Vad, hur och varför vi jämför politik

En presentation över ämnet: "Vad, hur och varför vi jämför politik"— Presentationens avskrift:

1 Vad, hur och varför vi jämför politik
Föreläsning 1 Vad, hur och varför vi jämför politik

2 Litteratur Hague, R & Harrop, M, Comparative Government and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004) Kapitel 1-3, 4 Lindahl, Rutger, Utländska Politiska System (11:e uppl.), SNS Förlag (Stockholm, 2004). Introduktionskapitlet Denk, T Komparativ metod - förståelse genom jämförelse, Studentlitteratur (Lund, 2002) Kapitel 1-2

3 Vad är jämförande politik?
Det ämnesområde som skall behandlas under denna delkurs brukar också kallas för jämförande politik är en översättning från engelskans comparative politics. Man kan urskilja åtminstone tre innebörder av begreppet jämförande politik: Jämförande politik är en del av det kursutbud som ges vid studier inom det akademiska ämnet statsvetenskap. En forskningstradition En typ av politiska studier som använder sig av en speciell metod som (ursprungligen formulerad av J.S. Mill) har kommit att kallas för en jämförande eller komparativ metod

4 Nivåer för jämförelse

5 VAD vi jämför: Aktörerna inom den jämförande politiken
Förhållandet nation –stat: hur skiljer de sig åt? Stater Nationer Nationalstater

6 Definition av ’stat’ Unik – står över alla andra organisationer i samhället Två olika betydelser i vardagsspråket: Territoriell enhet (vid): Territorium Suveränitet: intern och extern Folk Gemensam styrelse Centralt system av myndighetsorgan (snäv)

7 Max Weber Staten är en organisation med ”monopol på legitimt maktbruk inom ett givet territorium”

8 Den moderna staten Uppkomst:
Medeltiden (ca ): Romerska kyrkan och feodalism Krig, reformation och nattväktarstat Suveränitet, kontrakt och samtycke Välfärdsstat (1950-tal →) Utvecklingen - staten i en internationell kontext: Globalisering

9 Stater i olika kontexter
Den västerländska staten: Samlade och konsoliderande av den centrala makten Upprätthållande av den interna ordningen Insamling av skatt för att finansiera upprätthållande av ordning i staten Den post-koloniala staten – vilken utveckling?

10 Aspekter i en statsbyggnadsprocess
Centralisering Standardisering Etablerande av makt(vålds-)monopol Mobilisering Differentiering Funktioner Storlek

11 Nation Nation: Språk Etnicitet Historia
Imaginär samfällighet ’Imaginary community’) Definition: Synonymt med stat ”Folk”

12 Nationers komplexitet
Kulturellt: en grupp människor som är sammanbundna av ett gemensamt språk, historia, traditioner Politiskt: en grupp människor som uppfattar sig själva som en naturlig politisk samfällighet Psykologiskt: en grupp människor som urskiljs av en delad lojalitet eller känslomässig bindning i form av patriotism Funktionell definition: en gemensam härkomst och en särpräglad kultur (ev. språk & religion)

13 Makt, auktoritet och legitimitet
Förhållandet makt – auktoritet – legitimitet: hur är de kopplade till varandra? Makt Makt att göra ngt (Power to) Makt över ngn/ngt (Power over) Motivationsskapande (Incentive shaping) Preferensskapande (Preference shaping) Auktoritet Traditionell auktoritet Karismatisk auktoritet Legal-rationell auktoritet Legitimitet

14 HUR vi jämför Jämförelsenivåer Komparativ metod

15 Jämförelsenivåer helhet social kontext
regerings- institutionerna och stats-strukturerna

16 Komparativ metod

17 VARFÖR jämför man? Jämförelser är den metodologiska kärnan i det vetenskapliga studiet av politik (Alexis de Tocqueville, 1830-talet) Jämförelser är det statsvetenskapliga alternativet till experiment.

18 Att fundera över: Är uppkomsten av stater en oundviklighet? Varför/varför inte? Varför ökar antalet stater i världen fortfarande? Skulle någon annan form av samhällsorganisering kunna utmana staten? EU?