JoME-tenta 2013-11-06 Kortfattade svarsförslag (För full poäng krävs i regel mer utförliga svar!)

En presentation över ämnet: "JoME-tenta 2013-11-06 Kortfattade svarsförslag (För full poäng krävs i regel mer utförliga svar!)"— Presentationens avskrift:

1 JoME-tenta 2013-11-06 Kortfattade svarsförslag (För full poäng krävs i regel mer utförliga svar!)

2 Fråga 1a Ingen politik. Konsumtionsmängd? P VM  konsumtion vid Q 4 Rätt svar: F Q, vete P Efterfrågan Utbud P Intervention P VM Import­ tull P1P1 P2P2 P3P3 P4P4 Q1Q1 Q2Q2 Q3Q3 Q4Q4 Q5Q5 Q6Q6 a b c d e f g h i j k l m n o p q r s tu v w x y z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9

3 Fråga 1b Importtull. Totalintäkt för veteproducenter? P3 P3  produktion vid Q 3  Totalintäkt = tuvwäö123 Rätt svar: B Q, vete P Efterfrågan Utbud P Intervention P VM Import­ tull P1P1 P2P2 P3P3 P4P4 Q1Q1 Q2Q2 Q3Q3 Q4Q4 Q5Q5 Q6Q6 a b c d e f g h i j k l m n o p q r s tu v w x y z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9

4 Fråga 1c Interventionspris. Varför importtull också? EU-utgift med tull EU-utgift utan tull Undvik extra utgift! Rätt svar: D Q, vete P Efterfrågan Utbud P Intervention P VM Import­ tull P1P1 P2P2 P3P3 P4P4 Q1Q1 Q2Q2 Q3Q3 Q4Q4 Q5Q5 Q6Q6 a b c d e f g h i j k l m n o p q r s tu v w x y z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9

5 Fråga 2a Vad säger Coase-teoremet? Hur äganderätterna än fördelas initialt, så uppnås samhällsekonomisk effektivitet vid punkten 2 Rätt svar: E Utsläpp MC MC reduktion A G Reduktion MC utsläpp B C D E F H I K J L 12 3 0 4

6 Fråga 2b Vad gäller i punkt 3? Totala nyttan… … är större än totala kostnaden … … men lägre utsläpp vore effektivt! Rätt svar: E Utsläpp MC MC reduktion A G Reduktion MC utsläpp B C D E F H I K J L 12 3 0 4

7 Fråga 2c Vad händer med ny simhall? Bättre substitut  D reduktion sjunker  Högre optimala utsläpp! Rätt svar: H Utsläpp MC MC reduktion A G Reduktion MC utsläpp B C D E F H I K J L 12 3 0 4

8 Fråga 3a VIASATS OS-sändningar, typ av vara? Kodade TV-sändningar kännetecknas av: Icke rivalitet, den enes konsumtion minskar inte andras möjlighet att uppleva nytta av konsumtion Utestängbarhet. TV-bolaget kan utestänga genom kodning. (Ger möjlighet att ta betalt, inte tvärtom) (Inte 100 %, det finns pubar, kompisar, piratboxar etc.)

9 Fråga 3b Prissättning för samhällsekonomisk effektivitet? Icke-rivalitet  ingen bör utestängas (P=0) Lågt pris  ingen vinst för privat aktör Högt pris  - tillräckligt antal betalande för vinst? - vissa utestängs  välfärdsförlust (Prisdiskriminering? Monopolistmakt. Statlig finansiering bättre?)

