Kommunerna i samhällsekonomin Vänersborgs ekonomi & ekonomiprocesser

En presentation över ämnet: "Kommunerna i samhällsekonomin Vänersborgs ekonomi & ekonomiprocesser"— Presentationens avskrift:

1 Kommunerna i samhällsekonomin Vänersborgs ekonomi & ekonomiprocesser
Budget Uppföljning & Intern kontroll Ekonomiutbildning KF

2 Kommunen i samhällsekonomin
Fråga gärna. Kommunen en stor del av Sv ekonomi. Drygt 1,1 milj anställda eller 12% av Sv befolkningen Sektorns utgifter = 23% av BNP

3 Regelverk för kommunens ekonomihantering
Kommunallagen, kapitel 8 God ekonomisk hushållning, avgifter, årsbudgeten, balanskrav, redovisning och årsredovisning. Lag om kommunal redovisning Ytterligare regler kring bokföring, delårsrapporter och årsredovisning. God redovisningssed skall tillämpas. Speciallagstiftning Reglementen och policydokument Ex. attestreglemente, intern kontrollreglemente, finanspolicy. Regelverk i lagen o våra egna i vbg. Slut på avsnittet om styrning.

4 Några finansiella begrepp
Likviditet Likvida medel (kassa, bankmedel) i procent av kortfristiga skulder – Mäter betalningsberedskap på kort sikt Eget kapital Tillgångar minus skulder - Hur mycket av våra tillgångar som vi finansierat med egna medel Soliditet Eget kapital i procent av totala tillgångar - Mäter ekonomisk styrka på lång sikt Avskrivningar Årlig beräknad värdeminskning på anläggningstillgångar. Redovisas som en kostnad Regelverk i lagen o våra egna i vbg. Slut på avsnittet om styrning.

5 Olika förutsättningar - Samma uppgifter & lagstiftning
Kommunalskatt 2014 Dorotea 23:90 kr Vellinge 18:50 kr Vänersborg 22:21 kr Västra Götaland 21:21 kr Riket 20:65 kr Median kommun invånare 290 kommuner sammanlagt Gruppen är den vanligaste, sen färre än Vbg är större än man kan tro

6 Kommunala kostnader fördelade efter ålder Tkr per invånare i respektive åldersgrupp
20-65 liten kostnad, vi går på gatorna Hur fördela pengar i en kommuns budget Hur fördelar staten statsbidragen, utjämningen

7 Skatteintäkter Redovisas innevarande år Tre års uppräkning
Prognoser SKL ”Justeras” i slutet av året, innevarande & föregående Vår största intäktskälla, varför blir det så stora budgetavvikelser. ”Det kan väl inte vara så svårt” Skatteintäkter redovisas innevarande år När budgeten gör s för 2015 har vi inte deklarerat 2013 än Preliminära skatteintäkter under år 2014 utbetalas med 2013 års taxering (2012 års inkomster) som grund, men uppjusterade till prognostiserad nivå för år 2014 genom så kallade uppräkningsfaktorer. Dessa fastställs av regeringen i september året före utbetalning och sätts lika för alla kommuner. Uppräkningsfaktorerna är regeringens prognos i budgetproppen över skatteunderlagets ökning och samhällsutv för flera år Kommunen gör inga egna skatterpognoser utan det gör SKL Det betyder prognoser på sysselsättning, arbetslöshet, löneutveckling och samhällsutv för flera år Justeringar (slutavr) kommer i efterhand (2013 slutjust jan 2015) ( i slutet av året, detta kan ibland vara en orsak till att kommunens resultat blir bättre (el sämre) än vad som prognostiseras). År 2008 kom en kraftig konjunktursväning mellan kv 2 o kv 3 innebar betydligt lägre skatteint än prognostiserat. Har man budgeterat med ett bra resultat behöver man in såna lägen inte ”dra ned” i verksamheten

