Elevers lärande i matematik Rektorsträff

En presentation över ämnet: "Elevers lärande i matematik Rektorsträff"— Presentationens avskrift:

1 Elevers lärande i matematik Rektorsträff

2 Kompetensutveckling i matematik
…från förskola till gymnasieskola

3 Syfte Projektet syftar till att öka förståelsen för elevernas matematikutveckling från förskola till gymnasieskola. Seminarierna belyser didaktik (teori och praktik) kring kritiska steg inom barns och ungdomars lärande i matematik.

4 …ett vidare syfte Syftet är vidare att öka lärares beredskap att utveckla sin undervisning genom de lärdomar man erfar på seminarier och lärträffar.

5 Mål Målet är att skapa en förändrad undervisning som bygger mer på variation, förståelse, lust och självförtroende. Inställningen ska präglas av ett fokus på möjligheterna – inte på svårigheterna.

6 * projektansvarig rektor
Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik I kommunen: * lärledare * lärgrupp * projektansvarig rektor Lärgrupper med lärare från förskoleklass/förskola till gymnasieskola/vuxenutbildning

7 Helhet i projektet De 7 seminarierna Bra hemuppgifter
Kvalitet på lärgruppsdiskussionerna Protokoll till alla  viss uppföljning Hemsida (dokumentation mm)

8 Hemsida www.kau.se/ruc Aktuella projekt Matematik
Elevers lärande i matematik

9 Helhet i innehållet Bakom de 7 rubrikerna…

10 Må 18 maj: Introduktion av projektet
Prata matematik – vägen till förståelse. Bengt Drath, Högskolan i Skövde Dialogcafé Hemma: Genomföra mattesamtal, utvärdera i lärgruppen.

11 Ti 8 sep: Vad är god taluppfattning?
Speciellt fokus på bråkräkning Madeleine Löwing, Göteborgs universitet Laborativa övningar, taluppfattning. Kritiska steg då det gäller taluppfattning. Lotta Råberg och Stefan Löfwall, Karlstads universitet. Hemma: Genomföra taluppfattningstest, diskutera utfallet i lärgruppen.

12 To 8 okt: Hur utvecklar man sina matematiklektioner?
- Learning Study och variationsteori. Ulla Runesson, Göteborgs universitet Laborativa övningar, taluppfattning, forts. Lotta Råberg m fl Karlstads universitet Hemma: Läsa om matematiken i de olika kursplanerna. Besöka kolleger på andra stadier (två besök), diskutera i lärgruppen

13 Ti 1 dec: Språk och matematik, matematiksvårigheter och kursplanernas strävansmål.
Görel Sterner, NCM. Dialogcafé Hemma: Språk och matematik: Uppgift att göra i klassen. Diskutera resultatet i lärgruppen.

14 On 10 feb: Lust och variation i algebraundervisningen.
Algebra för alla. Laborativa övningar, åldersindelat. Jan Ekelöf, Kristina Wallin, Yvonne Liljekvist, Mats Brunström och Stefan Löfwall, Karlstads universitet. Hemma: Genomföra laborativ övning i algebra, diskussion i lärgrupp

15 Ti 16 mars: Bedömning som en del av lärandet i matematik.
Nationella prov Katarina Kjellström, PRIM-gruppen. Hemma: Genomföra uppgift i bedömning, diskussion i lärgrupp

16 To 15 apr: Lust och variation i matematikundervisningen
- Matematikverkstad – inte bara ett trevligt avbrott Lena Trygg, NCM. - Problemlösning i matematik Mats Brunström, Karlstads universitet. Hemma: Diskutera hur ni ska fortsätta efter projektet.

17 Röster från lärgrupperna
Lärarna fick bättre insyn i hur eleverna tänker Som gymnasielärare blev jag förvånad över att elever har så stor osäkerhet om baskunskaper Det var givande att inte sluta diskussionerna vid rätt svar Elev som normalt inte är framåt i ma lyckades bättre här än ”traditionellt duktiga”

18 …från Sunne Nästa lärgruppsträff är 10 september och deltagarna ska då ha läst boken Nämnaren Tema Matematik i förskolan. Två av deltagarna i gruppen är förskollärare och arbetar med barn upp till 5 år. Vi tyckte därför att det var viktigt, dels att deras yrkesgrupp skulle känna sig uppmärksammad (eftersom det mesta på kursen har inriktning mot skolan) men även att de som jobbar inom skolan skulle få upp ögonen för att man kan och bör jobba med matematik redan på förskolan.

19 …och från Kristinehamn
I förskolan delar de nu frukten inför barnen. Tidigare var detta moment klart innan servering. Man har på förskolan också pratat om hur många ljus det ska vara på tårtan nästa gång de fyller år, jämfört antal i olika grupper (hur många som är närvarande), alla fick ta sin ålder i antal ”kaplastavar” och sedan lade de ihop sin ålder i olika grupper och jämförde

20 Andra röster från lärträffarna
En del elever som brukar klara matteproven bra klarade inte taluppfattningstestet så bra. Varför? Eleverna är inte vana vid den här typen av uppgifter. Många elever stupar för att de inte förstår språket.

21 Fler röster…. Förvånansvärt många elever hade problem med bråkräkning – fastnar i räknemetoder i stället för att se och förstå. Glömmer vi abstraktionerna när vi håller på med praktiskt arbete i matematik?

22 …och fler Det är mycket renare på klassrumsväggarna på högstadiet – det finns inte så mycket att hänvisa till och jämföra med… Det var påtagliga likheter i förskolegruppen och gymnasie-IV-klassen!

23 och fler … Likheter är att inte hinna möta eleverna där de är…och att boken är kursen. En annan likhet är att eleverna är för dåligt insatta i sitt eget lärande. Vi borde prata matematik mer under grundskolans mellersta och senare del, liksom under gymnasieskolan.

24 …och ännu fler Vi bör variera vår kontroll av kunskap.
Jag såg förskolebarnens förväntan och då bestämde jag mig för att bygga upp samma förväntan hos mina egna elever.

25 …och en till …det blev mycket matteprat även vid middagen på Statt. Så mycket att en ensam norrman vid bordet bredvid tyckte att jobb pratar man på jobbet och ute har man roligt. Men jag lovar vi hade roligt!

26 Lärande samtal Skiljelinjer och likheter inom matematikundervisningen

27 Syftet är… Inte att komma överens
Inte att komma fram till vad som är rätt eller fel. Inte att lösa problem

28 Går ut på… Att visa hur vi tänker och gör olika.
Att vi behöver klargöra hur en nyanserad bild över matematiken och matematikundervisningen ser ut.