Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKK:s genetiska hälsoprogram CLAD Canine Leukocyte Adhesion Deficiency Metod: DNA-test.

En presentation över ämnet: "Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKK:s genetiska hälsoprogram CLAD Canine Leukocyte Adhesion Deficiency Metod: DNA-test."— Presentationens avskrift:

1 Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKK:s genetiska hälsoprogram CLAD Canine Leukocyte Adhesion Deficiency Metod: DNA-test

2 Underlag för utvärdering Hos SKK registrerade data: Hunddata Avelsdata Datautskrifter från SKK

3 Utvärdering av CLAD-program CLAD är en obotlig och dödlig sjukdom för individen som drabbas i mycket tidig ålder Det var inte något stort problem för rasen som helhet Men ett stort problem för enskilda uppfödare Symptom uppträder redan vid ca 3 veckors ålder och kunde lätt identifieras av uppfödarna vid tiden före DNA-testet togs i bruk För utvärdering av hälsoprogrammet har vi ett mycket gott underlag och målet: inga anlagsbärare i den svenska populationen, är snart uppnått!

4 Valp med diagnos CLAD

5 Frekvens anlagsbärare 1,5 år efter att DNA-testet togs i bruk hade 235 testresultat inkommit. 184 var fria och 52 anlagsbärare = 22% I Storbritannien hade år 2000 660 hundar testats. 550 var fria och 110 var anlagsbärare = 17%

6 Utvärdering av CLAD-program CLAD beskrivs första gången 1975 i USA 1979 konstateras autosomalt enkel recessiv arvsgång irländsk röd och röd & vit setter enda kända hundraser som drabbas Forskningsprojekt inleddes på SLU 19?? Under ledning av Leif Andersson?

7 Tidigare CLAD-program 1/1 1993 inleddes det officiella SKK- hälsoprogrammet. Från början innebar det att diagnosticerade fall registrerades och blev officiella. Därigenom blev även föräldradjuren som var anlagsbärare kända. 1999 utökades hälsoprogrammet till att DNA- testade hundars resultat blev officiella.

8 Nuvarande CLAD-program Från 2002-01-01 krävs att båda föräldradjuren är testade eller heriditärt fria (avelsdjurets föräldrar är testade och fria) för registrering av valpar. Avel får endast ske mellan två fria eller en fri och en anlagsbärare. Görs den senare kombinationen skall hela kullen testas innan 8 veckor så att resultatet är känt innan leverans. Samtliga avkommor som är anlagsbärare beläggs med avelsspärr. Krav på information skall tillhandahållas till de som köper en anlagsbärare, vad avelsspärren innebär, innan köpet genomförs. Endast resultat från av SKK godkända laboratorier är giltiga.

9 CLAD-program i andra länder Norge - rasklubben har krav på att föräldradjuren är testade Danmark - inget program, men enskilda djur testas Finland - rasklubben har i sin avelsstrategi krav på att båda föräldradjuren är fria (DNA-testade eller heriditärt fria) Irland - inget program, men enskilda djur testas UK - Fram till 2005 fick anlagsbärare paras med fri hund. Därefter totalt stopp

10 Utvärdering av CLAD-program Ytterst få anlagsbärare har använts i avel efter att hälsoprogrammet infördes. Hälsoprogrammet har inte inneburit någon begränsning i möjligheten att utnyttja populationen fullt ut. Det är inte troligt att det medfört någon förändring i avelshänsyn till andra sjukdomar/defekter. Det har inte påverkat rasens utveckling eller popularitet. Registreringsutvecklingen följer en normal variation inom rasgruppen. Inavelsprocenten sjunker och antalet använda avelsdjur i förhållande till antalet kullar ökar. Frekvensen kullar med släktskap över 6,25 minskar.

11 Utvärdering CLAD-program Hälsoprogrammet för HD, som är det andra officiella häloprogrammet för rasen, visar på ett minskat antal röntgade hundar. Troligtvis mer beroende på en allmän skepsis mot HD-programmet och inte någon koppling till CLAD-programmet. Antalet hundar med HD-grad A-B ligger relativt konstant mellan 70-80% av det röntgade materialet över tid.

