Vad har hänt med sjukförsäkringen? Hur mår dom sjukförsäkrade. Gunnar Ågren 2010-02-15.

En presentation över ämnet: "Vad har hänt med sjukförsäkringen? Hur mår dom sjukförsäkrade. Gunnar Ågren 2010-02-15."— Presentationens avskrift:

1 Vad har hänt med sjukförsäkringen? Hur mår dom sjukförsäkrade. Gunnar Ågren 2010-02-15

2 Bakgrund  Ursprung i lokala försäkringskassor  Stark demokratiskt inflytande som successivt har minskat  Byggt på förtroende och en syn på sjukförsäkringen som social rättighet  Detta har varit sjukförsäkringen styrka men det har ibland till en ovilja att föra bra statistik och oförmåga att analysera förändringar av sjuktalen  Gett stort utrymme åt anekdotiska förklaringar, snarare än förklaringar som är grundade på fakta och forskning

3 Bilden hämtad från Sjukförsäkringsutredningen SOU 2006:86 Andelen med ”utanförskap” ökad således allra mest under 90- talskrisen.

4 Flest sjukskrivna under 80-talet. Nu befinner sig antalet på en historiskt låg nivå.

5 Antalet med förtidspension eller sjukersättning ligger på en hög nivå, men här spelar åldersfördelning och långsiktiga faktorer roll

6 Ohälsotalet är en sammanvägning av sjukskrivning och sjukersättning, uttryckt i antal dagar per försäkrad. Ett högt ohälsotal innebär också höga kostnader, vilket är ett bidragande skäl till att man vill sänka det

7 Stigande ohälsotal leder till budgetproblem  Eftersom över eller underskott går direkt in i statsbudgeten, innebär stigande ohälsotal att man får problem med budgettak och överskottsmål.  Den nuvarande regeringen har däremot levt högt på sjunkande ohälsotal – dessa betalat skattesänkningar m.m. Avgifter till försäkringen, som nu går med överskott, används för andra ändamål.  Enkel lösning som föreslagits av flera utredningar - lägg sjukförsäkringen utanför den övriga statsbudgeten – skulle tvinga fram mer förebyggande arbete och bättre analyser. Eftersom försäkringen betalas med arbetsgivaravgifter skulle dessa få ett incitament till att förbättra arbetsmiljöer och satsa på företagshälsovård.

8 En massa utredningar  2000 Sjukförsäkringsutredningen – Arbetslivet är den viktigaste faktorn bakom sjukskrivning, sätt in förebyggande åtgärder, större arbetsgivaransvar  2002 AHA-utredningen – forskare analyserade orsakerna till ökade ohälsotal. Trängre arbetsmarknad och äldre befolkning förklarade det mesta  2002 Alf Svensson (enmansutredning som inte byggde på några bevärande fakta) – ”Fusk viktig orsak till ökade ohälsotal”  2006 Socialförsäkringsutredningen (Anna Hedborg) alltför ”mjuk” sjukförsäkring, Sjukskrivningskulturer i vissa delar av Sverige (helt obevisat påstående).

9 Vad har inte utretts  Hur mår de sjukskrivna (jättedåligt – en tredjedel äter antidepressiva, hälften har svår värk, kraftig överdödlighet enligt tillgängliga data).  Vilka förändringar i arbetslivet har påverkat sjuktalen och vad kan man göra åt dom.  Hur skärper man arbetsgivaransvaret.

10 Alf Svensson fick stort genomslag redan under s- regeringen  Fler kontrollanter  Inget stöd till förebyggande åtgärder  Morötter till landsting som sänkte sjuktalen  Läkarintyg ifrågasattes i allt större omfattning

11 Alliansregeringen har i stor utsträckning byggt vidare på Anna Hedborgs utredning men skärpt förslagen  Proposition 2008 ”Reformerad sjukförsäkring”.  Tidsgränser 90 dagar – andra jobb hos den egna arbetsgivaren  180 dagar prövning mot hela arbetsmarknaden (fiktiv arbetsmarknad!)  365 dagar viss möjlighet till förlängd sjukskrivning med sänkt ersättning  550 dagar slut  Mycket tal om arbetslinje – men inga nya jobb

12 Ett nytt sjukdoms- och arbetsförmågebegrepp  Sjukförsäkringen har byggt på en helhetssyn, graden av ohälsa och arbetsförmåga kan bara bedömas för en given individ i en given arbetssituation.  Individen måste har tolkningsföreträde om sin egen hälsa men kan behöva medicinskt stöd i denna bedömning – läkarintyget.  Det nya regelsystemet – mekaniskt sjukdomsgrepp som saknar förankring i verkligheten. Rutinmässig överprövning av personer som inte känner till individen eller arbetssituationen  Systematiskt skapande av otrygghet. Man prövas mot en ”fiktiv arbetsmarknad” inte mot en verklig. Stupstockar sätts upp som inte ger individen en chans. Kafka kunde inte ha gjort det värre.

13 Oppositionens alternativ  Vill ta bort fasta gränser och stupstockar  Diskuterar inte sjukförsäkringens framtida finansiering.  Vill troligen återinföra en vettigare syn på sjukdom men detta är inte helt klart  Oklart med resurser till företagshälsovård  Kan man påverka det som behövs – skapa ett stort antal jobb som är anpassade till människors reella arbetsförmåga?  Viktigt att klart visa att man inte vill kvar det rigida kontrollsystem som infördes redan av den förra s- regeringen