Tesen om Regionernas Europa ” Nationalstaten är för stor til at löse mange af morgendagens problemer, som bedre kan klares regionalt, og for lille til.

En presentation över ämnet: "Tesen om Regionernas Europa ” Nationalstaten är för stor til at löse mange af morgendagens problemer, som bedre kan klares regionalt, og for lille til."— Presentationens avskrift:

1 Tesen om Regionernas Europa ” Nationalstaten är för stor til at löse mange af morgendagens problemer, som bedre kan klares regionalt, og for lille til at löse andre, der kraever en international ramme” (Paul Schlüter, 1988) Nationalstate n Internationalisering/Europeisering Regionalisering

2 Regionfrågan på 1990-talet Två huvudfrågor: 1. En territoriell fråga - länsindelningen 2. Institutionell design och ansvarsfördelning En berättelse om hur Tesen om 'Regionernas Europa' blev till en 'Kommunernas Region'

3 Den svenska regionfrågan Regionutredningen och Västsverigeutredningen (1992) Tre modeller: Fördelning mellan olika huvudmän Tre modeller: * Statligt regionalt ansvar * Kommuner i samverkan * Regionalt folkstyre Rikets indelning 8-12 regioner Västsverige: NORP-länen som regionförbund

4 Den svenska regionfrågan Regionberedningen (1995) Det regionala utvecklingsansvaret överförs från länsstyrelsen till landstingen Renodlad länsstyrelse - statens företrädare i länet - Nya län - Skåne län - Västra Götalands län (ORP-länen plus Kungsbacka i Halland)

5 Regionförsök 1997-2002 Skåne, Västra Götaland, Kalmar län och Gotland Två reformmotiv Kraftsamlingsmotiv Demokratimotiv att stärka effektiviteten i det regionala utvecklingsarbetet att stärka den demokratiska förank- ringen (medborgare, mediadebatt, politikerroller, folkrörelser) Försök med... - strategi för länets långsiktiga utveckling - infrastrukturplanering - ansvar för regionalpolitiska medel & tillväxtavtal - ansvar för kulturmedel (ej i VG) Utvärdering av PARK

6 Regional samverkan - en kommunernas Region? Riksdagsbesluten 2002/2004 innebär:  Förlängd försöksverksamhet i Skåne och Västra Götaland till år 2010  Samtliga län kan bilda kommunalförbund för regional samverkan  Kommunalförbundet skall då bl.a....utarbeta program för länets utveckling...beslut om länsplaner för regional infrastruktur...beslut om vissa statliga medel för regionalpolitik...ansvar för arbetet med tillväxtprogram

7 Organisation av regionalt utvecklingsarbetet 2011 RegionkommunerSVOLänsstyrelsen Götaland: Skåne (1997) V Götaland (1999) Halland (2011) Gotland (2011) Götaland: Kalmar (1997) Östergötl (2003) Blekinge (2003) Jönköping (2005) Kronoberg (2007) Götaland: -- Svealand: -- Svealand: Uppsala (2003) Dalarna (2003) Sörmland (2004) Örebro (2007) Värmland (2007) Svealand: Sthlm Västmanland Norrland: -- Norrland: Gävleborg (2007) Norrland: Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten

8 En Kommunernas Region? - två typer av governancestrukturer Västra Götalandsregionen En institutionaliserad beredningsstruktur Region Skåne En nätverksbaserad beredningsstruktur Beredningsgrup per 15+12 GR Fyrbodal 7H Skarab. Kommuner Regionstyrelse Regional Utvecklingsnämnd Exempelvis... - Kommunbesök - Kommunledn.konferenser - Nätverk i regiondelar -NOSAM -SSSV - SÖSK - Skåne Nordost Regionstyrelse