8 Kommunala utjämningssystemet
Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Utjämningssystem LSS Systemet ska kapa likvärdiga ek förutsättningar för kommuner att erbjuda sina invånare likvärdig service oberoende strukturella (demografiska, sociala o geografiska) förhållanden och av kommuninvånarnas inkomster. Inkomstutjämning SAAB Varför ink utjämning ? Stora skillnader i inkomst ca 42 kr/inv mellan hög o låg kom, hela kostnaden för kom service för en inv. Genom inkomstutjämningen bestäms kommunernas skatteintäkter i huvudsak av genomsnittsinkomsten i riket och folkmängden i kommunen. Kommuner med en skattekraft under % av medelskattekraten får bidra de över bet avgift. Rika kommuner med höginkomsttagare bidrar till kommuner med låg ink tagare. DVS hög arbetslöshet i en kommun fördelas till hela riket T e x Danderyd 65 tkr skatteint/inv och Årjäng 27 tkr skatteint/inv efter ink utj Årjäng 41 tkr/inv och Danderyd 46 tkr/inv Skatteintäkter styrs efter antal invånare Kostnadsutjämning Kommun med ogymnasam struktur får bidrag medan de med gynnsamm avdrag.. Högre andel äldre än riket i genomsnitt innebär högre bidrag. Men om antal äldre ökar i kommunen och samtidigt ökar i hela riket får kommunen inte något ökat bidrag. Om en kommun får fler barn, ungdomar el äldre garanterar således inte kommunen ett högre bidrag. Detta beror på hur utvecklingen ser ut i hela landet. ”Friska 85-åringar ger mycket pengar” Systemet ska inte utjämna skillnader som beror på skillnader i effektivitet, avgifter o ambitionsnivå. Det bestämmer var kommen en högre ambitionsnivå ”innebär ” högre skatt Kostnadsutjämningen är ett utjämningssystem inte bidragssystem LSS Kommuner med beräknad kostnad över riket erhåller bidrag understiger avgift.

9 Kostnadsutjämningen - kommuner
Delmodell Exempel på strukturella faktorer VBG kr/inv Förskoleverks o skolbarns oms Andel barn, föräldr förv frekvens, befolkn täthet, -214 Grundskola o försk.klass Andel barn, barn m utl bakgr, glesbygd, ålder 350 Gymnasieskola Andel ungdomar, programval, bebyggelsestruktur 284 Äldreomsorg Ålder, könsförd, yrkesbakgrund,civilstånd 1 195 Ifo utrikes födda, arbetslösa, ensamst m barn,män med låg ink, bebyggtäthet -437 Barn m utländsk bakgrund Barn 0 – 19 år -116 Befolkningsförändringar Befolkn minskn under senaste 10 åren -115 Bebyggelsestruktur Uppvärmning, gator o vägar, byggkostn, glesbygdsspecifika adm, resor och räddn tj -295 Kollektivtrafik, m lönekostnader Gleshet, arbetspendling, tätortsstruktur -281 Summa 372 Ytterligare en medborgare i ålder år ger ca 25 tkr medan en medborgare i åldern 7-9 år ger ca 100 tkr( både skola o fritids) Gator och vägar klinat o vägslitage Trafikbelastning, tjälskador UPPDATERA DE STRUKTURELLA FAKTORERNA

10 Utmaningar för kommunsektorn
Demografiska förändringar, fler barn i skolåldern och fler äldre Investeringsbehov, skolor, fritidsanläggningar, behov av renovering eller ombyggnad Fortsatt avbetalning på gammal pensionsskuld Ökade krav från medborgare Urbanisering Volymen ökar både för förskolebarn och grundskoleelever och äldre om elevminskningen i gymnasiet håller på att plana ut. Vet inte behovet, har ökat inom förskola men har minskat något inom äldreomsorgen. Våra skolor och fritidsanläggningar som byggdes på 60-talet behöver renoveras eller förnyas. Urbanisering ställer också krav dels på inflyttningskommuner men även de kommuner minskar måste anpassa sina lokaler. Kraven ökar från medborgare. Högre service på äldreboende, högre personaltäthet i skolan, konstgräsplaner, innebandyhallar, gratis WIFI på stan, mer kulturaktiviteter.

