Ersättningsmodell och pris 2015

En presentation över ämnet: "Ersättningsmodell och pris 2015"— Presentationens avskrift:

1 Ersättningsmodell och pris 2015

2 Grunderna Samarbetet har som mål att: Samarbetet ska kännetecknas av:
Stärka norra sjukvårdsregionen som samverkansområde för att tillgodose regioninvånarnas behov av vård av hög kvalitet och att främja och bidra till hälsa i regionen. Främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård inom hela regionen. Samarbetet ska kännetecknas av: insyn, påverkansmöjlighet och ansvarstagande.

3 Utgångspunkter Ersättningsmodellen ska:
ge en skälig kostnad och en skälig ersättning (Riksavtalet § 8.1) bidra till förutsägbarhet skapa incitament för produktivitet vara transparent

4 Byggstenar DRG – baserad En fast och en rörlig del
Omfattar sluten- och öppenvård så få undantag som möjligt abonnemang bibehålls

5 DRG – baserad DRG = Diagnosrelaterade grupper
Ett system för att beskriva sjukvården Patienter med likartad diagnos och resursförbrukning grupperas i en och samma grupp Slutenvård ca 750 grupper, Öppenvård ca 400 grupper

6 Nationell viktlista Socialstyrelsen tar fram en nationell viktlista baserat på DRG och KPP (kostnad per patient) Viktlistan tas fram med en nationell kostnadsdatabas som underlag De flesta sjukhusen i landet ingår En kostnadsvikt beräknas för varje enskilt DRG Beräkningen av DRG - vikten utgår från genomsnittskostnaden för alla vårdtillfällen i databasen och anges som DRG - vikt 1,0 Vikten för varje diagnosgrupp tas fram genom att man dividerar medelkostnaden med den kostnad som motsvarar DRG - vikt 1,0

7 DRG - pris Vi bestämmer ett pris för DRG - vikten 1,0 i den nationella viktlistan NUS DRG - pris 2014: kr Tex: A03E Intrakraniell kirurgi för tumör Vikt: 3,6568, Kostnad 3,6568 * kr = kr A62E Hjärnskakning Vikt: 0,3240, Kostnad 0,324 * kr = kr

8 Fast och rörlig del En fast och en rörlig del ökar förutsägbarheten för både säljare och köpare Under den första treårsperioden föreslås den fasta delen uppgå till 50 procent av de sammanlagda kostnaderna Den rörliga delen fakturas löpande

9 Årlig uppföljning För att öka förutsägbarheten sker en årlig avstämning av NUS kostnader (KPP) mot det köparna betalat Detta underlättar landstingens planering

10 Årlig uppföljning, exempel

11 Årlig uppräkning och reglering vart tredje år
Den årliga uppräkningen av priset LPIK exkl. läkemedel eller LPIK exkl. läkemedel + något Reglering ska ske vart tredje år Riskdelning Eventuella under/överskott regleras med 1/3 av den totala differensen för tre år

12 Reglering, exempel

13 Prisjustering efter tre år
Efter tre år justeras priset om så är motiverat Baserat på samma underlag som regleringen dvs genomsnittet av NUS kostnader för såld regionvård de senaste tre åren Villkor - produktivitet

14 Produktivitet Kostnaderna för NUS produktion jämförs med andra universitetssjukhus

15 Kravnivå på produktivitet
Kravet på NUS produktivitet kan till exempel vara: bättre än genomsnittet för alla universitetssjukhus lika med genomsnittet för valda universitetssjukhus Om NUS uppfyller kravet ska prisnivån för nästa treårsperiod läggas i nivå med NUS kostnader Om NUS inte uppfyller kravet ska priskorrigeringen begränsas för nästa treårsperiod

16 Utveckling av mått Benchmarking – Produktiviteten för de områden där regionvården är mest omfattande ska jämföras områdesvis med andra sjukhus Kvalitetsuppföljning – Utvecklingen av ytterfall ska följas och analyseras årligen

17 Samlad effekt av modellen
Effekten för säljare och köpare beror av hur modellens komponenter samverkar Om man förändrar en komponent påverkas den samlade effekten Balans i modellen mellan köpare och säljares behov

18 Komponenter Storleken på den årliga uppräkningen LPIK + X
Kravet på produktivitet Jämföras med alla andra eller med ett urval Riskdelningen Skälig fördelning av risken

19