Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk?

En presentation över ämnet: "Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk?"— Presentationens avskrift:

1 Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk?
Växjö 10 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Inst för Socialt Arbete Stockholms Universitet

2 Meny Snabbkurs i epidemiologisk analys Färsk analys av registerdata
Resultat från andra registerstudier som pekar i samma riktning Lite annat smått och gott från registeranalyser

3 Vad är risk? Ökad/minskad sannolikhet
För något specifikt “För vad?” ett relativt begrepp “Jämfört med vem/vad?” ett kvantitativt begrepp “Hur mycket? Referensgruppen har alltid Relativ Risk (RR) =1 RR=2 gånger fler är 100% fler RR >2-3 anses som “höga överrisker” 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (RR = 4) Säger ingenting om “hur många”

4 Att justera för bakgrundsfaktorer..
“Om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs – hur är det då med överrisker?” Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning Görs i multivariatanalyser

5

6 Statistisk analys Multivariatanalys/Regressionsanalys
Om alla andra bakgrundsfaktorer/-variabler är lika – hur är det då med just denna variabel? Exempel: ”mor tonårsmamma”. Beskriver en faktors ”unika” inflytande (om/när allt annat är lika) Resultat visas i Relativa Risker (RR)

7 Population Alla födda i Sverige 1973-90 som levde när de var 16 år.
Definierad i Medicinska Födelseregistret (MFR). N = 1,6 millioner Följs i register till 2008

8 Metod: samkörning av nationella register: Personerna följda till 2008
MFR SCB’s Befolkningsregister SCB’s Flergenerationsregister SCB’s LISA-register (utbildning, soc bidrag m m) FoB 1980, 1985, 1990 Socialstyrelsens Patientregister Socialstyrelsens Dödsorsaksregister BRÅ’s Lagfördaregister Skolverkets/SCB’s Betygsregister

9 Utfall: Indikation på narkotikamissbruk
Död med narkotikamissbruk som huvudsaklig eller bidragande dödsorsak Vårdad på sjukhus med nark diagnos Straffad för narkotikabrott

10 Ovanligt utfall – därför bra med data för hela befolkningen
män (2,4%) 8.500 kvinnor (1,1%) totalt (1,7%) Obs delvis ung population: år vid sista uppföljningsåret (2008)

11 Bakgrundsfaktorer: Familj (13 st)
Mors födelseland (Sverige, Norden, EU, utanför EU) Mors utbildning när barnet var 17 (grundskola/gymn/högskola) Mor ensamstående när barnet var 17 Mor tonåring vid första barnets födelse Mor förvärvsarbetade inte när barnet var 17 Mor förtidspension när barnet var 17 Mor socialbidragsberoende när barnet var 17 Mor allvarlig psykisk ohälsa Mor missbruk Mor allvarlig kriminalitet Far allvarlig psykisk ohälsa Far missbruk Far allvarlig kriminalitet

12 Bakgrundsfaktorer: Individ (3 st)
Kön Geografisk uppväxtmiljö Storstad Annan större tätort Landsbygd Inga/ofullständiga/låga betyg i åk (”låga betyg” = tillhör sämsta 1/6 i sin årskull landet) Summa: 16 bakgrundsfaktorer (Justerat för födelseår)

13 Fråga: vilka bakgrundsfaktorer har starkast samband med framtida narkotikamissbruk – när allt annat är lika? Kryssa för de fem som Du tror ökar risken mest för framtida narkotikamissbruk Det finns en bakgrundsfaktor som är rejält starkare än de andra. Vilken? Rita en ring runt det krysset.

14 Resultat – vad är en ”överrisk” ?
ingen påtaglig överrisk RR < 1,3 -- mindre överrisk RR = 1,3-1,5 * moderat överrisk RR = >1,5- 2,0 ** hög överrisk RR > 2,0 ***

15 Samband med nark missbruk
Bakgrundsvariabel Samband med nark missbruk RR Mors föd land Norden eller utanför Europa * 1,4 Mor grundskola/gymnasium vs högskola -- Mor ensamstående ** 1,6 Mor tonårsmamma Mor arbetar inte Mor förtidspension Mor lever på socialbidrag Mor allvarlig psykisk ohälsa Mor missbruk Mor allvarlig kriminalitet 1,3 Far allvarlig psykisk ohälsa Far missbruk Far allvarlig kriminalitet 1,5 Geografisk uppväxt i storstad vs på landet 1,7 Personen är man 1,9 Inga/ofullständiga/låga betyg *** 4,4

16 Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 (Social Rapport 2010)

17 Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9

18 Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9

19 Vad betyder det här för socialt utsatta barn?

20 Inga/ofullst/låga betyg Över medel
Pojkar Normalgrupp % % Kontaktfam före tonåren % % Barn i fam med mkt soc bidr % % Växt upp i fosterhem % % Flickor Normalgrupp % % Kontaktfam före tonåren % % Barn i fam med mkt soc bid % % Växt upp i fosterhem % % Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

21 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn?
Kön *** Födelseår Ålder vid placering -- Antal år i vård Mor psyk vård Mor missbruk Far psyk vård Far missbruk

22 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland barn i familjer med soc bidrag?
Kön *** Födelseår * Mor grundskola/gymn vs högskola * Uppväxtregion Familjen hyr bostad (vs äger) -- Mor psyk vård Mor missbruk Far psyk vård Far missbruk

