Medieforskning Samhällsvetenskap Positivistisk inriktning

En presentation över ämnet: "Medieforskning Samhällsvetenskap Positivistisk inriktning"— Presentationens avskrift:

1 Medieforskning Samhällsvetenskap Positivistisk inriktning
Tolkningsbaserad inriktning Marxism Humaniora Semiotik Psykoanalys Litteraturvetenskap

2 Allsmäktiga medier (ca 1900-1940)
Massamhälle - stora effekter Lasswell (1927) – injektionsnålshypotesen Medier överför budskap - som avkodas och ger effekt

3 Direkta effekter?

4 Tolkande metoder tidigt
Park (1922) Blumer - Chicagoskolan Vardagskulturer, kvalitativa metoder

5 Ifrågasättande av mediernas makt (ca 1940-1960)
Ökad tro på individens förmåga att välja Inte vad medierna gör med sin publik utan vad publiken gör med medierna Samma budskap har olika effekt på olika individer Mediemottagarna = konsumenter (och medborgare)

6 Uses and gratifications, Lazarfeld (1944)
Tvåstegshypotesen - mediernas effekt mer indirekt

7 Mäktiga massmedier åter i fokus (ca 1960-1980)
Långsiktiga förändringar ideologiskt och kulturellt Frankfurtskolan, Adorno och Horkheimer - den kritiska teorin (-44) Habermas

8 Marxismen - Ekonomin viktig faktor för mediernas utveckling - Ideologi
- Mediernas betydelse utanför den enskilde individen - Ekonomin viktig faktor för mediernas utveckling - Ideologi

9 Kultivationsteorin – Gerbner (1969)

10 Dagordningsteorin McCombs 1972
Valet 1991 EG Ekonomi 2 månader före valet 36% 2% Veckan före valet 5% 25%

11 Mediernas makt en komplex förhandlingsfråga (ca 1980 - )
Större utbyte mellan de som vill förklara de stora strukturerna och de som ägnar sig åt människors tolkande Cultural studies Stuart Hall Empirisk medieforskning Medieetnografi Produktionsstudier Politisk-ekonomisk teori och feminism Textanalys/Berättelseanalys/Diskursanalys/Samtalsanalys

12 Tidig masskommunikationsforskning
Funktionalistiskt angreppssätt Kommunikationen som en överföringsprocess ”Det goda samhället” Politik och fakta Kvantitativa metoder

13 Senare medieforskning
Tolkande angreppssätt Kommunikation som meningsskapande Komplexa kommunikationsteorier Vad är gott samhälle? Känslor, populärkultur och underhållning Kvalitativa metoder

14 Medier och påverkan Världarnas krig i radio 1938

15 Medieeffekter Vilken typ av effekter avses? Beteenden, åsikter, uppfattningar Hur kan effekter relateras till tiden? På vilken nivå i samhället uppstår effekterna? Är effekten planerad/medveten eller inte?

16 Mustasch 18.00 19.30

17 Behov och kognition Kognitiva behov Känslomässiga behov
Personliga behov Sociala behov Flyktbehov

18 Informationsmiljö: - Format - Innehåll - Miljö
- Psykologiskt tillstånd

19 Selektionsprocesser:
Selektiv exponering Selektiv perception/uppmärksamhet Selektiv hågkomst Primäranvändning Sekundäranvändning Tertiäranvändning

20 Kognitiva scheman Personschema Rollschema Händelseschema Jagschema

21 Opinioner Verkligheten 2. Betraktarens bild av verkligheten
3. Betraktarens reaktioner på – och handlingar utifrån - bilden av verkligheten.

22 Opinionseffekter Strategisk påverkan Ansluta till den vinnande sidan
Majoritetseffekten Tankeväckareffekten Tystnadsspiralen. Noelle-Neumann Tredjepersonseffekt.

23 Opinionsundersökningar
Den allmänna informationsmiljön Politisk medvetenhet Svarens kvalitet Tillgängligt i huvudet just då Tillgänglighet påverkas bl.a. av media Frågeformuleringar Mediers presentation

24 Dagordning och kultivation
Mediedagordning Mediernas trovärdighet Medietypen Politisk intensitet Medborgarnas kognitiva förmågor och politiska kunskaper Graden av närhet till diskuterade frågor Kultivationsteorin De som kollar mycket på tv har en ”tv-bild” av verkligheten

25 Medievåld och påverkan
Svårt dra slutsatser bara ifrån innehållet Medier i relation till psykologiska och sociala förhållanden Typ av våld Hur mycket använder Med vem Ålder på barn osv. Personlighet

26 Andra typer av påverkan
Reklam/marknadsföring: Engagemang Information – Impuls – Dissonans Förpliktelser Reciprocitetsregeln Tilltro till auktoriteter. Milgram. Kontrastprincipen Teorin om sociala bevis