FL 6 Kap 14 Offentlig sektor Fokus: -Varför offentlig sektor ? -Skattesystemet -Effektivitet i offentlig sektor – specifika problem.

En presentation över ämnet: "FL 6 Kap 14 Offentlig sektor Fokus: -Varför offentlig sektor ? -Skattesystemet -Effektivitet i offentlig sektor – specifika problem."— Presentationens avskrift:

1 FL 6 Kap 14 Offentlig sektor Fokus: -Varför offentlig sektor ? -Skattesystemet -Effektivitet i offentlig sektor – specifika problem

2 Kap 14 Den offentliga sektorn Den offentliga sektorn består av staten, landstingen, kommunerna samt socialförsäkringssystemet. De använder ungefär en tredjedel av landets samlade resurser för produktion av offentlig Konsumtion = sjukvård, barnomsorg, utbildning, försvar, rättsväsende etc. Därutöver omfördelar sektorn ungefär lika mycket genom transfereringar i form utav pensioner, barnbidrag, socialbidrag, bostadsbidrag m.m. Sveriges storlek på den offentliga sektorn i förhållande till BNP är mätt med andra industriländer väldigt stor.

3 Kap 14 Nattväktarstaten Är kärnan i den offentliga sektorns verksamhet och omfattar produktionen av kollektiva varor så som rättsväsende, försvar och andra förutsättningar för en fungerande ekonomi. Kollektiva varor är svåra att prissätta, att exkludera folk ifrån samt kan konsumeras av många samtidigt. Numer är dock denna kärna av mindre betydelse, istället är det vård, omsorg och utbildning som tagit över. Anledningen till detta är de positiva externa effekterna av bra utbildning och vård. Hela samhället tjänar på att befolkningen har en hög kunskapsnivå och god folkhälsa.

4 Kap 14 Vidare finns det fördelningspolitiska skäl till att finansiera dessa varor via skatten, se fig 14.1 med omfördelning över livscykeln. Över noll-axeln visas svenskars genomsnittliga utnyttjande utav offentliga tjänster och transfereringar över livet (kostnad). Under noll-axeln visas samma genomsnittliga människas bidrag till systemet.

5 Kap 14 Skattesystemet och dess syfte -All offentlig verksamhet måste betalas och majoriteten finansieras genom skatter. -Skatter används även för att omfördela inkomster och förmögenheter mellan individer. -Skatter kan användas för att styra befolkningens beteende, ex rökning, alkohol etc. Alla dessa tre mål skall uppnås under restriktionen att skatterna skall skapa så lite negativa konsekvenser som möjligt.

6 Kap 14 Incidens för olika skatter Med incidens menas vem som egentligen betalar en skatt i slutändan. Bolagsskatt : Belastar normalt sett inte företagen, skatten betalas visserligen direkt av företaget, men på lång sikt är höjd bolagsskatt tillika samma som lägre vinst för företaget = de försöker vältra över incidensen på konsumenten (högre priser), alt sänka lönerna och avskeda folk. Avkastningen på kapital är konkurrensutsatt, mindre vinst Sverige pga av skatten = flytt Utomlands om inte ovan lyckas.

7 Kap 14 Arbetsgivaravgiften : Samma sak här, företaget betalar rent administrativt in skatten, men det är arbetstagaren som på sikt betalar i form av lägre lön samt att det efterfrågas mindre arbetskraft. Just namnet ger sken av att den dels är en avgift (ej skatt), men även att det är just arbetsgivaren som belastas = alltså helt fel!

8 Kap 14 Höga skatter kan ge problem Nästan alla skatter är skadliga för ekonomins prismekanismer och kan påverka negativt. De mest effektiva skatterna är de som minst påverkar skattesubjektens beteende, ex klumpskatter som alla betalar oavsett vad man gör. Marginalskatter på arbete kan minska viljan att arbeta en h till. Lafferkurvan : visar hur de totala skatteintäkterna sjunker efter en viss nivå på skattesatsen.

9 Kap 14 Ju mer internationaliserad ekonomin blir, desto mer rörlig blir skattebaserna, dvs de som beskattas (arbete, kapital, konsumtion etc). Därav är det svårt att ta ut högre skatter än vad det görs i grannländer. -Kapital är extremt rörligt och flyttar snabbt över landsgränser. -Det gäller även till viss del arbetskraften, iaf den med högre utbildning. -Även konsumtionen börjar bli allt mer rörlig pga ex Internet. Höga skatter (i ex swe) på ex sprit och cigaretter, leder till ökad privatinförsel men även ökad smuggling från utlandet.

10 Kap 14 Konkurrens och effektivitet Offentlig produktion bjuds ofta ut gratis eller till fasta priser även trotts att den omfattar stora rörliga kostnader, ex sjukvården. Detta innebär att priset för tjänsten inte avspeglar de verkliga kostnaderna och leda till överkonsumtion (sjukvård framförallt). Så, den offentliga sektorn får ofta kritik för att inte vara effektiv = privatiseringskrav. Så varför sjukvård i offentlig regi ?