12 Utvärdering CLAD-program Trots att rasen är markant uppdelad i olika typer och med där tillhörande motsättningar bland uppfödarna gick genomförandet av CLAD-programmet oväntat problemfritt. En tänkbar förklaring kan vara sjukdomens allvarliga art med en alltid dödlig utgång. CLAD-programmet är det första hälsoprogrammet som bygger på DNA- test. Det fanns ingen erfarenhet att luta sig mot.

13 Utvärdering CLAD-program Diskussionen innan vi bestämde oss var; vår version kontra den engelska som tillät avel mellan fri /anlagsbärare utan restrektioner under fem år och därefter totalt stopp. Klubben tycker fortfarande att man valde rätt version, även om man uppnår samma resultat på ungefär lika lång tid i båda fallen.

14 Utvärdering CLAD-program Något som skapat irritation i några få fall har varit att utländska avelshundar varit testade i ej av SKK godkända laboratorier. Det är en ren brist informationen från specialkubben och lätt att komma tillrätta med.

15 Utvärdering CLAD-program Det finns flera skäl till att programmet, som syftar till att helt eliminera CLAD ur rasen, varit framgångsrikt. För drabbade uppfödare var förlusten stor samtidigt som den upplevda vinsten också var stor när man fått ett fritt avelsmaterial. För uppfödare som inte var drabbade så var kostnad och insats inte speciellt betungande. Information var lätt att få och förmedla eftersom det var ett svenskt forskningsprojekt. Ett lyckat resultat kunde utlovas med säkerhet. Möjligheten att använda anlagsbärare finns. Men förmodligen delvis pga av att kostnaderna blir relativt hög att testa en hel kull, har den möjligheten inte utnyttjats. Rasens höga kullstorlek (8,0) i kombination med att valparna testas innan 8 veckor gör att uppfödarna lätt kunnat välja fri avkomma. Jfr med andra raser. Hälsoprogrammet kommer att omformuleras (år 20??) till att gälla endast importer och utländska avelshundar då hela den svenska populationen är fri.

16 Registreringsstatistik

17 Inavelstrend

18 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt Kullar 527162484666467062 4755481 136 Tikar 507062474564446861 62465548718 Hanar 3345382833423048404240354433406 Antal olika tikar resp. hanar använda i avel ett visst år. (År = födelsedatum för kull) D.v.s. Hur många tikar resp. hanar användes i avel till kullar födda år xxxx. Djur använda i avel

19 Diagramtyp: Avel utveckling

20 Avel utveckling

21 Föräldradjurens diagnos vid parningstillfället t Föräldradjur Kullar födda Kombinationer 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 CLAD, hereditärt fri 15 31 CLAD, fri, DNA-test CLAD, hereditärt fri 2 3 3 8 13 CLAD, fri, DNA-test 3 21 14 20 18 12 10 6 2 CLAD, fri, DNA-test CLAD, anl.bärare, DNA-test 3 2 4 2 2 1 1 okänt CLAD, hereditärt fri 1 1 1 3 4 okänt CLAD, fri, DNA-test 6 22 16 29 24 27 24 5 1 okänt CLAD, anl.bärare, DNA-test 2 okänt 34 21 10 16 15 18 26 10

22 Antal DNA-testade 1990-2009

23 Antal DNA-testade djur

24 HD, nya avläsningssystemet

25 Slutsats CLAD-program Den stora insatsen gjordes frivilligt mellan 1999-2002, alltså från det att DNA-testen fanns tillgängligt till att nuvarande hälsoprogram togs i bruk. Uppfödarna slipper nu ta hänsyn till CLAD i avelsarbetet utan kan koncentrera sig på andra urval. Samtidigt har det inte ”kostat” rasen något. Ett lyckat hälsoprogram som snart uppnått målsättningen!