Demokrati (= folkstyre) Från grekiska orden ”demo” (folk) och ”kratia” (välde eller styre) Började i Aten för ca 2500 år sedan Där fick alla vuxna fria.

En presentation över ämnet: "Demokrati (= folkstyre) Från grekiska orden ”demo” (folk) och ”kratia” (välde eller styre) Började i Aten för ca 2500 år sedan Där fick alla vuxna fria."— Presentationens avskrift:

1 Demokrati (= folkstyre) Från grekiska orden ”demo” (folk) och ”kratia” (välde eller styre) Började i Aten för ca 2500 år sedan Där fick alla vuxna fria män rösta Kvinnor, barn och slavar hade ej rösträtt

2 Innan upplysningen (under 1700-talet) ansågs härskarens makt komma direkt från Gud. Efter upplysningen började detta ifrågasättas allt mer. Kung av Guds nåde

3 Rousseau om folket “Makten skall utgå från folket” Jean-Jacques Rousseau (1712-1778)

4 Montesquieus maktfördelningslära Den styrande makten (kungen/regeringen) måste kontrolleras av den lagstiftande (parlamentet). Båda dessa maktcentra måste i sin tur övervakas av den dömande makten (domstolarna), som måste ha en oberoende ställning Charles Louis de Montesquieu (1689- 1755)

5 Demokratin i Sverige 1809 antar riksdagen en ny grundlag som tar makten från kungen och delar den i tre delar - den styrande makten (kungen) - den lagstiftande makten (riksdagen) - den dömande makten (oberoende domstolar 1865/66 avskaffades den uråldriga ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Istället infördes den nya tvåkammarriksdagen.

6 Demokratin i Sverige Nya riksdagspartier i slutet av 1800-talet Folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkor och fackföreningar

7

8 Demokratin i Sverige Två partier, socialdemokraterna och liberalerna, drev frågan om rösträtt för alla År 1921 fick (nästan) alla män och kvinnor rösta för första gången i Sverige Tidigare fick bara de män som var rika rösta. Ju rikare, desto fler röster 1971 övergick Sverige till enkammarriksdag

9 Sveriges 4 grundlagar 1. Regeringsformen ” All offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt samt att alla människor är lika inför lagen”. (talar om hur makten ska fördelas mellan riksdag, landsting, kommuner och domstolar) 2. Tryckfrihetsförordningen (Man har rätt att ge ut en tidning utan att någon i förväg granskar innehållet) 3. Yttrandefrihetsordningen (Man har rätt att yttra vad man vill i radio, tv och film) 4. Successionsordningen (Däri står vem som ska bli Sveriges statschef, ändrades 1978 då kvinnlig tronföljd infördes)

10 Uppgift: Utgå från boken (från s. 144). Vilka strukturer respektive aktörer kan ni urskilja i Sveriges demokratiska process? Jämför gärna med andra länders demokratiska processer.