Hur miljöanpassar man kostråden?

En presentation över ämnet: "Hur miljöanpassar man kostråden?"— Presentationens avskrift:

1 Hur miljöanpassar man kostråden?
Per Ola Darnerud Miljösamordnare vid Livsmedelsverket

2 Varför skall Livsmedelsverket bry sig om miljön?
Myndigheternas allmänna miljöansvar Miljöledningssystem Särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet Ansvar för att följa upp arbetet med att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen (16 st) 4-årscykler (rapport till Miljömålsrådet) Uppdraget ej detaljstyrt

3 Miljökvalitetsmålen 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft
3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande Kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

4 Nuvarande kostråd (ett femte övergripande råd om Nyckelhålet visas ej)

5 Översyn av kost/konsument-råd
Samarbete Livsmedelsverket + Naturvårdsverket Hur kan kostråden göras miljövänligare? Vetenskapligt underlag (SLU, Uppsala och SIK, Göteborg) Hösten -08: råden tar form (fokusgrupper), kommunikationsplanering Färdiga råd vid årsskiftet 08/09

6 ”Miljösmarta matval utifrån kostråd”
Näringsaspekterna grunden Miljöaspekter (matval) läggs på Inspirationskälla Första Steget, SMART-maten (Stockholms läns landsting) Projektledare Monika Pearson

7 Vilka miljökvalitetsråd har störst relevans?
Vårt urval: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Kött: Ingen övergödning Fisk: Hav i balans samt levande kust och skärgård

8 Något om sättet att ta fram miljöaspekterna
LCA och andra viktiga verktyg för att ta fram underlag – miljömålen mallen Jämförelser i första hand med andra livsmedel inom samma grupp Etiska (djurskydds-) och rättviseaspekter ej med Mullhalt och virtuellt vatten ej bedömda Fisk - även hållbarhetsaspekter

9 Kött, mjölkprodukter Miljöpåverkan
Störst påverkan sker ”före gårdsgrinden”, men viss påverkan från transport, förädling, frysning m.m. Produktion av växthusgaser (metan, lustgas) står för rel. stor andel av total klimatpåverkan (spec. idisslande djur) Lokalt naturbeteskött minskar användning av konstgödsel, växtskyddsmedel och transporter, främjar ett rikt odlingslandskap och artrikedom Ekologisk produktion stödjer en giftfri miljö

10 Medelkonsumtion av kött i Sverige (försäljningsstat. JV -07; kg/år)

11 Kött, mjölkprodukter Konklusion
Minska på köttkonsumtionen (medelkonsumtionen högre än näringsrek.) Välj närproducerade produkter, nötkött gärna från naturbete Om importerat, välj i första hand ekologiska produkter Baljväxter kan vara en alternativ proteinkälla

12 Fisk Miljöpåverkan Konklusion Hotade bestånd, ospecifika fångst-
metoder, energikrävande Konklusion Ät fisk 2-3 gånger per vecka men välj fisk från hållbara bestånd och fiskade med selektiva redskap. Kolla miljömärkning (MSC, KRAV)

13 Frukt och grönt Miljöpåverkan Konklusion
växthusodlade F&G varierar i CO2e lagringsdugligheten varierar mycket spill i denna grupp Konklusion säsongsanpassat mer grova grönsaker mer frilandsodlat mindre av flygimporterat

14 Baljväxter Miljöpåverkan Konklusion Låg klimatbelastning
Bra i växtföljden Utmärkt lagringsduglighet Utmärkt näringsinnehåll Konklusion Intaget av ärtor, bönor och linser borde öka kraftigt

15 Spannmål, potatis, ris Miljöpåverkan Konklusion
Kg CO2 / kg Potatis 0,1 växtskydd Spannmål 0,3-0,5 Ris 0,9-1,4 växtskydd, transport Konklusion Prioritera potatis och spannmål

16 Matfetter Miljöpåverkan Konklusion Kg CO2e / kg
Palm ,3 sämre FA, avskogn. Oliv 1 erosion, monokultur Raps 1 bäst FA, växtföljd Smör 8 ”gratis”, sämst FA Konklusion Rapsolja är fördelaktigast för miljö & hälsa

17 Svinn och spill Miljöpåverkan Konklusion
Upp till 1/3 kastas i hushållen, mest F&G Konklusion Ät upp det som köpts hem Lagra matvarorna ”rätt” Bäst-före-datum – smaka och lukta

18 Klimatpåverkan, CO2- ekvivalenter per kg livsmedel
Animalier: Nötkött varierar kg CO2ekv. Gris 4-6 kg. F&G: Stor variation. Transporter spelar roll. Flygimporterat adderar

19 Slutsats Ekologiska livsmedel
Klimathänsyn ingen skillnad Giftfri miljö eko fördelaktigast Biologisk mångfald ” Rikt odlingslandskap ?

20 För- och nackdelar, generellt
Positivt Enklare och billigare än produktmärkning Märkesneutralt Konsumenten får en samlad bedömning Negativt Resurser krävs för att uppdatera underlaget Osäkerhet om grunden till råden (hälsa, miljö?) ”Myndigheten skriver folk på näsan!”

21 Utmaningar Hur kan konsumenten veta……..
Om nötköttet kommer från mjölkkor, Vilket foder nötkreaturen fått, Hur frukt och grönsaker har transporterats, Med vilken energikälla växthusgrönsaker har producerats, Om palmolja ingår i livsmedlet ?

22 Tre övergripande råd Dra ned på köttkonsumtionen
Undvik onödigt svinn (planera!) Välj närproducerat, gärna ekologiskt

23 Tack för att ni lyssnade!