Kina ett U-land? Enorm ekonomisk utveckling, risk att man ser ner på Kina som en kommunistisk diktatur. Stora problem... Men samtidigt måste vi inse att.

En presentation över ämnet: "Kina ett U-land? Enorm ekonomisk utveckling, risk att man ser ner på Kina som en kommunistisk diktatur. Stora problem... Men samtidigt måste vi inse att."— Presentationens avskrift:

1 Kina ett U-land? Enorm ekonomisk utveckling, risk att man ser ner på Kina som en kommunistisk diktatur. Stora problem... Men samtidigt måste vi inse att man har en ekonomisk tillväxt på ca procent per år och hundramiljontals människor får bättre villkor i rasande fart Historiskt perspektiv: Kina största ekonomi , från procent till 3 procent. VARFÖR? Och JA, det är ett enpartidiktatur MEN på ett sätt som ekonomiskt sett fungerar, liten statlig kontroll och entreprenörer ges utrymme. För Mao var den västliga kaptilismen skurken, idag är man en del av den.

2 Kina ett U-land? II Stora problem med:
Klyftor och fattigdom i vissa regioner. Miljöproblem, cancerframkallande föroreningar, giftutsläpp, dåliga livsmedel. Korruption Brist på hänsyn till de männskliga rättigheterna. Allan Edvall sa : Visst har det blivit bättre men inte har det blivit bra! Kinesiska myndigheter medvetna och arbetet inleds men behöver ökas. Fortsatta 5-årsplaner, främst för att rädda miljön.

3 Mao´s Kina 1949 kommer Mao till makten.
Planekonomi präglade, staten styr ekomomin Kollektiv kunde äga företag och jord. Socialism skulle råda: Klasslöst, utgår från folket, staten löser landets problem. 5 årsplaner styr landets utveckling, Mao tog efter Sovietunionen. Mao ville med dessa förbättra industrierna, skolan, jordbruket

4 Det stora språnget Mao vill påskynda industrialiseringen, folk fick överge sina jordbruk för att jobba i industrin. Tidigare hade man tagit efter Soviet i sin femårs- plan. Men när Chrusitjov tog avstånd från Stalin blev stämningen dålig. Det stora språnget var Mao´s väg till socialism och industrialiseringen. Man skulle gå om USA på 15 år. Det stora språnget lanserades Maj 1958 Effektivare jordbruk Lokala små industrier med Masugnar för att tillverka stål. 1958 års skörd var god vilket fick Mao att beordra ännu fler till industrin.

5 Det stora språnget II Folkkommuner införs, ny basenhet i samhället som omfattande jordbruk, industri, handel, kultur, militär och utbildning m.m. personer. En del i övergången från socialistisk samhälle till det rent kommunistiska där samhället blir mindre betydande. Detta ledde till en kraftigt ökad industriproduktion men: Dålig kvalitetet och fusk i rapporterna för att nå målen. Slutet 1958 slogs den av på takten, men Mao höll linjen. Matbristen: Arbetskraft bristen på jordbruket samtidigt som skörden var dålig gav enorma underskott i livsmedelförråden. Samtidigt exporterar Mao 5 miljoner ton spannmål utomlands.

6 Det stora språnget III ofantlig svält: 20 miljoner människor. Detta kunde varit slutet för Mao, men samtidigt som han förlorade makten höll han sig kvar i partiet. De nya ledarna tillät bönderna att sälja produkter på den fria marknaden. Våga bli rika! Ökad produktion = Mat på borden. Mao smider planer i bakgrunden.