Naturmiljön och miljömålen Lotta Andersson. Kontaktade myndigheter/organisationer.

En presentation över ämnet: "Naturmiljön och miljömålen Lotta Andersson. Kontaktade myndigheter/organisationer."— Presentationens avskrift:

1 Naturmiljön och miljömålen Lotta Andersson

2 Kontaktade myndigheter/organisationer

3 3 Slutsatser SOU 2007:60 Luft  Klimatförändringarna kommer att ändra förutsättningarna för arbetet med att minska luftföroreningarna. Det är viktigt att scenarier för klimatförändringar integreras i modeller och åtgärdsplaner för framför allt marknära ozon och partiklar. Bland annat bör effekter av klimatförändringen beaktas vid arbete med miljömålet ”frisk luft”.

4 Landekosystem och biologisk mångfald  Landekosystemen i Sverige står inför stora omvälvningar och förlusten av biologisk mångfald kan komma att öka på grund av klimatförändringarna. Åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat riskerar också leda till negativ påverkan på biologisk mångfald, men de negativa effekterna kan begränsas.  Starkt påverkan av möjligheten att på längre sikt nå samma ambitionsnivå som det ges uttryck för i miljömålet ett rikt växt- och djurliv.  Anpassningsstrategier inom skogsbruket, kommer ha stor betydelse för miljömålen ett rikt växt och djurliv samt levande skogar.  Fjällekosystemen kommer förändras i takt med stigande temperaturer, förändrade snöförhållandena och förhöjd trädgräns. Igenväxningen är ett hot mot många Möjligheterna att nå och upprätthålla miljökvalitetsmålet storslagen fjällmiljö kommer att försämras.  Möjligheterna att upprätthålla öppna landskap och att därmed bidra till miljömålet ett rikt odlingslandskap bör gynnas av klimatförändringarna.  Förändringar i landekosystemen till följd av ett förändrat klimat kommer också att påverka möjligheten att nå flera andra miljömål och i vissa fall också relevansen i deras nuvarande utformning. Miljömålen storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker och ingen övergödning är sannolikt de som påverkas mest. 4

5 Sötvattenmiljö  Ökad temperatur i sjöar och vattendrag, en tidigare islossning och en ökad avrinning kommer att öka utlakningen av närsalter och humus. Resultatet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier medför en försämrad vattenkvalitet och gör det mycket svårt att nå miljömålen.  Markläckaget av närsalter kommer att öka i ett varmare och blötare klimat. Ökad igenväxning av sjöar och vattendrag. Svårt att nå målen ingen övergödning och levande sjöar och vattendrag.  Det blir svårare för att inte säga omöjligt att nå miljömålen om ingen övergödning och levande sjöar och vattendrag.  Ökad algtillväxt och igenväxning. En ökad temperatur och avrinning påverkar sannolikt även försurningen negativt, storleken på denna påverkan är dock osäker. Omsättningen av miljögifter i miljön påverkas också 5

6 Marin miljö och kusten  Temperaturen i Östersjön ökar med flera grader och istäckets utbredning minskar kraftigt. Förändringar i tillförseln av näringsämnen. Storskaliga konsekvenser och en ökad belastning på ett redan förorenat hav. Minskad salthalt - dramatiska förändringar där nästan alla marina arter inklusive torsken försvinner.  Stora effekter på den biologiska mångfalden pga. havsnivåhöjningen påverkar miljömålet ett rikt växt och djurliv. Kustnära naturtyper, som havsstrandängar i främst södra Sverige kläms mellan stigande hav och innanför liggande markanvändning.  Sammantaget blir det svårt att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård till år 2020, möjligen kan vi uppfylla förutsättningarna för en god havsmiljö till år 2020. De marina ekosystemens återhämtningsförmåga och kommande förändringar i belastningen samt klimatförändringarna är avgörande för när miljökvalitetsmålet kan uppnås i sin helhet. 6

7 Kopplingar mellan land, sjö och hav  Behovet av pesticider mot skadegörare och gödsling för optimering av skördar kommer dock av allt att döma att öka. Hur jordbruket möter denna utveckling påverkar en rad miljömål: ett rikt växt och djurliv, en giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag samt hav i balans.  Anpassningsåtgärder som vidtas inom jordbruket, t.ex. mot mer gödslingskrävande grödor, riskerar att påverka miljömålen. En sådan utveckling skulle allvarligt försämra möjligheterna att nå miljömålen ingen övergödning och hav i balans. 7

8 8 Uppskattade konsekvenser för naturvärden av åtgärder för att förhindra erosion, skred och översvämningar (Charlotte von Bar; Länsstyrelsen Västra Götalands Län, 2013).

9 Multipla stressorer  Klimatförändringen representerar ett hot som behöver ses i samband med andra miljöhot. Behovet av analys av olika miljöhot men även deras samverkan som så kallade multipla stressorer har även lyfts i aktuella kunskapssynteser såsom HELCOM 2013. 9 Tvärgående frågor kopplat till vattenförvaltning Klimatförändringens effekt på referensvärden och miljökvalitetsnormer. Behov att kunna särskilja klimatförändringens effekter från den direkta påverkan genom mänsklig aktivitet.

10 Exempel på nya ekonomiska styrmedel och värderingar – men inkluderar de klimatanpassning?  Vattendirektivet inkluderar prissättning som styrmedelför att fånga miljökostnaderna av vattenanvändningen, dvs. principen om att förorenaren betalar. Om frivilliga initiativ i medlemsstaterna inte är tillräckliga, övervägs tillägg till Vattendirektivet för att skapa bindande krav. (Europeiska Kommissionen 2013)  Cost recovery av vattentjänster ska vara transparent, inkludera fler vattentjänster och att de ska inkludera kostnader för miljö- och resurspåverkan.  Värderingar: kostnaden för några främmande invasiva arter i Sverige (Gren mfl 2009) I Köpenhamns klimatanpassningsplan finns uppskattningar av den samhällsekonomiska kostnaden av ett 20-års regn och ett 100-års regn 2010 resp 2110 utan klimatanpassning samt nettokostnader av klimatanpassningsåtgärder. (www.kobenhavn.dk) 10

11 Behov av ny kunskap  Klimatförändringen representerar dessutom ett hot som behöver ses i samband med andra miljöhot. Behovet av analys av olika miljöhot men även deras samverkan som så kallade multipla stressorer bör lyftas fram i kunskapssynteser.  Analys av klimatförändringars effekt på referensvärden och miljökvalitetsnormer krävs för att kunna bedöma miljöns status och dess förändring med tiden. Det finns även ett behov att kunna särskilja klimatförändringens effekter från den direkta påverkan genom mänsklig aktivitet.  Det finns även behov av att utifrån klimatförändringscenarier ta fram vägledning för hur förändrade referensförhållanden kan se ut och hur de ska hanteras inom vattenförvaltningen. Detta relaterar till Artikel 4 i vattendirektivet.  Det behov av en sammanfattning av de långsiktiga effekterna av klimatförändringar på ekologisk och kemisk status i vattenmiljöerna, samt en analys hur dessa förändringar kan särskiljas från de förändringar som uppstår från mänsklig aktivitet. 11