Utsläppsrätter och miljökostnader

En presentation över ämnet: "Utsläppsrätter och miljökostnader"— Presentationens avskrift:

1 Utsläppsrätter och miljökostnader
Martin Valleskog Svenska Gasföreningen

2 Verksamhetsstrukturen i SGF

3 Sveriges energitillförsel - 645 TWh
Kärnkraft 227 TWh Kol 30 TWh Olja 205 TWh Vindkraft 1 TWh Värmepumpar 5 TWh Biobränsle 110 TWh Gas 10 TWh Vattenkraft 60 TWh

4 Naturgas i Sverige Etablering 1985 Utbyggnad till Gnosjö 2002
Befintlig naturgasledning Planerad naturgasledning Gnosjö Gislaved Jönköping Stenungsund Bohus Göteborg Kungsbacka Laholm Etablering 1985 Utbyggnad till Gnosjö 2002 Utbyggnad till Stenungsund 2004 350 mil ledning kunder Ca 2 procent av Sveriges totala energibehov Ca 20 procent av energibehovet i naturgasbygden Industrin står för över 40 procent av användningen Övrig användning: Kraftvärme, fordon, växthus, mm Naturgas introducerades i Sverige 1985 Det frågas ibland om vi skall introducera naturgas i Sverige. Sanningen är att naturgas redan är introducerad i Sverige sedan Idag finns naturgas i ca 30 kommuner och hos kunder. Hela nätets längd är över 350 mil (överföringssystem samt distributionssystem) I ”naturgasbygden” ligger användningen av naturgas på samma nivå som på kontinenten. Industrin längs naturgasledningen har i stort sett gått över till naturgas. Hela 40 procent av naturgasen används direkt av industrin. I första hand har naturgas ersatt olja, gasol och kol. Användningen av biobränsle har ökat i ”naturgasbygden” sedan 1985! Naturgas och biobränsle används sida vid sida. Infrastrukturen för naturgas utvecklas hela tiden. Nya utbyggnader är planerade och hela tiden tillkommer nya kunder. Dessutom öppnas nya tankställen för fordonsgas.

5 Naturgas efterfrågas Industri Kraftvärme Fordonsgas
Som jag sagt tidigare är naturgasen efterfrågad av industrin, inte minst som råvara. Men även inom kraftvärmesektorn har naturgas sin givna plats. Det finns inget annat bränsle som ger så högt el-utbyte som kraftvärme producerat med naturgas. En 90%ig verkningsgrad på bränslet är en realitet idag. Det är alltså inget annat bränsle som ger så mycket el i förhållande till värme som naturgas gör. Rya-verket är ett bra exempel på hur naturgas kan sänka CO2-utsläppen inom kraftvärme-sidan. NGAS-projektet stärker Ryaverket långsiktiga överlevnadsförmåga, genom säker tillgång till gas (från två håll med Norge inkopplad) samt dels att leveransvillkoren bli så pass kommersiellt intressanta att den kan drivas på avsett sätt. Ryaverket är ett konkret exempel på en anläggning med goda energi-  och miljödata och med god integrering av lokal bioproducerad gas (även direkt till gaskombianläggningen). Enbart elproduktionen i Rya-verket innebär att de europeiska CO2-utsläppen minskar med ca 500 000 ton/år. Biogas Ett färdigt distributionsnät för transport av gas är en förutsättning för en kommersiell expansion av biogasen. En väl utbyggt infrastruktur för naturgas är en förutsättning för biogasens expansionsmöjligheter. Redan idag används naturgasnätet för distribution av biogas, t ex av Göteborg Energi. Biogasen kan idag inte bära en infrastrukturinvestering på egna meriter utan är beroende av att ledningsnätet redan finns. Så utan ett ledningsnät som ursprungligen byggdes för naturgas kommer inte biogasen att kunna expandera i den takt som det skulle vara möjligt med ett naturgasnät. Och utsläppen från biogas är ju som bekant koldioxidneutralt. Naturgas som råvara i petrokemisk petroleumindustri Naturgas i kraftvärme ersätter kolkraft och kondenskraft utanför Sverige Naturgas och biogas i samverkan