9 Regionfullmäktige Hälso- och sjukvårdsstyrelse Regionstyrelse Trafik och infrastruktur Näringsliv Folkhälsa Driftsstyrelse Närsjukvård Kultur Skolor Driftsstyrelse Länssjukhuset Halmstad Driftsstyrelse Sjukhuset Varberg Driftsstyrelse Psykiatrin Driftsstyrelse Landstingsservice Almi Bolag? Hallandstrafiken Kungsbackanämnden Varbergsnämnden Falkenbergsnämnden Halmstadsnämnden Hyltenämnden Laholmsnämnden Politikområden Miljö EU Kommunberedning Högskolefrågor Nuvarande organisationer idag Regionkommun Halland

10 10 Kommunberedningen Kan ge rekommendationer till Regionen och kommunerna men inte fatta formella beslut. Två ledamöter från regionstyrelsen, två från hälso- och sjukvårdsstyrelsen och två från respektive kommun. Regionstyrelsens ordförande är ordförande för beredningen. Kommunerna utser vice ordförande. Kommunberedningen sammanträder minst sex gånger per år.

11 11 forts. Kommunberedningen Obligatoriska frågor är regional utvecklingsstrategi, länstransportplan, kollektivtrafik, tillväxtprogram, folkhälsopolicy, kommunöverskridande frågor inom fysisk planering och gemensam finansiering av EU-program. Andra frågor kan väckas av Regionen och kommunerna. Kan till sig adjungera sakkunniga. Dessa har närvaro- och yttranderätt. Kommunberedningens verksamhet finansieras av Regionen och kommunerna gemensamt (principerna för finansieringen fastställs senare).

12 12 forts. Kommunberedningen Är ett forum som syftar till att samordna de regionala utvecklingsprocesserna med de kommunala processer som har ett regionalt intresse. Kan initiera kommunal samverkan för att utveckla och effektivisera kommunal verksamhet samt diskutera frågor inom hälso- och sjukvården som inte kan eller ska lösas lokalt, såsom avtalsfrågor och policydokument. Också ett forum för kommunal omvärlds- och intressebevakning.

13 Strategin för en Kommunernas Region Den strategiska frågan för kommunerna idag: Hur ska kommunernas intresse och engagemang i de regionala utvecklingsfrågorna tas tillvara inom ramen för ett direktvalt organ? Två strategiska villkor A. om konsten att arbeta i nätverk (horisontellt) B. om konsten att bygga broar mellan det lokala och det regionala (vertikalt)

14 A. Om konsten att arbeta i nätverk (network governance i regionpolitiken) 1. Hög grad av handlingsutrymme - en närvarande, men icke auktoritativt styrande stat - en förändrad relationslogik mellan stat (lsty, myndigheter) och kommunal självstyrelse 2. Politik byggs utifrån resursberoenden mellan aktörer i olika aktivitetsfält politik endast f ö r de resursstarka! → risk f ö r exkludering och regionpolitiken som meritokrati 3. Relationerna mellan aktörerna är ofta förhandlingsrelationer → risk f ö r slutenhet och en svag opinionsbildningskultur → risk f ö r alltf ö r stark konsensus; avpolitiseringstendenser

15 A. forts. om konsten att arbeta i nätverk (network governance i regionpolitiken) 4. Relationerna kräver 'institutionella laddningar' - regulativa aspekter (regler, roller, procedurer) - normativa aspekter (normer och värderingar) - kognitiva aspekter (koder, begrepp, expertis) - 'imaginära' aspekter (identiteter, ideologier) → hur konstrueras institutionella laddningar? → risk för värdemässig homogenitet - fallet Gnosjö → jämställdhetsaspekternas svaga ställning

16 B. Om konsten att överbrygga klyftan mellan det lokala och regionala Regionen * Regionkommunen * Gränsregionala aktiviteter/EU/Mellankommunal samverkan Den "lilla" kommunpolitiken * service/verksamhet - brukargrupper/föreningsliv * lokala utvecklingsgrupper/byalag Den "stora" kommunpolitiken * partier/fullmäktige/styrelser/nämnder/bolag * den professionaliserade förvaltningen Inflytande, förankring, ansvar