11 Vänersborgs ekonomi & ekonomiprocesser

12 Varifrån kommer pengarna?
-Skatteutjämning eller statsbidrag. Per invånare, för barn o gamla får vi mer. Beror ju på att de kostar mer. -Avg/ers Bo, Äo, VA, Bygglov -stbdr, söker förv själva, krävs oftast en motprestation, riktade, t.ex. -övrigt = försäljning av verks t.ex. interkommunala avg för skolabarn fr andra kommuner. S:a skatt o utjämning 80 kr, Vad går att påverka? Te x VBG hög kommunalskatt 22:21, Thn 20:96, U-valla 21:05 Gen statsbidrag bestäms av staten (räknas sällan upp) Spec des stats bidrag bestämda i lag Avgifter o ers: Reglerat i lag vad man får avgiftsbelägga och ofta hur mycket (maxtaxa) Te x få man inte avgiftsbelägga bibliotekslån men förseningsavgift är okej på böcker Ej ta ut avg på skolmålitd grund men däremot okej att ta ut avg på skolmål gymn Höjning av avg o taxor ger inte mycket tillskott därför blir det oftast på kostnadssidan man gör omfördelningar/neddragningar när det fattas pengar Förändring av skatt, 10 öre ger 6-7 Mkr. Skillnad jmfrt med företag: oändlig efterfrågan men opåverkbara intäkter, företag satsar och säljer mer och får då in mer pengar. Kommunen satsar, måste prioriteras inom samma kaka.

13 Till vad går pengarna? 2017-04-07
Infrastruktur = gator o vägar, fastighet, Affärsverksamhet = VA renhållning Särskilt riktade insatser = Flyktingmottag, arbetsm åtg. Utbildning + förskola o skolbarnsomsorg = 39 Äldre o handikapp = 37 Summa 76 Svårt att spara mkt pengar på de små verks.

14 Finansiella kostnader
Typ av kostnader Avskrivningar 3% Material 4% Finansiella kostnader 1% Bidrag 4% Personal 59% Tjänster 26% Kommentar Kommunens största post är Personal. Personalintensiv verksamhet. Vi sysslar inte med tillverkningsindustri, vi sysslar med utbildning och omsorg av mnsk. Neddragningar = Personal I den näst största posten ingår numera gymnasiet KFV 170 Mkr och bidrag till fristående /privata grundskolor o förskolor där bidraget är beräknas på vår budget. I bidrag ingår ersättning till Närf, försörjningsstöd, föreningsstöd mm

15 God ekonomi? Jämförelse över tiden 2017-04-07
Relatera överskott i % till egen inkomst Detta mål är 2013 för 2014 är målet satt till 0,5 %. Historiskt har reultatmåttet uppnåtts, ser dock sämre ut framåt 2013 är prognos ovh 2014 ’är budgeterat resultat. Normalt resultatmått för en kommun, rekommenderas av SKL. Vad är ett resultat ? Balanskravet

16 Finansiell profil för Vänersborgs kommun
- Jämförelse med riket (Kommunforskning i Väst) God ekonomi? Jämförelse med andra Relatera överskott i % till egen inkomst Detta mål är 2013 för 2014 är målet satt till 0,5 %. Historiskt har reultatmåttet uppnåtts, ser dock sämre ut framåt 2013 är prognos ovh 2014 ’är budgeterat resultat. Normalt resultatmått för en kommun, rekommenderas av SKL. Vad är ett resultat ? Balanskravet

17 KF KS Rollfördelning mellan KF & KS i ekonomifrågor Beslutar
Mål- och resursplan Delårsrapporter Årsredovisning Budgetfrågor Övergripande ekonomiska styrdokument KS Bereder förslag till KF Riktlinjer och anvisningar till nämnderna Tillsyn av nämnder & bolag Budgetförändringar mellan nämnders anslagsbindningsnivåer Fördelning av budget till nämnderna utifrån löneavtal Förfogandeanslag Årshjul: När jobbar vi med ekonomi i vbg, svar hela året.

18 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Ekonomikalender Bokslut Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Verksamheternas detaljbudgetar Budgetramar Årsredovisning Delårsrapport augusti Nämndernas verk- samhetsberättelse Nämndernas budgetförslag Årshjul: När jobbar vi med ekonomi i vbg, svar hela året. Delårsrapport april Budgetbeslut

19 ”En plan för intäkter och kostnader under en avgränsad tid.”
Budget ”En plan för intäkter och kostnader under en avgränsad tid.”

