Miljötillstånd i hav, och grundvatten och

En presentation över ämnet: "Miljötillstånd i hav, och grundvatten och"— Presentationens avskrift:

1 Miljötillstånd i hav, och grundvatten och
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen. Introduktionskurs i Greppa Näringen Markus Hoffmann, LRF

2

3 Kväve Fosfor Källfördelning N och P till omgivande hav
Naturvårdsverket. TRK Rapport 5247 Fosforutsläpp till vatten. Naturvårdsverket Rapport 5364

4 Östersjöns avrinningsområde
Egentliga Östersjön Kattegatt Bottenhavet Bottenviken Finska viken Rigabukten Danska sundet

5 Salthaltskillnaden präglar Östersjön

6 Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

7 Östersjöns avrinningsområde

8 Problemen med övergödning i haven runt Sverige
Cirka km2 syrefattiga / syrefria bottnar. Årlig omfattande algblomning och minskat siktdjup (5 cm/år) Störd reproduktion av torsk och överfiske

9 Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14
Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14

10 Expeditionsrapport 26 oktober 2006
Exempel på syrgaskart. Expeditionsrapport 26 oktober 2006

11

12 Satellitbild klorofyll

13 Lekområden för torsk i Östersjön

14 Stationsnät i utsjöprogrammet

15 Förändring av syrekoncentration i två stationer i utsjöprogrammet

16 Koncentration av syre vid samma tillfälle på olika stationer från Anholt, genom Öresund och Egentliga Östersjön till Öland

17 Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön
N (ton/år) P (ton/år) Flodmynningar 41 000 Punktkällor vid kusten 13 000 Nedfall 5 500 Biologisk fixering – - Summa 59 500

18 Viktiga mekanismer i Östersjön
Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.

19 Viktiga mekanismer i Östersjön
De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling). Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten. I sedimenten finns mycket stora fosforförråd. Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre går åt. Det blir en ond cirkel.

20 Reduktionsbehovets fördelning mellan länder

21

22

23 Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län

24 Medelläckage – kväve, kg N per hektar

25 Medelläckage – fosfor, kg P per hektar

26 Växtnäringsbalans. EEA – Core set of Indicators

27 Överskott / utsläpp av kväve och fosfor per capita

28 Sverigekartan för kväveutlakning

29 Kävlingeån 1812-1820 i jämförelse
med Källa: Skånska rekognoseringskartan

30 Antal sänkta och torrlagda sjöar per år
Källa: SMHI

31 Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning Summa 7,2 miljarder kr Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A Leaching of nitrogen in Swedish agriculture – a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3):

32 Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

33 En 34 ha skånsk åker

34 26 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

35 Varifrån kommer kvävet som utlakas?
Restkväve (mineralkväve) vid 1 sept. 31 kg/ha Mineraliseras under sept. tom mars 35 kg/ha Kvävenedfall under sept. tom mars 6 kg/ha Utlakas under sept. tom mars 32 kg/ha Mängden restkväve och mineraliseringen under vintern förklarar tillsammans med nederbörden 98% av den utlakade mängden kväve Källa: SLU, Gustafson , 1987

36 Miljöövervakning för det svenska jordbruket

37 21 års kväveutlakning på ett skifte på en slaktsvinsgård i Halland
Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

38 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU
Kvävehalt i dräneringsvattnet under 25 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

39 Fördelning av uppmätt fosfortransport i de 40 ”Typområdena” på jordbruksmark (vattendrag)

40 Erosion är en viktig väg för fosforförluster

41 Fördelning av uppmätt kvävetransport i de 40 ”Typområdena” på jordbruksmark (vattendrag)

42 Lantbrukets tidsaxel för vattenvård
2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 199x Regler om vinter grön mark 199x Krav på behörighets kurs 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdsprogram mot växtnäringsläckage 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 5-8 miljarder kr 2003 Utökade känsliga områden 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel Ca 6 miljarder kr Ca 150 milj kr 2001 Greppa Näringen startar 199x Regler om täckning av gödsel behållare 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 1984 Miljöavgift på handels gödsel 198x Regler om spridningsareal 1999 Säkert Växtskydd startar

43 Exempel på resultat av lantbrukarnas vattenvård hittills
Källa N-utlakning ton från 1995 till 2005 SNV P-förluster - 9% från 1995 till 2005 Ammoniak- avgång - 18% från 1995 till 2005 SCB

44 Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar

45 Pågående statusbedömning av sjöar och vattendrag
Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden

46 Fosforhalt i Europas floder

47 Hur mår grundvattnet i Sverige?
Provtagningsnätet ska svara på det

48 Nitrat i dricksvattnet
I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve Nitrat Nitratkväve 50 mg/l 11,4 mg/l

49 Nitrathalten i brunnar
NO3 (mg/l) > 45 5 - 10 1 - 5 < 1

50 Bedömda problem med grundvattenkvaliteten
SGU DGV – Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

51 Vad har de 20 årens arbete i lantbruket lett till?
Resultat Källa N-utlakning ton från 1985 till 2005 (ca 35 % minskning) SNV P-förluster - 9% från 1995 till 2005 Ammoniakemission - 18% från 1995 till 2005 SCB Som ni ser, rejäla minskningar sedan mitten av 90-talet.