsumentens tillit till dricksvatten- producenten och konsumentens nöjdhet med dricksvattenkvaliteten är lägre i de kommuner där dessa incidenter har inträffat. Antalet incidenter associeras med lägre tillit bland konsumenterna.

21 Tack Jag tar gärna emot synpunkter, erfarenheter och förslag på tex exjobb. mia.bondelind@chalmers.se

22 Referenser T. Lindberg och R. Lindqvist, Riskprofil, dricksvatten och mikrobiologiska risker, Rapport 28-2005 http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Distribution/Tillsyn%20och%2 0underh%C3%A5ll%20ur%20U9.pdf