Hud- och mjukdelsinfektioner

En presentation över ämnet: "Hud- och mjukdelsinfektioner"— Presentationens avskrift:

1 Hud- och mjukdelsinfektioner
Anna-Karin Larsson Infektionsenheten Helsingborg

2 Bakterier i sår Kolonisation Penetration Proliferation Invasion

3 Kolonisation - infektion
Ett sår är aldrig bakteriefritt! egna floran smitta från omgivningen Bakteriers benägenhet att orsaka sårinfektion (virulensfaktorer) Toxiner, ytproteiner, kapsel Människans försvar mot infektioner generellt nedsatt immunförsvar: steroidbehandling, lymfom, diabetes lokalt nedsatt immunförsvar: diabetes, nedsatt blodcirkulation Kvarvarande död vävnad

4 Infektion i ”nytt” sår hudrodnad svullnad/ödem värmeökning smärta
kring såret snabb utbredning kring sår, lymfangit svullnad/ödem värmeökning smärta pus eller illaluktande vätska feber

5 Infektion i ”gammalt” sår
Förändring – noggrann observation! nytillkommen smärta, rodnad,värmeökning, sekretion, pus, blåsbildning, feber Värdering – andra förklaringar! rodnad vid hudläkning vätskeökning vid lymfstas/venös insufficiens gult sår med fibrin, vita blodkroppar, sårvätska Yrkesskicklighet , erfarenhet och samarbete!

6 Tag sårodling när såret är infekterat!

7 Sårodling Tvätta såret Bomullspinne i infektionsområde
annars får man med koloniserande floran Bomullspinne i infektionsområde innanför sårkanten/under krustor i pus finns mest döda bakterier Fyll i remissen rätt beskriv sårets uppkomstsätt, utseende och lokalisation beskriv faktorer som påverkar patientens försvar mot infektioner diabetes, lymfom, steroidbehandling, ledprotes eller annat främmande material

8 Odlingsfynd I - högvirulenta bakterier
Streptococcus pyogenes – alltid behandling Grupp A Streptokocker (GAS), ß-hemolytiska streptokocker (erytrogent toxin) erysipelas: snabb utbredning av rodnad utmed lymfkapillärerna lymfangit: rodnad utmed lymfbanorna (“blodförgiftning”) Staphylococcus aureus – behandling ibland tjockt, gult sekret lokalt (koagulas)

9 Odlingsfynd II - lågvirulenta bakterier patogener endast vid nedsatt immunförsvar
Tarmbakterier: E-coli, klebsiella, proteus, acinetobacter, enterokocker Anaeroba bakterier: Bacteroides fragilis, Clostridium perfringens gråbrunt, mycket illaluktande sekret (op-sår) Pseudomonas aeruginosa grönaktigt, lindblomsdoftande sekret KNS (koagulasnegativa stafylokocker) riklig klar sekretion, ingen inflammation endast vid främmande-kroppssinfektion

10 Det ges för mycket antibiotika
under för lång tid!

11 Antibiotikabehandla en patient med symtom
- inte ett odlingssvar!

12 Ingen effekt av antibiotikabehandling vad gäller tid till läkning eller kolonisation av bakterier har påvisats i bensår som saknar kliniska tecken på infektion

13 Antibiotika - när? Djup sårinfektion Erysipelas (streptokocker)
Risk för spridning till viktiga organ Risk för spridning till senor, leder, proteser Feber och allmänpåverkan Patienter med sämre försvar mot infektioner Ej ytlig hudinfektion eller kolonisation

14 Antibiotikaval I Kåvepenin® 1-1,6gx3 streptokockinfektioner
Heracillin® 1gx3 (OBS FASS-dosen ej tillräcklig!) rena stafylokockinfektioner och blandinfektion med streptokocker Dalacin® 300mgx3 vid penicillinallergi Fucidin® 250mg 1-2x3 vid penicillinallergi

15 Antibiotikaval II Undvik Ciproxin®, Tavanic®,
De har dålig effekt mot streptokocker, utvecklar snabbt resistens mot stafylokocker och pseudomonas. Erytromycin (Ery-Max®) Risk för resistensutveckling av streptokocker

16 Behandlingstid Bör hållas kort! 7-10 dagar

17 Terapisvikt ? - att överväga innan antibiotikabyte
Dåligt avflöde? Venös insufficiens, stram vävnad? Når antibiotika fram? Nedsatt arteriell cirkulation? Djup infektion? Kirurgisk dränering? Abscess, osteit? Bakomliggande sjukdom

18 Varför inte antibiotika?
Normala bakteriefloran slås ut och därmed en del av infektionsförsvaret ingen sund konkurrens i såret goda bakterier som producerar baktericida ämnen tas bort nya mer virulenta bakterier tar plats Biverkningar antibiotika-associerad diarré i 30% allergiska reaktioner Resistenta bakterier!

19 Den infekterade diabetesfoten
Allmänt gäller samma principer som vid infektion i andra kroniska sår. Polyneuropati, angiopati leder till ökad risk för djupgående infektioner. Fotteam (Multidisciplinärt omhändertagande) Djupa infektioner, sårodling. Hänsyn tages äv till gramnegativa bakterier -Kirurgi? -Kärlutredning?

20

21 Djurbett När profylax? (Tidig antibiotikabehandling < 5 dagar)
-Kan övervägas vid punktionsskador (Ffa händer, ansikte) - Djupa skador som ej kan exideras -Immunsupprimerade patienter

22 Djurbett I akuta skedet alltid täcka Pasteurella multocida PcV
Amoxicillin Ingen stafylokocktäckning initialt de egna stafylokockerna aktuella först efter 5-7 dagar

23

24

25

26