11 Kap 14 Sammanfattning : Den offentliga sektorn består av landsting, stat, kommun samt socialförsäkringssystemet. 1/3 av landets samlade resurser används till offentlig konsumtion resp omfördelning. Nattväktarstaten är kärnan i den offentliga sektorn och har till uppgift att tillhandahålla försvar, rättsväsende och andra kollektiva varor. Skattesystemets syfte är att betala för offentliga sektorn, omfördela inkomster samt styra befolkningens beteende. Incidensen för bolagsskatter och arbetsgivaravgifter belastar arbetstagaren.

12 Kap 14 Höga skatter på arbete och kapital kan leda till minska arbetsvilja och ökad skatteplanering.

13 Kap 6 Kapitalmarknaden Nu skall vi studera marknaden för lånat kapital samt eget kapital (Kapitalmarknaden).

14 Kap 6 Kapitalmarknaden fig 6.1 s 126 Kapitalmarknaden är samlingsnamnet på den marknad där olika betalningsmedel bjuds ut och efterfrågas. Kapitalmarknaden har två st olika huvudsakliga delmarknader, aktiemarknaden och kreditmarknaden.

15 Kap 6 Kreditmarknaden Marknaden för lånat kapital. Dess huvudsakliga uppgifter är att flytta kapital från sektorer med överskott till de med underskott. Kapitalet hamnar hos den med högst betalningsvilja. I verkligheten finns det många olika sparformer samt många olika sätt att spara i. Exempelvis skiljer man på kreditformers likviditet och dess löptid. Likviditet = lättillgänglighet, dvs hur snabbt man kan omsätta dem på marknaden. Löptid = den period en kredit gäller.

16 Kap 6 Skuldebrev : Används huvudsakligen av storföretag och staten genom köp och försäljning. Är ett värdepapper med emittent (säljare/låntagare) och köpare, där köparen (långivaren) får en fordran på emittenten. Dessa skuldebrev kan vara av olika slag, beroende på hur långvarit lånet är, ex följer. Beräkning nuvärden och framtida värden : Nuvärdet ( Nv ) = dagens värde på ex 1 kr jag får om 1 år. Framtida värdet ( Fv ) = morgondagens värde av ex en investering på 1 kr idag.

17 Kap 6 Fv = Nv * (1 + r )^nFv = framtida värdet av vår investering Nv = nuvärdet av vår investering r = räntan n = löptiden för vår investering Ex : 38.55 kr in på banken idag till räntan 10% per år, hur mkt har jag då år 10 ? Fv = 38.55 * ( 1 + 0.1 ) ^10 = 100

18 Kap 6 Nv = Fv / (1+ r )^n Fv = framtida värdet av vår investering Nv = nuvärdet av vår investering r = räntan n = löptiden för vår investering Ex : jag får 100 kr om 10 år, räntan är 10%, vad är då dagens värde av dessa 100kr? Nv = 100 / (1 + 0.10 ) ^10 = 38.55

19 Kap 6 * Obligationsmarknaden : Marknaden för långa lån som kan löpa över fler år (över 6 mån). Här handlas med obligationer som skuldebrev och vanliga emittenter är företag (industriobligationer) och staten (statsobligationer). Obligation En räntebärande tillgång där köparen lovas en fix summa pengar (nominellt) vid en känd framtida tidpunkt (löptidens slut). Skilj på kupongobligation och nollkupongare..

20 Kap 6 * Nollkupongare: En räntebärande tillgång där köparen lovas fix summa pengar vid en känd framtida punkt, löptidens slut. Prissättning :P = pris N = nominellt belopp R = obligationens marknadsränta d = löptid P = N / ( 1 + R * d/360) Ex : 6 mån obligation med N = 105kr, och obligationsränta 10 % P = 105 / ( 1 + 0.1 * 180 / 360 ) = 100 ( alltså nuvärdet ) Avkastningen består av att ( N ) är högre än ( P )

21 Kap 6 * kupongobligation : Ger periodiska (ex årliga) s.k. kupongutbetalningar, C, under löptiden n. Kupongräntan är den ränta som avgör hur stora utbetalningarna skall vara och skall inte blandas ihop med marknadsräntan. Vid löptidens slut betalas det nominella ( N ) beloppet ut. Prissättning : P = pris N = nominellt belopp som förfaller om n år C = kupongutbetalningarna Rt = årsränta 1, 2, 3,4 Rn = ränta år n t = löptid n P = N / ( 1+Rn)^n + Σ C / (1 + Rt )^t t=1

22 Kap 6 * Ex : 4årig obligation med nominellt ( N ) belopp 100 kr, C 10 kr per år ( 10% ) och årsräntor R1 = 0.08 R2 = 0.09 R3 = 0.10 R4 = 0.11 P = 100/ (1.11)^4 + 10/ (1.08 )^1 + 10/ ( 1.09 )^2 + 10/ (1.10)^3 + 10/ (1.11)^4 = 97.65 Prissättningen sker genom att man betraktar obligationen som ett paket av nollkupongare. Avkastningen består av kupongerna samt värdestegring.