20 Kommunallagen ”Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.” ”För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.” ”Budgeten skall innehålla en plan för verksamhet och ekonomin under budgetåret.” ”Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år.” ”Budgeten fastställs av Kommunfullmäktig före november månads utgång” ”Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna” ”Kommuner och landsting får reservera medel till en resultatutjämningsreserv” Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel” Kommunallagen styr oss hur vi ska hantera vår ekonomi. Vi ska bedriva verks effektivt, resurssnålt, prestera så mycket som möjligt med så hög kvalité som möjligt inom de ekonomiska ramarna. God ekonomisk hushållning handlar mycket om att varje generation ska försörja sig själva. Jag vill att mina barnbarn också ska få äldreomsorg så småningom. Kommunallagen styr oss om budgeten.

21 Finansiella mål Årets resultat bör uppgå till minst 1 % av skatter och generella statsbidrag. Långsiktigt bör resultatet uppgå till 2 %. Kassalikviditeten bör vara minst 50 %. Soliditeten bör förbättras. Ej skuldfört pensionsåtagande bör minska som andel av eget kapital Relatera överskott i % till egen inkomst Detta mål är 2013 för 2014 är målet satt till 0,5 %. Historiskt har reultatmåttet uppnåtts, ser dock sämre ut framåt 2013 är prognos ovh 2014 ’är budgeterat resultat. Normalt resultatmått för en kommun, rekommenderas av SKL. Vad är ett resultat ? Balanskravet

22 Varför överskott ? Egenfinansiera investeringar
Värdesäkra kommunens tillgångar Täcka framtida pensionskostnader Ha en buffert för oförutsedda händelser t.ex. skatteintäkter, oförutsedda utgifter. löneökning, prisökning Långsiktiga satsningar Finansiellt mål MRP Årets resultat bör uppgå till minst 0,5 % av skatter & generella statsbidrag. Långsiktigt bör resultatet uppgå till 2 % Ej behöva låna. T ex Torpaskolan Buffert, snöröjning Långsikt satsn, kostnader som vi vet kommer, kan vi inte låsa upp utr, t ex Gläntan. OBS! här slutar mitt, introducera Elisabeth som ska prata om hur det funkar med våra skatte och stbr intäkter, våra pengar in.

23 Kommunens viktigaste styrdokument!
Mål- och resursplan Kommunens viktigaste styrdokument! Kommunfullmäktige beslutar. I vbg heter den mål- och resursplan, som namnet säger innehåller den visionen, målen och pengarna. Mrp är den kommunövergripande budgeten.

24 Budgetprocessen i Vänersborg
KS beslut om anvisningar & ramar Nämnderna lämnar förslag till MRP KS beslut om förslag till MRP KF beslutar om MRP KS & nämnder fastställer verksamhetsplan & detaljbudget Hur går budgetprocessen till i vbg:

25 Anvisningar ramar & Mål- och resursplan Innehåller:
Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska ramar till nämnderna Uppdrag/direktiv till nämnderna Anger hur processen ska gå vidare Beslutas av KS i mars Här emellan budgetbereder nämnderna och beslutar om förslag till budget. Innehåller: Del I Vision och Mål - Förutsättningar och beslut Del II Mål- och resursplan - Nämnderna Verksamhetsbeskrivning, Förväntade resultat, Fördelning av resurser per anslagsbindningsnivå Del III Investerings- och exploateringsplan Beslutas av KF i juni Innehåller driftbudget och investeringsbudget

26 Budgetförutsättningar
Ekonomiska mål - Finansiella mål Senaste bokslut, innevarande års budget Befolkningsutveckling Verksamhetsförändringar Samhällsekonomisk utveckling Kommunsektorns utveckling Skatter, statsbidrag Lönekostnadsutveckling Inflation Räntor Pensioner Verks förändr – inom nämnderna, nya regler 1% löneökn = 11 mkr 1% infl = 7 Mkr 1% uppräkn av skatteintäkterna = 18 Mkr

27 Olika budgetar i kommunen
Mål- och resursplan Kommunfullmäktige Nämndernas budgetfördelningar Nämnderna Verksamhetens budgetfördelningar Förvaltningarna/FC Budgetansvarigs detaljbudget T.ex. Enhetschefer MRP = övergripande Nämnderna = ibland nya beslut

