Uppstartsmöte Testbädd eID 2.0

En presentation över ämnet: "Uppstartsmöte Testbädd eID 2.0"— Presentationens avskrift:

1 Uppstartsmöte Testbädd eID 2.0

2 Agenda Kort presentation av E-legitimationsnämnden och Sunet
Utredningen och utredningens förslag när det gäller den tekniska lösningen Mål och syfte med Testbädd Eid 2.0 Beskrivning av Testbädd Eid 2.0 Testscenarier 12-13 Lunch Diskussion: Uppfylls behoven? Behövs något mer? Hur går vi vidare? Summering 14:00 Slut

3 Nuläge e-legitimation
Idag finns ca 3,8 miljoner användare av privat e-legitimation Växande behov av enkel och säker elektronisk identifiering och underskrift för e-tjänster Vital funktion för e-förvaltning Dagens lösningar fungerat relativt väl E-legitimationsnämnden bildad Erfarenhet av utveckling av e-legitimationer sedan mer än tio år tillbaka, reglerats i ramavtal, idag uppnått 3,8 miljoner användare och många e-tjänster, offentligt, landsting, banker, växande antal transaktioner, området har utretts och omprövats successivt, Verva, e-delegationen mm. Behov av enkel och säker identifiering och underskrift för effektivisering och tillväxt av tjänster En flora med mängder av användarnamn och lösenord, enkelhet Växande säkerhetskrav, för utveckling av personliga tjänster och skydd mot identitetsstölder och integritetsskydd Grundbult i utveckling av e-förvaltning och Sverige som IT nation, samhällsekonomiskt effektivt Dagens lösningar fungerat relativt väl, men vissa förbättringar behövs Behov finns av en Samordnad infrastruktur för offentlig sektor Upphandlingsformer och krav ändras Stabila regler/förutsättningar så marknadsaktörer kan agera Kontinuitet till nästa fas i övergångsplan Föregåtts av flera utredningar Vervas slutrapport om säkert informationsutbyte och E-delegationens delbetänkande Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning SOU 2009:86, Enämnder, SAMMSET mm 3

4 Infrastruktur för Svensk e-legitimation
En Svensk e-legitimation med stark tillit i Sverige och internationellt. Underlätta för användare och offentlig sektor att enkelt och säkert etablera och använda tjänster som kräver e-legitimationer. Motsvarande infrastruktur för privat sektor. Målbild - En väl fungerande Svensk e-legitimation med stark tillit i Sverige och internationellt. Svensk e-legitimation ska möjliggöra för användare och offentlig sektor att enkelt och effektivt etablera och nyttja tjänster som kräver e-legitimationer. Önskvärt verka för etablering av motsvarande och samverkande infrastruktur för privat sektor. Syftet är att skapa förutsättningar för användning av existerande och tillkommande lösningar Jmf med regelverk för Id handlingar i den fysiska världen, såsom Pass, Nationellt ID kort, Körkort, SIS godkända id-kort, DNV Den Norske Veritas, SIS regler. User ID/Password, dosor, mobila id lösningar, applikationer 4

5 Infrastruktur för Svensk e-legitimation
Valfrihetssystem för konkurrens Tillit - ramverk Aktörer Infrastruktur-tjänster Affärsmodell Målbild; För att förverkliga målbilden etableras Svensk e-legitimation. Målbilden för infrastrukturen byggs upp av ett antal byggstenar/grundpelare som ska leva upp till krav från direktiv till utredningen: Affärs- och prismodellen Enkel, transparent och långsiktig. Leda till mer förutsägbara och om möjligt lägre kostnader Statlig myndighet eller kommun Enkelt få tillgång till tjänster för elektronisk identifiering och signering. Få tillgång till alla tjänster via en part Inte behöva ha kompetens och funktioner för att kunna använda e-legitimationstjänsterna Tillit - Samverkande regelverk, lag, avtal, förordning, ramverk Infrastrukturtjänster Modellen bör Stödja teknikneutralitet Bygga på lösningar som utvecklas av marknaden. Möjliggöra för befintliga e-legitimationer att fungera i den nya modellen Alla aktörer som uppfyller relevanta krav ska kunna bli leverantörer 5

6 Nämnden i rollen som Part
Aktörer i en federation för offentlig sektor Identitetsutfärdare SITH Nämnden i rollen som Part Privat/Anställd Användare Myndigheter Kommuner e-tjänsteleverantörer 6

7 Nämnden i rollen som Part
Identitetsintyg och Identity Provider (IdP) Myndigheter Kommuner e-tjänsteleverantörer Privat/Anställd Användare IdP Nämnden i rollen som Part Identitetsutfärdare SITH Utfärdarna är sina egna IdP:s åtminstone för privat e-legitimation

8 Svensk e-legitimation
E-tjänster Kommuner Myndigheter Landsting Privata tjänster Tillit - ramverk Ra Register Anvisningstjänst Signaturtjänst E-legitimations nämnden Utfärdande av e-legitimationer Identitets- intygsgstjänst Identitetsutfärdare Attributs-utfärdare Koppling Internationellt? Teknikneutralt, e-leg tekniker/metoder kan variera så länge de uppfyller kraven Öppen för framtida teknik, ge möjlighet att lösa offentlig och privat sektors behov av lösningar, ex mobilt, substitut frågor? Skalbarhet för effektiv hantering av möjligen stora flöden i framtiden? Hur säker är infrastrukturen? SWOT eller riskanalys? Privat / Anställd 8

9 Central signeringstjänst – Alternativ 1 Signeringstjänsten skapar signerat dokument
Identitetsutfärdare (IdP) Utfärdartjänst e-legitimationer Identitets-intygstjänst kontroll Paketerar handling, Certifikat och signatur till en handling med underskrift Central Signeringstjänst 6 Autentisering för underskrift 4 5 Presentation/Accept 7 Handling för underskrift Handling med underskrift 8 3 Begär/bekräfta underskrift Myndighet (Tjänsteleverantör) 2 1 E-tjänst med legitimering

10 Central signeringstjänst – Alternativ 2 Tjänsteleverantör handhar bekräftelse
Identitetsutfärdare (IdP) Utfärdartjänst e-legitimationer Identitets-intygstjänst kontroll Central Signeringstjänst Autentisering för underskrift 3 4 Paketerar handling, Certifikat och signatur till en handling med underskrift Begär/bekräfta underskrift Myndighet (Tjänsteleverantör) 2 5 1 E-tjänst med legitimering Acceptans av signatur

11 Var gör E-legitimationsnämnden nu?
Fortsatt utredning av central signering Dialog och samverkan med intressenter angående frågor som Affärsmodellen Behov av flera tillitsnivåer Tjänste e-legitimationer Gemensam privat och offentlig infrastruktur 11