6 Naturgasleveranser i Sverige

7 LNG

8 LNG i Nynäshamn

9 Naturgas är ett rent bränsle
Svavel (mg/MJ) Stoft(mg/MJ) Naturgas Kol Olja Biobränslen Naturgas Kol Olja Biobränslen Tungmetaller (µg/MJ) Kolväten (µg/MJ) Kväveoxider (mg/MJ) Som vi kan se av diagrammen, som grundar sig på dagens svenska anläggningar så ger naturgasen sammantaget upphov till en lägre andel utsläpp än samtliga övriga energislag, om man undantar koldioxid. När det gäller elproduktion med naturgas i kraftvärmeverk framgår dessutom inte naturgasens fulla överlägsenhet i diagrammet. Inget annat bränsle ger så hög elproduktion på ett givet värmeunderlag som naturgas. Bland naturgasens kunder finns konkreta bevis på dess renhet. Livsmedelsindustrin uppskattar naturgas just därför att den medger en ren produktion. Naturgasen är så ren att den kan komma i direkt kontakt med produkten. Bland användarna av naturgas i Sverige återfinns mejerier, rosterier, bryggerier, växthus, fabriker för färdiglagad mat, mm. Not. Biobränslen ger ett nettoutsläpp av koldioxid som är noll, men detta förutsätter att man återplanterar biobränslena i samma takt som man förbrukar dem. Naturgas Kol Olja Biobränslen Naturgas Kol Olja Biobränslen Naturgas Kol Olja Biobränslen Utsläpp från olika bränslen baserat på dagens svenska anläggningar. (Källa: E.ON)

10 Koldioxidutsläpp

11 Minskade CO2- utsläpp med LNG

12 Styrmedel fossila bränslen - översikt
Energiskatt SEK/MWh bränslerelaterad (2007) Koldioxidskatt SEK/ton ( ) Svavelskatt 30 SEK/kg sedan 1991 NOx-avgift 40 SEK/kg sedan 1992 Handel med utsläppsrätter från 2005

13 Styrmedel fossila bränslen - översikt

14 Skatter på naturgas - värmesektor

15 Skatter på naturgas - kraftvärmesektor

16 Skatter på naturgas - Industrisektor

17 Fördel av styrmedel för naturgas mot olja (SEK/MWh)

18 Handel med utsläppsrätter
EU direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 Svensk lag 2004:1199 och förordning 2004:1205 Länsstyrelsen tillståndsmyndighet för utsläpp Naturvårdsverket tilldelar rätter och utövar tillsyn Energimyndigheten är projekt- och kontoföringsmyndighet

19 Verksamhetsutövares plikter
1) Inneha tillstånd 2) Mäta och övervaka utsläppen 3) Rapportera utsläppen senast 31 mars för föregående år 4) Verifiera rapporten av ackrediterad kontrollör 5) Överlämna utsläppsrätter senast 30 april i SUS

20 Handel med utsläppsrätter
Fas 1: , fas 2: Kyotoåtagande -8% jfr. 1990 Förbränningsanläggningar och fjärrvärmenät > 20 MW tillfört Oljeraff, järn och stål, glas, cement, keramik, papper o. massa Omfattar 40 % av EU:s och 30 % av Sveriges koldioxidutsläpp EU:s tilldelning fas 2 till Sverige: 22,8 Mton/år

21 Handel med utsläppsrätter
Nationellt register SUS samt gemensamt register i EU komm. Ca anläggningar i EU och ca 700 i Sverige Alla som öppnar konto i SUS får handla Tilldelad utsläppsrätt kallas EUA = 1 ton koldioxid Utsläppskredit via CDM kallas CER = 1 ton koldioxid Utsläppskredit via JI kallas ERU = 1 ton koldioxid (e. 2008)

22 Priser på utsläppsrätter

23 Handel med utsläppsrätter - utveckling
Inkludera flyget Inkludera andra växthusgaser Inkludera sänkor Effektivare regler för tilldelning av utsläppsrätter Länka systemet till andra handelssystem och länder Reviderat förslag till handelsdirektiv väntas vid årsskiftet

24 Handel med utsläppsrätter - lär mer

25 Samverkan - naturgas - biogas-vätgas
Biogas kan distribueras i befintligt naturgasnät Låga distributionskostnader Nya kunder kan nås Ständig avsättning Förgasad biomassa kan öka andelen förnybar gas i nätet Vätgas kan tillföras nätet, upp till ca 10 procent (projekt i Malmö) - Biogas- rötning Uppgradering Naturgas Beskriver synergierna mellan biogas och naturgas då båda består av metan Biogas kan uppgraderas till naturgaskvalité för att sedan injiceras i naturgasnätet och på så sätt distribueras till kunden (Green Gas Concept). Jmf ”grön el”

26 Vision: Naturgas och biogas i dag - vätgas i morgon!
Så här skulle utvecklingen kunna se ut om vi alla vill! Här bör vi förmedla; Om vi säger nej till naturgas i Sverige nu. Då säger vi nej till en stor satsning på biogas! Vill vi verkligen säga nej till en sådan satsning? Betänk då också att vi avbryter vår resa mot vätgassamhället. En resa som redan påbörjats.