10 Fråga 3b Figur med vertikal summering av individuella mWTP. INTE pris vid MC!

11 Fråga 4a, b Produktionsmöjligheter i Hallo & Ween? Hallo: 500 arb. gör 1000 ljus. 500 arb. gör 2000 pumpor  1000 lyktor + 1000 pajer Ween: 2 arb. gör 1000 ljus, 8 arb. gör 3200 pumpor  1000 lyktor + 2200 pajer

12 Fråga 4c Komparativa fördelar? Alternativkostnaden, i termer av annan konsumtion, är lägre. En Hallo-arbetare skulle kunna göra 2 ljus istället för 4 pumpor, därmed 2/4 = 0,5 ljus istället för 1 pumpa. Kostnaden för 1 pumpa är 0,5 ljus. En Ween-arbetare skulle kunna göra 500 ljus istället för 400 pumpor, därmed 500/400 = 1,25 ljus istället för 1 pumpa. Kostnaden för 1 pumpa är 1,25 ljus. Hallo, lägre alternativkostnad för pumpor (0,5<1,25): komparativ fördel. 0,8<2 och därmed har Ween en komparativ fördel i ljusproduktionen.

13 Fråga 4d Hur producera och konsumera vid handel? Ween: 4 arbetare producerar 2000 ljus, 6 arbetare producerar 2400 pumpor. De köper 1000 pumpor och betalar med 1000 ljus. Därmed kan de konsumera 1000 lyktor (1000 pumpor + 1000 ljus) och 2400 pajer (2400 pumpor). Vinner 200 pajer! Hallo: 1000 arbetare producerar 4000 pumpor. De köper 1000 ljus och betalar med 1000 pumpor. De kan konsumera 1000 lyktor (1000 pumpor + 1000 ljus) och 2000 pajer (2000 pumpor). Vinner 1000 pajer!

14 Fråga 4d Hur producera och konsumera vid handel?

15 Fråga 5a Bättre samhällsekonomisk effektivitet med miljöstöd? Miljöåtgärder kan ge positiva externa effekter (eller minskade negativa externa effekter). De finns för att marknadslösning ej fungerar. Vanligt att icke utestängbarhet råder  incitament till gratispassagerarbeteende. Praktiskt svårt/dyrt att upprätthålla utestängbarhet (genom att definiera äganderätter). Också ineffektivt p.g.a. icke-rivalitet. Miljöstöd ger ett incitament till producenterna att genomföra miljöåtgärder som annars inte hade genomförts. Om positiv betalningsvilja finns kan effektiviteten öka.

16 Fråga 5b Bättre samhällsekonomisk effektivitet med frikopplade stöd? Ett prisstöd leder till effektivitetsförluster, jämfört med marknadsjämvikt. Rödstreckad yta = förlorad konsumtionsnytta vid minskad konsumtion. Blåstreckad yta = ökade produktionskostnader. Gul yta = EU:s utgift. Om den betalas som frikopplat stöd (alltså INTE per kg vete etc.) påverkar inte beteendet jämfört med den effektiva marknadslösningen. Budgetkostnaden är då oförändrad men med en välfärdsvinst motsvarande blå- och rödstreckade ytor.

17 Fråga 6a Måluppfyllelse med skatt kontra reglering? MC för reduktion troligen okända för myndigheten Reglering styr på samma sätt oberoende av MC red Skatt: olika effekt vid olika MC red  osäker måluppfyllelse

18 Fråga 6b Kostnadseffektivitet med skatt kontra reglering? Kostnadseffektivitet = lägsta möjliga totalkostnad för att nå viss nivå MC för reduktion troligen okända för myndigheten, därmed reglering utan hänsyn till MC En skatt ger incitament att genomföra alla åtgärder där MC ≤ skatten. Därmed uppfylls kriteriet för KEF, att MC för alla åtgärder skall vara lika högt. Högre TC med reglering. Skatt minimerar TC och är KEF.

19 Fråga 6c Utläpps- kontra produktskatt? Produktskatt: incitament till minskad produktion  lägre utsläpp. Inga incitament till att reducera utsläppen på annat sätt. Ej KEF. Utsläppsskatt: problematisk om det inte går, eller är dyrt, att mäta utsläppen o/e att koppla dem till en särskild aktör. En skatt på produkten kan då vara ett bättre alternativ trots att den inte leder till kostnadseffektivitet (det kan också vara bättre att avstå från styrmedel).