28 Uppföljning & intern kontroll

29 Delårsrapporter April och augusti
Målavstämning, finansiell analys och nämndernas redovisning Augusti, bolagen med Prognos viktigt Till fullmäktige Mer omfattande än en mån rapport men inte så omfattande som en årsredovsining. Innehållet …. Augusti mer omfattande, revideras Et bidrag till rapporterna är att ni hanterat era fakturor rätt dvs bla i rätt period. Därför vi skickar påminnelse om att ni ska hantera era fakturor. Sh aktivera investeringar. Prognoser som sagt. Redovisas till fullmäktige… Felaktig redovisning får konsekvenser Koppla periodiserat utfall mot prognos 29

30 Årsredovisningen Förvaltningsberättelse Övergripande målavstämning
Omvärldstext, välfärdsredovisning, miljöredovisning och personalredovisning Finansiell analys och rapporter Driftsredovisning Investeringsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelser Bolagens verksamhetsberättelser Revisionsberättelse Ska göras enl kl mest omfattande. Ligger till grund för kommande budgetar bla. Läs i varje fall om er egen nämnd. 30

31 Årsredovisningen - process
Tidsprocessen, för årsredovisningen. Revisionen lämnar förslag om ansvarsfrihet för styrelsen, för året som gått. Fullmäktige fastställer och beviljar ansvarsfrihet. 31

32 Nämndernas Verksamhetsberättelser
För varje år görs nämndernas verksamhetsberättelse som redovisar nämndernas målavstämning, resultat och vilken verksamhet de bedrivit under året. Nämndernas egna dokument och är inte styrt i någon lag utan här kan man skriva hur mycket man vill om verksamheten vi styr vilken ekonomisk redovisning som ska med för att underlätta läsbarheten. 32

33 Intern kontroll Utgår från kommunallagen som definierar styrelsens och nämndernas ansvar Minimera risken för fel. Skydda politiker och anställda Säkerställa att lagar, avtal mm efterlevs Resurser används enligt fattade beslut. Rättvisande redovisning. Trygga kommunens tillgångar Kommunfullmäktige har antagit regler för intern kontroll och attest (Intern kontroll handlar inte om att göra fel utan men inte göra medvetna fel) Minimera risken för både avsiktliga och oavsiktliga fel. Skydda politiker och tjänstemän från oberättigade misstankar Säkerställa att lagar, bestämmelser, reglemente, policys och överenskommelser efterlevs Säkerställa att resurser används i enlighet med fattade beslut. Säkra rättvisande redovisning. Trygga kommunens tillgångar och förhindra förluster. Internkontroll handlar inte om att inte göra fel men inte göra medvetna fel

34 Utdrag ur Internkontrollreglemente
Förvaltningschefen Ansvarar för att förvaltningsspecifika regler och anvisningar utformas Ansvarar för att rapportering sker till nämnden om hur den interna kontrollen fungerar. Verksamhetsansvariga Skyldiga att följa antagna reglementen, regler och anvisningar samt informera de anställda om intern kontroll Brister ska meddelas till närmast överordnad chef eller till den som nämnden utsett. Övriga anställda Skyldiga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Brister ska meddelas till närmast överordnad chef eller den nämnden utsett. V

35 Attestregler Beslutsattest, mottagningsattest, granskningsattest och behörighetsattest Attestanter utses Attest får inte ske om man är jävig Beloppsgränser I kommunens finns attestreglemente för ek transaktioner antagna av KF Det anger ramarna. Ks antar sedan anvisningar som tydligare specificerar de olika attesttyperna och hur de ska utföras på ett korrekt sätt Inte bara fakturor som attesteras utan även inbetalningar och löner Attest kan även ske elektroniskt Beslutsattestanter och behörighetsattestanter utser av nämnd men delegeras ofta till förvaltningschef. Som beslutsattestant skriver man på en blankett och intygar att man tagit del av IKE regl, attestantivningar och riktlinjer för upphandling, Attest får inte ske om man är jävig enligt kommunallagen En anställd i en kommun är jävig om en sak angår honom själv eller närstående. Den som utför kont ska ha en självständig ställning gentemot den kotrollerade Personal underord besl kan mottagattest men olämpligt att beslutatt överord chef Ej attestera bet själv om man ska bet till kommun el om man ska motta en bet Egna kostnader attesteras av överordnad chef