23 Kap 6 * Penningmarknaden : Marknaden för korta lån/ krediter (upp till 6mån) där tillgångarna har hög likviditet. Ex är statsskuldsväxlar som staten ger ut, bankcertifikat och företagscertifikat. Instrument ovan emitteras likt en nollkupongsobligation. Skillnaden mellan de båda marknaderna är alltså löptiden.

24 Kap 6 Skuldebrev som omsätts på obligations- och penningmarknaden omfattar oftast större belopp, 1 milj kr eller mer. Andrahandmarknaden för värdepapper : Handeln med värdepapper sker inte bara mellan emittenten och köparen. Den som köpt ex en statsobligation kan sälja den vidare i det fall att man önskar realisera tillgången till kontanter eller placera i nya värdepapper. Så m.a.o. kan man idag köpa en 20 årig statsobligation för att sedan sälja den imorgon på andrahandsmarknaden = skapar högre likviditet och medger riskspridning.

25 Kap 6 Riskspridning Genom att fördela sitt innehav i olika slags papper kan man som placerare sprida sina risker och minimera den om så önskas. Kreditrisk : Risken med att låntagaren inte kan betala tillbaka. Valutarisk : Risken att värdet på valutan man placerar i förändras. Ränterisk : Risken att räntan utvecklas ogynnsamt.

26 Kap 6 * Terminer och optioner : Terminer och optioner (derivat) är placeringsinstrument som erbjuder aktörerna att sprida sina risker. Ett derivat är ett värdepapper vars värde kommer från ett annat underliggande värdepapper, ex en obligation och på eventuella köp/försäljningar i framtiden. Terminskontrakt : ömsesidiga rättigheter och skyldigheter mellan 2 parter att vid en framtida tidpunkt leverera/köpa en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris. Optionskontrakt : ger köparen rätten (möjligheten) att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris inom en förutbestämd tid. Utställaren (säljaren) är tvungen att köpa/sälja ifda köparen (innehavaren) vill det.

27 Kap 6 Utbud och efterfrågan på krediter fig 6.2 s 132 Låg ränta = hög efterfrågan men lågt utbud. Hög ränta = låg efterfrågan men högt utbud. Vid r1 har vi jämvikt på marknaden. Räntenivåer under r1 = utbudet blir mindre än efterfrågan = efterfrågeöverskott som driver upp räntan igen. Räntenivåer över r1 = utbudsöverskott som leder till att räntan sjunker.

28 Kap 6 Offentliga ingrepp på kreditmarknaden fig 6.3 s 134 En kreditreglering med räntetak resulterar i ett efterfrågeöverskott på krediter. Vid r1 blir jämvikt k1 Räntetak r2 medför efterfrågeöverskott vid k2 Vid r2 finns efterfrågan/utbud k3, ger möjlighet för en grå kreditmarknad vid r3 – k3. Detta hände i Sverige pga den reglerade hyresmarknaden ända fram till mitten av 1980-talet.

29 Kap 6 Aktiemarknaden Nu den andra sidan av kapitalmarknaden, nämligen marknaden för eget kapital. Ägarandelar i företag (aktier) handlas på börsen. De ger begränsat ansvar och man riskerar bara sitt satsade kapital. Avkastning för innehavet av aktier ges dels genom utdelningar samt av eventuell värdestegring av aktiekursen. Förväntningar om ökade vinster i bolagen medför en högre aktiekurs och vice versa.

30 Kap 6 Utvecklingen på aktie- och kreditmarknaden påverkas av respektives enskilda utveckling. Höga marknadsräntor leder till att aktiekurserna sjunker, räntebärande tillgångar blir relativt mer attraktiva att placera i. Motsvarande gäller att aktiekurserna gynnas av fallande räntor.

31 Kap 6 Samhällsnytta eller spekulation? Samhällsnytta ! Kreditmarknaden flyttar kapital dit där det kan skapa mest värde. Hjälper både låntagare och långivare samt samhället i stort. Derivatmarknaden ( och aktie- kreditmarknaderna) flyttar risk till den som bäst kan bära den, d.v.s. den som begär lägst pris för att ta på sig risken. Aktiemarknaden möjliggör stora och riskfyllda projekt/investeringar då aktieägandet i sig sprider ut de enskildas risker och minimerar den till satsat kapital.

32 Kap 6 Sammanfattning : Kapitalmarknaden är samlingsbeteckningen för aktiemarknaden (eget kapital) och kreditmarknaden (lånat kapital). Kreditmarknaden består av obligationsmarknaden (långa krediter) och penningmark- naden (korta krediter). Kupongobligationer ger årliga kuponger, nollkupongare ger inga. Optioner och terminer är derivat som ger medför möjligheter att sprida sina risker. Optioner medför rättigheter, men även skyldigheter. Terminer medför bara skyldigheter.