23 Barn som växer upp i fosterhem.....
Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma begåvning Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma begåvning jämfört med andra barn med samma betyg Rejält färre f-barn med låga betyg har gymnasieutbildning vid 26 år, jämfört med ”normalbarn” med låga betyg Situationen är samma för socialt utsatta barn som växer upp hemma

24 Förekomst av problem: exempel
F-barn ”Normalgr” Bara grundskola vid 25 år, pojkar 27% 6% Självmordsförsök efter 20 år, flickor 14% 2% Allvarlig krim efter 20 år, pojkar % 5% Nark missbruk efter 20 år, pojkar % 4% Lever på socialbidrag vid 25 år, pojkar 14% 1% Växt upp i f-hem: >5år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

25 Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida.....
Självmord RR = 6.4 Självmordsförsök RR = 6.2 Allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 Narkotikamissbruk RR = 6.8 Alkoholmissbruk RR = 4.9 Allvarlig kriminalitet RR = 7.5 Att bli tonårsförälder RR = 3.8 Bidragsberoende RR = 9.8 (justerat för f-år och kön)

26 Barn födda 1974-1978 från familjer med återkommande socialbidrag
Självmord efter åk 9 3,6 Självmordsförsök efter åk 9 3,6 Nark missbruk efter 20-årsdagen 4,6 Allvarlig krim efter 20-årsdagen 5,1 Tonårsförälder 5,5 Lever på soc bidrag vid 25 år 7,4 Max grundskola 3,8 Eftergymn utbildning 0,3 Justerat för kön och f-år

27 Samband “skolmisslyckande” – framtida psykosociala problem
Hur mycket av överriskerna för socialt utsatta/placerade barn kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)? Svar: 40-60% .

28

29

30 Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn?
Kön *** Födelseår (*) Ålder vid placering -- Antal år i vård Mor psyk vård Mor missbruk Far psyk vård Far missbruk Skolmisslyckande ***

31 Vilka faktorer ökar risken för ogynnsamma utfall bland barn i familjer med soc bidrag?
Kön *** Födelseår Mor grundskola/gymn vs högskola -- Uppväxtregion Familjen hyr bostad (vs äger) -- Mor psyk vård (*) Mor missbruk (*) Far psyk vård (*) Far missbruk * “Skolmisslyckande” ***

32 Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn?
Kön ** Födelseår Ålder vid placering -- Antal år i vård Mor psyk vård Mor missbruk Far psyk vård Far missbruk Ej skolmisslyckande ***

33 Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland barn från socialbidragsfamiljer ?
I stort bara frånvaron av skolmisslyckande plus kön, chansen större för flickor Ingen/liten betydelse, t ex: stad/land boendeform mors utbildning föräldrar psykisk sjukdom/missbruk

34 Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC
RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i familjehem 6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande socialbidrag 3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9 Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren men som växer upp hemma 2.5 Svenskfödda adopterade 2.6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt socialbidrag 2.2 Barn från ensamförälderfamiljer 2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd i.s.

35 Tonårsplaceringar Omfattande och problematisk vårdsektor
Dyr vård Bristfällig tillsyn Outvärderad vård Potential för skadliga effekter 40-60% av placeringarna avbryts i förtid 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad vård

36

37

38 Flickor plac i tonåren pga beteendeproblem
Normalflickor Placerade flickor Döda vid 25 år 0,3% 2,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 0,7% 22% Fängelse el rättspsyk år 0,1% 8% Skyddstillsyn el mer år 0,4% 21% Lagförd år 3% 39% Tonårsmamma 27% Socialbidrag vid 25 år 6% 50% Max grundskola vid 25 år 64%

39 Pojkar plac i tonåren pga beteendeproblem
Normalpojkar Placerade pojkar Döda vid 25 år 0,5% 5,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 % 30% Fängelse el rättspsyk år 3% 44% Skyddstillsyn el mer år 4% 58% Lagförd år 16% 75% Tonårspappa < 1% 8% Socialbidrag vid 25 år 6% 53% Max grundskola vid 25 år 10% 67%

40 Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar....
Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse år 53 % och inte skyddstillsyn år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk år 35 % och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott år 20 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 %

41 Samband mellan narkotikamissbruk och psykisk ohälsa bland vuxna (födda 1973-1982)

42 Nark missbruk & psykisk ohälsa (födda 1973-82)
Sjukhusvård för suicidförsök efter 16 års ålder: Nark/kvinnor 42% (grov RR=19.1) Nark/män 23% (grov RR=12.8) Ej nark/kvinnor % Ej nark/män <2%,

43 Uthämtad psykofarmaka 2009 (födda 1973-82)
Nark kvinnor Nark män Normal Neuroleptika % % <1% Sömnmedel % % /2% Ångestdämpande % % /2% Antidepressiva % % /5% (obs 7% av männen & 4% av kvinnorna är döda) Samkörning med Socialstyrelsens Läkemedelsregister

44 Epidemiologisk forskning, explorativ forskning
hur många, utveckling över tid?, vilka?, samband? Vårdmönster, avbruten behandling, “comsumer studies” etc Longitudinella studier - riskfaktorer, skyddsfaktorer mm Kliniska försök där man prövar en metod

45 Att läsa… Social Rapport 2006 www.socialstyrelsen.se
Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011) School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review. doi: /j.childyouth Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011), Cognitive, educational and self-support outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort study, Children and Youth Services Review, 33,