Utgångspunkter vid biståndsbedömning

En presentation över ämnet: "Utgångspunkter vid biståndsbedömning"— Presentationens avskrift:

1 Utgångspunkter vid biståndsbedömning
Utgångspunkter vid biståndsbedömning Malin Torberger Utredare vid Socialförvaltningen, Stockholms stad

2 Grunderna vid biståndsbedömning
Lagen, dvs Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Prejudicerande domar, dvs domar från Högsta förvaltningsdomstolen (f d Regeringsrätten) Kommunens riktlinjer

3 Vägen fram till stöd från kommunen
Den enskilde träffar biståndsbedömaren Ansökan Utredning Träffar bib t ex vid hembesök, VPL Ansökan : den enskilde beskriver stödbehov Utredning: Biståndsbedömaren utreder ansökan, dvs undersöker hur stödbehovet ser ut i detalj, hur sökandes sociala förhållanden ser ut (bor personen själv t ex), begär in läkarintyg och ev. andra handlingar

4 Om bifall -> den enskilde väljer utförare och insatsen verkställs
Beslut fattas Om bifall -> den enskilde väljer utförare och insatsen verkställs Om avslag -> den enskilde kan överklaga till Förvaltningsrätten om han/hon så önskar Beslut fattas utifrån huruvida den enskilde uppfyller lagens rekvisit (kriterier) eller ej.

5 Stöd vid inkontinens? Endast inkontinensproblematik ej grund för bistånd Biståndet kan t ex bestå av hjälp att gå på toaletten/byta inkontinensskydd eller påminnas att göra detta (t ex vid demens) eller byta lakan, tvätta etc. Jag är inte expert på inkontinens, det är ju ni, men om det ”enda” problemet är att personen behöver gå på toaletten ofta eller byta inkontinensskydd, skulle personen inte få bistånd för detta beviljat. Biståndet kommer in i bilden om personen av någon anledning har svårt att klara detta själv, t ex pga ålderdom eller rörelsehinder som gör det svårt att ta sig till toaletten/byta inkontinensskydd, demens som gör att personen inte kommer ihåg att göra detta eller klarar det rent praktiskt. Kan alltså handla om hjälp med påminnelser och rent praktiskt att gå på toaletten/byta inkontinensskydd. Kan också handla om byte av sängkläder, tvätt etc. som kan finnas behov av och som personen av någon anledning inte klarar själv.

6 Aktuella lagar Socialtjänstlagen (SoL)
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) De lagar som är aktuella vid bedömning av stödbehov pga funktionsnedsättning, där inkontinens kan ingå, är Socialtjänstlagen och LSS. Jag kommer gå igenom grunderna först för SoL och sedan för LSS.

7 Socialtjänstlagen (SoL)
Ramlag 4 kap. ”Rätten till bistånd” Framförallt 4 kap. 1§ som är aktuell. Hemtjänst I vissa fall 4 kap. 2§. Hemvårdsbidrag (i Stockholms stad) Ramlag – ej detaljer Ffa 4 kap 1§ som är aktuell i dessa fall, behandlar rätten till bistånd för den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Se lagtext nästa bild. 4 kap. 2§ avser bistånd utöver det som avses i 1§, om skäl finns.

8 SoL 4 kap. 1§ ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. ” Lag (2010:52).

9 ”Skälig levnadsnivå” = en minimistandard
Kan behovet tillgodoses på annat sätt? Stödbehovet bedöms utifrån skälig levnadsnivå = minimistandard Kan behovet tillgodoses på annat sätt? T ex genom att make/maka utför jobbet (serviceinsatser), eller m h a hjälpmedel? (Duschstol, anpassad toalettstol, övr. bostadsanpassningar) Kommunen beviljar endast hjälp för de moment som ej går att göra själv, inte ”hela situationen”.

10 Hemtjänst Anhöriganställning
Anhöriga kan anställas som hemtjänstpersonal om den enskilde så önskar och det inte finns starka skäl däremot (detta gäller för Sthlm).

11 SoL 4 kap. 2§ ”2 § Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.” Hemvårdsbidrag Hemvårdsbidrag: Ekonomisk ersättning som kan ”ges närstående som utför väsentligt merarbete som annars skulle utföras inom ramen för hemtjänst”, om man väljer detta istället för hemtjänst. Avser uppgifter som man normalt inte hjälper varandra med i hushåll, t ex hygien.

12 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Personkretstillhörighet ”Goda levnadsvillkor” Personlig assistans - ”grundläggande behov” Anhöriganställning För att tillhöra LSS målgrupp måste man ha tillhörighet i personkretsen enligt LSS 1§. Tre personkretsar: 1: Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2: hjärnskada förvärvad i vuxen ålder med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. 3: Ej diagnosstyrt men varaktiga fysiska el. psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, ska vara stora och orsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd el. service. LSS 9 § 2 Personlig assistans. För att ha rätt till detta måste man vara i behov av stöd för sina grundläggande behov, där personlig hygien ingår (även kommunikation, inta måltider, klä av och på sig mm). Assistans ska utföras av ett mkt begränsat antal personer. En person som fyller 65 år och har personlig assistans kan fortsätta ha det, men ej få utökad omfattning om behoven ändras. Kan ej beviljas pers. ass ”första gången” från 65 år och uppåt -> hemtjänst. Även vid personlig assistans kan anhöriga anställas som assistenter (i Sthlm).

13 Andra lagrum som beaktas vid bedömningen av rätten till insatser
Äktenskapsbalken Föräldrabalken Om personen är gift eller lever under äktenskapsliknande förhållanden (och hushållsgemenskap), faller stort ansvar på make/maka. Dock ej ansvar för omvårdnadsinsatser, där toalettbesök, dusch och annan personlig hygien ingår. Har rätt till stöd från kommunen med dessa saker. Om personen är ett barn, dvs under 18 år, vägs föräldraansvaret in. Jfr med hur icke funktionsnedsatt person i samma ålder klarar olika saker. Ju yngre man är, desto större behov av stöd från föräldrar även för ”normala” barn -> ej kommunens ansvar. T ex en 5-åring som behöver tillsyn och hjälp vid dusch, normalt att föräldrar gör detta. Ej normalt för t ex en 15-åring.

14 Frågor?

15 Malin.torberger@stockholm.se 076-12 25 416
Tack för mig!